👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Igelkottens Projektsammanfattning/Avslut

Skapad 2021-05-26 08:13 i 103341 Förskolan Gärdesbacken Stockholm Östermalm
Förskola
Engelbrekt-Gärdets systematiska kvalitetsarbete består av projektstart, veckoreflektioner tillsammans med barnen och i arbetslaget, 2 projektuppföljningar samt en projektsammanfattning/avslut. Det här är Projektsammanfattningen där en utvärdering av projektet görs i slutet av terminen/läsåret. I denna gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling.

Innehåll

 

  •       Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Vilka förmågor och kunskaper har barnen erövrat utifrån valda mål?

Vi kan se att barnen tagit med sig flera nya kunskaper, begrepp och erfarenheter från projektarbetet. När vi ser tillbaka på dokumentationerna ser vi att en stor utveckling hos gruppen är att de vet precis vilka redskap eller verktyg de vill ha, och kan använda dem målmedvetet för sitt undersökande av vatten, medan i början så undersökte dem de olika redskapen genom att testa sig fram. Ett exempel är att de flesta i gruppen försökte använda silar till att fånga vattnet, bära och dricka. Nu har de blivit medvetna om hur redskapen kan användas, samt hur vattnet beter sig när de manipulerar det på olika vis. De har även kommit på hur man smälter is genom att låta den ligga i rumstemperatur en längre stund, och till och med att de kan smälta isen snabbare genom att hälla varmt vatten över den. De har börjat använda redskap som silar för att effektivt kunna hålla isen under kranen utan att bli kalla om händerna.

Barnen har även blivit mer finmotoriskt skickliga, i början av projektet såg vi mycket plask och stänk, nu arbetar barnen koncentrerat och häller vatten mellan de olika kärlen utan att ens spilla.

De har även lärt sig mycket av varandra genom att observera vad kompisen gör och sedan försöka själva.

Barnen har lärt sig flera begrepp, några använder sig av begreppen och kan berätta verbalt att isen och snön kommer att smälta och bli till vatten. De kan berätta att snön och isen kommer på vintern. Även de barnen som inte har lika stort ordförråd har fått en ökad begreppsförståelse då vi ser att de förstår när vi frågar "Kan du ta hinken och hälla över vatten till silen?" och de med lätthet gör det.

De barn som inte har verbalt språk, har visat med sina handlingar att de uppmärksammar temperatur eller samband mellan is och vatten. Till exempel genom att hålla fram sina blöta händer och göra ett ljud för att demonstrera att händerna blev blöta. Vi har passat på att fråga blev handen blöt? Och barnen svarar då genom att nicka eller säga "A!" eller "Da!"

Gruppen har även utmanats och lärt sig att samarbeta, att ta hjälp av varandra och dela med sig. Vi har uppmuntrat barnen att samarbeta och bett dem fråga varandra att byta saker med varandra, och märkvärdiggjort när de hjälper varandra. Vi har hört att de barn med mer verbalt språk ställer frågor till de andra barnen och till oss pedagoger. Vad kommej hända nu? Kan du hänta vatten och hälla i vattebordet? Vill du byta?

      Hur ni har arbetat för att stötta och utmana barnen i deras lärandeprocesser?

Vi har succesivt utvecklat utforskandet över projektets gång. Från att undersöka rinnande vatten, vattenbordet, fler och mer avancerade undersökningsmaterial ju längre tiden gått. Till att undersöka snö ute och inne, med och utan redskap, samt isklumpar. Först rena isklumpar, för att så småningom frysa in leksaker i dem och utmanat barnen att få ut leksakerna.

Genom att ha små, planerade grupper där barnen får tid, rum och ro att utforska vatten, is och snö.

Vi ställt öppna frågor som utmanar barnen att tänka, prova nya saker, och att använda sitt språk för att försöka beskriva vad de är med om. Hjälpa barnen att sätta ord på det de är med om. Genom att ha en planerad miljö, där uppdukningen av vattenbordet kommunicerar till barnen vad de kan göra här. Där vi succesivt tillsätter mer undersökande material för att en progression i utforskandet ska kunna ske. 

  •       Hur har barnen haft inflytande i projektet? Hur har barnen varit aktiva i sitt lärande? Vilka av barnens frågor har varit viktiga för projektet process?

