👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
SVA Bygga svenska Vt21
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/falkoping/centralskolan8/centralskolan8_7c2/6599789168_d46a984e-dce3-4641-be09-358a052114a4.jpg
Skapad 2021-05-31 09:20
i Centralskolan Falköping
unikum.net
Bygga svenska
Grundskola
7 – 9
Svenska som andraspråk
Bygga svenska: läsa, skriva, tala och lyssna
Matriser
Bygga svenska - Tala
| Steg 1 | Steg 2 | Steg 3 | Steg 4 | Steg 5 | |
|---|---|---|---|---|---|
|
1
|
presenterar sig på ett enkelt och i många fall inövat sätt i parsamtal och ställer och svarar på enkla och konkreta frågor, till exempel Var bor du?
|
presenterar en kort förberedd uppgift i mindre grupp, till exempel genom att berätta om sitt första hemland, och svarar på enkla frågor från kamrater och lärare
|
presenterar med hjälp av nyckelord korta förberedda uppgifter inför mindre och större grupper och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
|
presenterar med stöd av nyckelord förberedda uppgifter och svarar på följdfrågor från klasskamrater och lärare
|
utvecklar tankegångar, bemöter och bygger vidare på det andra har sagt i resonerande samtal om mer generellt och abstrakt innehåll
|
|
2
|
återberättar med stöttning en självupplevd händelse
|
deltar med stöttning i enkla samtal, till exempel genom att berätta om upplevda erfarenheter och om sådant som händer i olika skolsituationer
|
deltar i samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har hört, läst eller upplevt, så att innehållet tydligt framgår. Eleven använder då sambandsord, till exempel för tid och orsak
|
deltar i samtal och återger, berättar om och beskriver ett innehåll med ett nyanserat ordförråd och med flyt så att innehållet tydligt framgår
|
uttrycker sig med precision, variation och en större säkerhet både grammatiskt och lexikalt
|
|
3
|
använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och börjar dessutom använda ämnesrelaterade ord och uttryck som förekommer i undervisningen
|
förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll
|
förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
|
gör jämförelser, uttrycker åsikter, förklarar och motiverar på ett alltmer utvecklat sätt
|
uttrycker sig med flyt samt använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
|
|
4
|
använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt, till exempel genom att enbart använda verb i presens eller infinitiv (jag se bok) eller genom att uttrycka substantivens plural med många i stället för med ändelse (många bok). Kopulan och prepositioner utelämnas ofta
|
uttrycker på ett enkelt sätt åsikter, värderingar och jämförelser
|
jämför förhållanden och erfarenheter samt uttrycker åsikter och värderingar och kan motivera dessa
|
förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll
|
|
|
5
|
har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och börjar uttala inövade frågor och svar med en fungerande prosodi
|
använder ord och helfraser som behövs i skolvardagen och i ämnes undervisningen
|
uttrycker sig med en viss precision och variation både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att ofta skilja på presens och preteritum, göra skillnad på bruket av preteritum och perfekt, uttrycka framtid på olika sätt, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd) då huvudsatser inleds med en annan satsdel än subjektet, börja kongruensböja adjektivet när det står attributivt (hårt arbete, trasiga kläder), börja använda partikel-verb där betydelsen inte är genomskinlig (kommer ihåg, läser om)
|
uttrycker sig med en större precision och variation, både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att använda relevanta sambandsord, olika slags bisatser, tillämpa inversionsregeln (det vill säga omvänd ordföljd när det krävs), använda verbens tempusformer ändamålsenligt (sprang, sprungit), kongruensböja adjektiven även i predikativ ställning. (när adjektivet står efter kopulan är eller blir, till exempel huset är stort), börja använda mindre frekventa partikel-verb, börja använda idiomatiska uttryck och kollokationer (ord som ofta förekom-mer tillsammans, till exempel sin värsta fiende)
|
|
|
6
|
|
börjar uttrycka sig med en viss precision både grammatiskt och lexikalt, till exempel genom att börja skilja mellan olika tempusformer, använda modala hjälpverb följt av infinitiv, börja använda substantivets böjningsformer och flera former av pronomen, börja använda tidsbisatser, enkla partikelverb och genom att mer sällan utelämna kopulan
|
uttrycker sig med ett visst flyt, har ett begripligt uttal och börjar även i spontant tal använda en fungerade prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
|
