7 AB-1, VT 20/21. Vatten. Syror och baser.

Om du biter i en citronklyfta eller ett omoget äpple, smakar det surt. Den sura smaken kommer från syror i citronen och äpplet. Och när du tvättar dig med en tvål, känns det halt mellan fingrarna. Det hala beror på att det finns baser i tvålen. Syror finns som kolsyra, mjölksyra i filmjölk och citronsyra. Motsatsen är baser. Både syror och baser spelar viktiga roller i kroppen, hushållet och industrin. Detta ska vi lära oss mer om! Vi kommer också att lära oss mer om hur vatten fungerar som lösningsmedel. Varför löser sig inte vatten med vissa ämnen? Avsnittet tar upp vattnets kretslopp och föroreningar i vatten. Vi undersöker vattnets egenskaper och ser hur vatten kan lösa olika ämnen. Vi lär oss om syror, baser och salter, deras egenskaper och hur de påverkar vår miljö samt hur vi kan hjälpa till att förbättra vår miljö.

Undervisningens innehåll

 Vad kommer vi att arbeta med?

•  Vattnets kretslopp
•  Vatten som lösningsmedel
•  Syror, baser och salter
•  Miljöfrågor kring vatten
•  Systematiska undersökningar, formuleringar av enkla frågeställningar, planering,
• utförande och utvärdering
•  Dokumentation av undersökningar

Hur kommer vi att arbeta?

Vi kommer ha gemensamma lärarledda genomgångar där dina frågor och funderingar är viktiga. Du kommer få arbeta med övningar som hjälper dig att lära dig viktiga begrepp. Vi gör undersökningar som vi dokumenterar. Texten i boken läser vi tillsammans och kanske ser vi nån förklarande film! 

Området kommer att avslutas med ett skriftligt prov.

Viktiga begrepp

• Vattenmolekylen
• Vattens kretslopp
• Lösningsmedel
• Regeln "lika löser lika"
• Ytspänning
• Polära och opolära ämnen
• Mättad och omättad lösningar
• Sur basisk och neutrala lösningar
• Indikator
• Syror, baser och salter
• Neutralisation
• Försurning och övergödning
• Vattenreningsverk

Vi kommer att besvara följande frågor genom att använda de markerade begrepp:

1. Vad består vatten av? Hur bildas vatten? Hur ser vattenmolekylen ut?
2. Hur går vattnets kretslopp? 
3. Vilka egenskaper har vatten? Varför löser sig många ämnen i vatten? Varför löser sig vissa ämnen inte i vatten?
4. Vad innebär regeln: lika löser lika? Vad innebär ytspänning?
5. Hur kan man påverka ett ämnes lösningsförmåga i vatten? När blir en lösning mättad och omättad?
6. Vad kännetecknar en sur och en basisk lösning? Vad är det för skillnad?
7. Vad är en indikator? 
8. Hur kan syror och baser bildas? Var kan de finnas? Var kan de användas till?
9. Vad är ett salt egentligen kemiskt sett? Hur bildas salter? Neutralisation? Användningsområden?
10. Vad innebär försurning? Vad händer då? Varför försuras våra hav och sjöar?
11. Vad betyder övergödning? Hur påverkar det vårt vatten?
12. Hur renas vårt dricksvatten? Hur fungerar ett vattenreningsverk?

Bedömning

Jag bedömer din förmåga att:

• Planera, genomföra, dokumentera och utvärdera undersökningar.
• Förstå materiens byggnad, indelning och omvandling med hjälp av begrepp, teori och modeller.

Du kommer att kunna visa dina förmågor:

1. Din förmåga att använda ord, begrepp och modeller för att beskriva arbetsområdet.

2. Hur väl du kan samtala om och diskutera frågor som rör miljö och samhälle.

3. Din kunskap om människans påverkan på miljön och hur vi kan arbeta för en hållbar utveckling.

4. Dina kunskaper om kemiska sammanhang och använda kemins begrepp, modeller och teorier.

5. Hur väl du kan resonera om kemiska processer och samband.

6. Dina kunskaper kring planering, genomförande och utvärdering av laborationer.

7. Din förmåga att ta ansvar för ditt arbete och lärande genom att redovisa vad du har lärt dig under laborationerna samt på ett skriftligt prov.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,
• genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
• använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska samband i samhället, naturen och inuti människan.

Centralt innehåll

• Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar.
• Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl och jonföreningar genom kemiska reaktioner.
• Partikelmodell för att beskriva och förklara fasers egenskaper, fasövergångar och spridningsprocesser för materia i luft, vatten och mark.
• Vatten som lösningsmedel och transportör av ämnen, till exempel i mark, växter och människokroppen. Lösningar, fällningar, syror och baser samt pH-värde.
• Några kemiska processer i mark, luft och vatten ur miljö- och hälsosynpunkt.
• Processer för att rena dricksvatten och avloppsvatten lokalt och globalt.
• Aktuella samhällsfrågor som rör kemi.
• Systematiska undersökningar och hur simuleringar kan användas som stöd vid modellering. Formulering av enkla frågeställningar, planering, utförande och utvärdering.
• Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller och teorier.
• Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter, såväl med som utan digitala verktyg.

Kriterier

• Eleven kan samtala om och diskutera frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle och skiljer då fakta från värderingar och formulerar ställningstaganden med enkla motiveringar samt beskriver några tänkbara konsekvenser.
• I diskussionerna ställer eleven frågor och framför och bemöter åsikter och argument på ett sätt som till viss del för diskussionerna framåt.
• Eleven kan genomföra undersökningar utifrån givna planeringar och även bidra till att formulera enkla frågeställningar och planeringar som det går att arbeta systematiskt utifrån.
• I undersökningarna använder eleven utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan jämföra resultaten med frågeställningarna och drar då enkla slutsatser med viss koppling till kemiska modeller och teorier.
• Eleven för enkla resonemang kring resultatens rimlighet och bidrar till att ge förslag på hur undersökningarna kan förbättras.
• Dessutom gör eleven enkla dokumentationer av undersökningarna med tabeller, diagram, bilder och skriftliga rapporter.
• Eleven har grundläggande kunskaper om materiens uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang och visar det genom att ge exempel på och beskriva dessa med viss användning av kemins begrepp, modeller och teorier.
• Eleven kan föra enkla till viss del underbyggda resonemang om kemiska processer i levande organismer, mark, luft och vatten och visar då på enkelt identifierbara kemiska samband i naturen.
• Eleven undersöker hur några kemikalier och kemiska processer används i vardagen och samhället och beskriver då enkelt identifierbara samband och ger exempel på energiomvandlingar och materiens kretslopp.