Det är barnen som har varit drivande i projektet, de har hela tiden varit väldigt intresserade av vatten. De har längtat efter, och på olika sätt visat eller frågat om vi inte kan leka med vattnet -flera gånger per dag. De bestämmer själva vad de vill undersöka, och vi har utgått från våra dokumentationer där vi kan se när barnen varit som mest uppslukade av sitt utforskande och vilka frågor de verkar upptagna av. Barnen har ställt sina egna hypoteser och testat dem på olika vis. (som att försöka använda en sil till att hämta vatten med/dricka med, men upptäckt att det inte fungerar, och därefter testa ett annat kärl). Barnen har även blivit väldigt bra på att hjälpa alla nya kamrater som introducerats över hela terminen -Titta hä, prova med sleven!

Det är barnen själva som lagt leksakerna i vatten, ställt ut dem utanför fönstret och väntat på att de ska frysas vilket verkligen har hållit spänningen uppe. De har också skapat istavlor genom att blanda färg och naturmaterial som de själva bestämt i vattnet och sedan låta frysa. Barnen har uttryckt att de vill ta ut sakerna som "fastnat" i isen, och de har frågat hur vi kan få ut dem. 

Ju mer verbalt språk barnen tillskansat sig under terminens gång desto mer har de börjat ställa frågor till varandra och till oss pedagoger. A e de? -Det är is. -Iii!

  •          Vilka reflektioner har barnen gjort? 
  •     Barnen har sagt saker som att "Isen mälter" och "Isen e kall"! Friktion: isen glider/iie iie. 
  •    "Föjut va de vinte, då va de snö, o isen. Nu e de inte vinte". Att isen smälter och blir till vatten har barnen uttryckt på olika vis. Någon berättar precis hur det går till med långa meningar, en annan visar med kroppsspråk och läten att isen ändrat form, en tredje säger "De plöööt". Tydligt är att de tar mycket intryck av varandra och försöker förmedla vad de upplever. 
  •  
  • Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?
  • Igen genom att de ser vad kamraten gör och inspireras till att prova att göra likadant. Till exempel har kunskapen om att lägga isklumpar i en sil och hålla under varmt vatten spridit sig i gruppen. Tillsammans med barnen har vi tittat på dokumentationer (bilder och filmer) från projekttillfällena och barnen älskar att se tillbaka på vad de upplevt. Ofta vill de titta på filmklipp där de varit med om och om igen, och ser nya saker varje gång. De pekar och skrattar och upprepar orden som vi använder när vi pratar om aktiviteten, på så vis befästs kunskaperna. 
  •  

Återkoppling till läroplans tre förtydliga områden

projektet har gett barnen erfarenhet av:

Naturvetenskap- teknik

Matematik

Språk och kommunikation Med språk avser vi all de olika sätt som finns att kommunicera och uttrycka sig

 Exempel:

Ljud, plask, dropp, "det rinner, det strilar" 

Rörelse, vattnet stänker och rinner, det hälls ut och öses ut. Vattnet rinner genom vattenkvarnar och får olika vattenhjul att snurra -vattenkraft!

Temperatur, varm/kall/ljummen/iskall

Vattnets aggregationsformer -Is, vatten, snö. Begrepp såsom fryst, tinad, smält/er, vatten. Att snön går att krama, den är olika beroende på temperatur. Snön går att bygga med. Den kan vara hård, mjuk, blöt.

Friktion:

Barnen har flera gånger uppmärksammat att is har väldigt låg friktion, då isen glidit dem ur händerna och landat med ett plask i vattenbordet. Eller när de insett hur bra isen glider och testat att skicka iskloten tvärs över golvet. Självklart har fenomenet även undersökts ute på gården när barnen glidit ned för den isiga eller snötäckta backen, eller nedför rutschkanan.

Vattnets väg från molnen, ned genom stuprören, vidare ned till brunnen på gården.

Framför allt har barnen undersökt vikt och volym när de utforskat vatten, snö och is.

Antal, vi har räknat mycket. Hur många 

Former, isklot, isboll, iskula, vi har kärl i de geometriska formerna kon, pyramid, kub, rätblock, klot och cylinder som vi benämner när vi använder dem. Vi har skapat olika former i snö.

Klassificering

 

   Exempel:

Peka

Samtal-Lyssna-dialog

Dela med sig

Turtagning

Samarbete

Att hjälpa varandra/ att be varandra om hjälp

Bjuda in varandra/ kolla så att alla är med