uttrycker sig oftast med flyt och använder en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
|
|
|
7
|
|
gör förenklingar, till exempel genom att i hög grad använda rak ordföljd
|
|
|
|
|
8
|
|
har, med stöd av sammanhanget, ett i huvudsak begripligt uttal och använder i inövat tal en fungerande prosodi, det vill säga förlänger det långa ljudet i betonade stavelser
|
|
|
|
Bygga svenska - Lyssna
| Steg 1 | Steg 2 | Steg 3 | Steg 4 | Steg 5 | |
|---|---|---|---|---|---|
|
1
|
urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång, där innehållet är känt och bearbetat
|
urskiljer med stöd av sammanhanget explicit uttryckt information i anpassat talat språk av begränsat omfång
|
urskiljer med stöttning explicit och viss implicit uttryckt information i normal talhastighet, till exempel i samtal, lärargenomgångar och uppläsningar
|
urskiljer både explicit och implicit information i längre sammanhållet vardags-och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet. Mer avancerade strukturer, till exempel satsförkortningar och passiva satser, kan vara svåra att tolka. För att förstå längre ämnesrelaterat tal behöver eleven olika former av visuellt stöd
|
urskiljer explicit och implicit uttryckt information i längre vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet
|
|
2
|
visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om
|
visar en övergripande förståelse av anpassat talat språk av begränsat omfång, till exempel genom att ställa och svara på enkla frågor
|
visar en övergripande förståelse av sammanhållet tal, till exempel genom att kortfattat kunna återge huvudinnehållet i en genomgång eller ett tv-program
|
visar en övergripande och fördjupad förståelse av både vardags- och ämnesrelaterat tal, till exempel genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet
|
visar en övergripande och fördjupad förståelse av längre vardags- och ämnesrelaterat tal genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet
|
|
3
|
|
förstår och följer en vanlig instruktion i flera steg med stöd av sammanhanget
|
visar prov på en fördjupad förståelse genom att dra egna slutsatser, till exempel utifrån en berättad historia eller ett tv-program, och svarar som Varför tror du att ...?
|
deltar i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen genom att ställa och svara på frågor och visar förståelse genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt
|
deltar ledigt i spontana och styrda samtal i ämnesundervisningen samt visar förståelse och bidrar till att bredda och fördjupa samtalen genom att kommentera och bygga vidare på det andra har sagt
|
|
4
|
|
uppfattar och förstår frekventa vardags- och ämnesrelaterade ord och fraser som lärare tagit upp i undervisningen
|
|
|
|
Bygga svenska - Läsa
| Steg 1 | Steg 2 | Steg 3 | Steg 4 | Steg 5 | |
|---|---|---|---|---|---|
|
1
|
är bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt
|
vet att olika texter kan ha olika syften och visar detta i samtal om olika texters övergripande funktion
|
återger texters huvudinnehåll självständigt eller med stöttning beroende på textens längd och svårighetsgrad
|
kan urskilja det väsentliga innehållet i olika typer av texter som ingår i undervisningen och visar det genom muntliga eller skriftliga sammanhängande och självständiga sammanfattningar
|
tolkar och förstår i allt högre grad metaforiska och idiomatiska uttryck (på jakt efter kunskap, sätter käppar i hjulet) liksom uttryck för stilistisk variation (inse – fatta) samt tolkar information i texter och svarar på frågor även om svaren inte direkt går att utläsa av texten
|
|
2
|
identifierar huvudinnehållet i texter och svarar kortfattat på frågor som Vad handlar texten om? Vilka personer finns med i boken?
|
återger med stöttning huvudinnehåll och enkla händelseförlopp i texter med ett för eleven i huvudsak känt ordförråd
|
kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text även när det kräver en viss förståelse av nyanser och preciseringar. Eleven kan i relation till en text svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord? Vad tyckte de om det nya stället? Vad i texten/ vilka ord visar det?
|
uppfattar i viss mån värderingar, nyanser och humor
|
uppfattar på egen hand eller med ett visst stöd av lärarens frågor, outtalad information i texter som till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner eller information som döljs i nominaliseringar av verb
|
|
3
|
lokaliserar explicit information i texter och svarar på enkla frågor som När börjar innebandyturneringen? Var ska klassen samlas? Hur många invånare har Sverige?
|
kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svara på frågor som Vad hände här? Vad betyder det? Hur kan man säga det med andra ord?
|
lokaliserar och sammanför explicit information från olika delar av en text, till exempel genom att svara på frågor som På vilka olika sätt förändrades Sverige på 1800-talet? eller Varför valde hon att stanna?
|
i texter och tolkar information och svarar på frågor,
|
tolkar och förstår en referensbindning som bygger på semantiska relationer mellan ord och fraser i texten, till exempel mellan synonymer och ord med under-ordnad respektive överordnad betydelse (så kallade hyperonymer och hyponymer) vilket kräver utvecklade och fördjupade lexikala nätverk. Exempel på referensbindning med synonymer är landets befolkning respektive den infödda arbetskraften och med överordnade respektive underordnade begrepp sporväxter (överordnat begrepp) respektive ormbunkar, lummer, fräken och mossor (underordnade)
|
|
4
|
kan härleda leden i ”genomskinliga” sammansatta ord, det vill säga ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver, till exempel badkläder, idrottshall
|
tolkar information i texter och svarar på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa av texten. Till exempel: Varför springer Amina? Finns det något i beskrivningen som du tror stämmer också för andra rovdjur?
|
kan med stöttning dra slutsatser om orsaker, samband och konsekvenser i olika ämnestexter, till exempel genom att svara på frågor om sambanden mellan vaccinet, potatisen, befolkningsökningen och emigrationen under 1800- talet
|
även när svaren inte direkt går att utläsa av texten
|
|
|
5
|
börjar använda bilder och andra multimodala resurser, till exempel pilar och tankebubblor, för att skapa mening i en läst text
|
gör relevanta kopplingar mellan texters innehåll och egna kunskaper och erfarenheter för att bekräfta och befästa sin förståelse samt reflekterar över texter och svarar på frågor som Vad tycker du att de ska göra?
|
reflekterar över texters funktion och svarar på frågor som Vad är syftet med texten? I vilka sammanhang kan man hitta den här typen av text?
|
uppfattar med stöd av lärarens frågor outtalad information i texter, till exempel utelämnad agent i passiva konstruktioner (det vill säga utelämnad information om vem som utför en handling, till exempel I april 1861 avlossades det första skottet; kungen avsätts), eller information som döljs i nominaliseringar av verbet (till exempel Variationen kan bero på olika faktorer som till exempel konkurrens eller jakt. I söder dominerade bomullsodlingen)
|
|
|
6
|
|
kan i viss utsträckning använda sig av sammanhanget, texten eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter
|
använder sig av sammanhanget eller delar av ord för att ringa in betydelsen av okända ord i texter samt uppfattar lexikala referenser, det vill säga referenser inom själva texten
|
kan utmana förgivettagna antaganden i en text och reflektera över textens funktion, till exempel Varför står det på ett visst sätt och inte på ett annat? Vilken information får respektive får vi inte? I vilka sammanhang skulle man kunna hitta en sådan här text?
|
|
|
7
|
|
tolkar skrivtecken och grafiska markeringar, till exempel rubriker på olika nivåer, talstreck och citationstecken i dialogtext. Eleven använder också bilder och andra multimodala resurser som en del i sitt meningsskapande
|
använder information från bilder, kartor, diagram och tabeller som en del i sitt meningsskapande
|
uppfattar och förstår betydelsen av uttryck som beskriver orsak, samband och konsekvens (till exempel ledde till, följaktligen, i gengäld, ju mer ... desto, på lång sikt, förhållandevis) samt olika jämförande uttryck (samma, liknande) och kontrasterande språkliga uttryck (trots det, till skillnad från, emellertid). Eleven drar självständigt slutsatser utifrån olika ämnestexter samt svarar på frågor om orsak, samband och konsekvens, till exempel sambanden mellan olika händelser i Europa som ledde fram till första världskriget
|
|
Bygga svenska - Skriva
| Steg 1 | Steg 2 A | Steg 2 B | Steg 3 | Steg 4 | |
|---|---|---|---|---|---|
|
1
|
börjar använda referensbind-ning i form av pronomen, t ex
Jag har en bror. Jag heter Isak.
|
använder referensbind-ning i form av vanliga pronomen
|
skriver med större variation i meningsbyggnaden och har en större repertoar i fråga om bisatser, samt börjar använda indirekt anföring, t ex De började att springa men kaninen somnade en stund för att om kaninen tävlad; direkt skulle vinna eftersom kaninen var snabbare (tre bisatser); de frågar vem som har prutat (indirekt anföring)
|
skriver med variation och bredd i sin textbindning och använder fler olika konjunktioner och adverb än på tidigare steg. (däremot)
|
använder en variation av konjunktioner, adverbial och bisatsinledare i textbindningen
|
|
2
|
börjar använda enkel textbindning i form av vanliga samordnade konjunktioner (och, eller) och adverbial ( i fredag,). Det är även vanligt att en textbindning saknas, t ex Min hund rär lite, Min hund heter Tommy. Min hund är grå och ljusbron.
|
använder enkel textbindning i form av vanliga konjunktioner (och, men, eftersom) och adverbial (därför, sedan, efter idrott, på kvällen)
|
Använder ett ordförråd som huvudsakligen är vardagligt och konkret, men med en viss variation i form av mindre frekventa ord, t ex sportig, lyxhotell, respektera, onda människor, hjälpsam, glänta i skogen, liksom partikelverb som t ex titta till.
I beskrivande texter använder eleven ämnesrelaterade och skriftspråkstypiska ord, t ex jordbruket, industriella revolutionen, gruvor, jordbruk, odla, slutligen.
|
skriver med mer varierad meningsbyggnad och använder en större bredd och variation i olika typer av bisatser och anföring, t ex för att han vet inte deras språk; jag och min bror pratade lite om hur dagen var; en man som jobbade på tidningen berättade hur jag tänkte om det som X bestämde.
|
skriver med en meningsbyggnad som omfattar olika typer av bisatser och anföring med variation i temapositionen
|
|
3
|
Skriver med en enkel meningsbygg-nad som huvudsakligen utgörs av huvudsatser med rak ordföljd, d v s subjekt - verb. Adverbial kan inleda huvudsatsen men följs då av rak ordföljd, t ex i fredag jag var i skolan.
|
skriver med en viss variation i meningsbyggnaden, t ex både samordnade satser Elin gick efter Jasper och tog hans hand men han släppte hand och gick fram.... och underordnade satser:
Jag gillar när han säga mig råd...
|
börjar använda nominaliseringar som förlamning, liksom längre utbyggda nominalfraser, t ex ett skåp men pengar, alla människor som bodde i by
|
placerar bisatser i temaposition, t ex när vi var hemma hon sa till mig min finaste tjej
|
har en större bredd och variation i ordförrådet och kan i viss utsträckning anpassa och nyansera sitt språk efter vad som förväntas utifrån sammanhanget.
|
|
4
|
Har ett begränsat vardagligt, konkret och personnära ordförråd men kan med stöd från lärare använda ett mer specialiserat ordförråd i ämnestexterna.
|
har ett personnära och vardagligt ordförråd i personbeskrivningar och berättelser, och mer ämnesrelaterat i andra genrer.
Eleven använder också mindre frekventa ord, t ex dröja, korg, sakna.
|
börjar använda bildspråk i form av liknelser och metaforer, t ex som finns det väg; jag sparar min tanke i min hjärna och säger ingenting
|
kan variera sitt ordförråd mellan vardaglighet, specialisering och skriftspråklig-het beroende på genren
|
skriver texter med en högre grad av abstraktion med nominaliseringar som tvångskollektivisering, envälde, yttrandefrihet, trygghet samt komplexa nominalfraser som livet för kvinnorna i industriellas revolution.
|
|
5
|
använder omskrivningar när ord saknas, t ex det kort hjälpsam till vi (=lånekortet är till hjälp för oss)
|
använder utbyggda nominalfraser, t ex många kända personer; min bästa kompis i hela världen.
|
|
använder nominaliseringar (svårighet, rädsla, fattigdom) sammansättningar (racingvagnar, solglasögon) metaforer och flerordsuttryck (kanske känner man sig kvävd, vi håller alltid sams, helt åt hållet) skriftspråkstypiska och ämnesrelaterade ord (jordbruk, medelålders, utspelar sig).
|
skriver med en större säkerhet i stavning, interpunktion och styckeindelning
|
|
6
|
använder viss grundläggande interpunktion.
|
använder viss grundläggande interpunktion och börjar använda styckeindelning
|
|
skriver med en större säkerhet i stavning, interpunktion och styckeindel- ning, men det kvarstår fortfarande brister.
|
|
|
7
|
|
|
|
|
|
