Projektsammanfattning Krokodilen 2020-2021, Uppföljningsperiod 3

Vårt projektarbete tog sin början i den sommaruppgift som familjerna fick inför terminsstarten i augusti. Barnen hade då med sig bilder eller föremål från naturen. Vi började med att titta på det som barnen hade med sig på våra samlingar. Vi pedagoger tillförde även några egna bilder på djur/insekter och natur för att skapa ett större innehåll. Vi tittade på och pratade om de olika bilderna både i helgrupp och i mindre grupper. Det vi upplevde att alla dessa grupper fastnade för var de här djuren och insekterna vi tittat på. Vi ville även få in fysisk aktivitet i vårt projekt då rörelse under årets gång varit ett sidoprojekt på Förskolan Äventyret. Vi valde därför att koppla "Barns möte med naturen" med promenader där vi besöker barnens hem. Vi bestämde oss för att kalla projektet "Var bor vi och var bor djuren?" I det här projektet skulle vi få lära oss om olika djur och var de bor samtidigt som vi genom fysisk aktivitet får ta del av var barnen bor.

Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Projektstart:

Projektet startade genom att vårdnadshavarna fick hem en folder med information om ett sommaruppdrag. Uppdraget var att barnen skulle få ta med ett sommarminne från sommarlovet. Det kunde vara en bild eller sak de hade upptäckt under ledigheten. Barnen tog med sig olika bilder och material när de kom till förskolan under höstterminen.

Sommaruppdrag: Välja något att ta med dig från naturen till förskolan eller ta ett fotografi på naturen och dig själv.

 

Projektet:

Vi diskuterade i helgrupp och mindre grupper om vad det fanns på bilderna och vad vi fastnade för. På ett flertal bilder fanns det djur som barnen hade träffat under sommaren. Det var även detta som barnen visade störst intresse för. Vi diskuterade även vart djuren bor, vilket blev grunden för vårt fokus i projektet vart djuren och vart vi bor. Barnens bilder och medhavda sommarminnen fyllde en dokumentationsvägg i det stora rummet. Väggen blev snabbt full och vi fick tillägna en till vägg till dokumentation för det vi sedan arbetade med. Vi ställde även upp böcker som skulle inspirera till ett samtal kring naturen. 

Dokumentationsväggen blev snabbt full och vi fick tillägna en annan vägg till dokumentationen.



Vi har bokat måndagar och fredagar till att besöka barnens portar. Barnen har fått visa vägen själva med eller utan hjälp av oss pedagoger.

Denna dokumentation sätts upp på en annan vägg med en karta i mitten.

Vi har skapat tre fasta grupper som varierar vilken aktivitet de har under tisdag, onsdag och torsdag. 

Grovplaneringen ser ut som bilden nedan:



Det betyder att varje grupp får ta del av varje aktivitet. En pedagog håller i högläsning en vecka, medan en annan håller i projektarbetet med det estetiska som fokus och en pedagog har utevistelse/fri lek/rörelse. Pedagogerna byter huvudansvar varje vecka och vi gör även nya aktiviteter varje vecka. Vi har även bestämt att det publiceras en grupplärlogg för projekt och högläsnings grupperna. Det kommer även upp en individuell lärlogg när vi har besökt ett barns port. 

Under torsdagsmorgonen sitter vi på avdelningen tillsammans och diskuterar hur veckan har gått och vad vi har lärt oss. Vi diskuterar vad som har intresserat barnen och diskuterar där också hur vi kan utveckla detta. Vi planerar därför nästa veckas aktiviteter för att fortsätta på projektet. Detta gör att vi har mycket planerade aktiviteter för att alla ska ha möjlighet till att utforska det vi pedagoger erbjuder. Vi har även uppföljningsveckor där vi låter barn som har missat ett moment ta igen detta. Under dessa veckor låter vi även barn få testa att göra aktiviteter igen för att ge möjlighet till att utvecklas ännu mer.

Utforskandet och lärandet kring projektet sker även spontant i barnens egna lek, men även vid samlingar, spontana undervisningar och under utevistelser. 

Grupperna har förändrats en gång då vi har haft en del introduktioner. Vi har förändrat grupperna för att göra en mer dynamisk grupp där barnen kan lära av varandra, samt ge nya kontakter. Vi hade tidigare en grupp för de äldre barnen, men vi insåg att vi ville att de äldre barnen fördelades på de olika grupperna för att låta de äldre barnen få vara "stora" och för att verkligen få till en gruppkonstellation där barn inspirerar och lär av varandra.

 

Syftet med projektet har varit att göra barnen uppmärksammade på naturen runt omkring oss samt att ge barnen möjlighet att upptäcka, utforska, diskutera, argumentera och prova sina tankar och idéer.

 

Projekt Spindel:

Vi började med att fokusera på spindeln som vi lärde oss massvis om. Vi har läst faktaböcker, sagoböcker, kollat på bilder och videoklipp och diskuterat hur de ser ut, vad de äter och hur de bor. Vi har fått lära oss att det finns många olika sorter spindlar, att en del spindlar äter upp sitt spindelnät innan de gör ett nytt. Vi har lärt oss att spindlar har åtta ögon, men att vi har två. En del spindlar kan hoppa och en del kan simma i en bubbla. Vi har skapat egna spindlar och spindelnät med olika estetiska verktyg. Vi har skapat spindelnät med pennor och papper, men även med hjälp av en låda, en kula och flaskfärg. Vi har även gjort egna spindlar med lera och småpinnar och vi har ritat spindlar med papper och penna. Det har varit intressant och barnen har visat ett stort intresse i att delta i de planerade aktiviteterna. 

 

Frågeställningar:

Hur många ögon har en spindel?
Hur många ben har en spindel?
Vart bor spindel?
Vad är spindelnät?

 

Barnen har fått rita spindlar efter att ha tittat på videos med spindlar och en plastspindel.



De har även fått göra spindelnät med hjälp av en kartonglåda, papper, vit flaskfärg och en flörtkula och glaskula. Det var krångligt att vicka på lådan, men med lite träning fick vi till det. 

     

Barnen har även fått göra sina egna spindlar med hjälp av lera, flaskfärg och små pinnar.

  


Barnen har även fått ta del av is i spindelprojektet och utforska det fysikaliska med vatten och is och snö. Vi fick in ett stor isklump som såg ut som ett ägg och vi kunde se att det fanns någonting inuti. Vi la ägget i en plastlåda för att se vad som skulle komma fram när isen smälte. Vad händer med isen? Smälter isen? Vi provade helt enkelt, vi väntade för att se vad som hände med ägget. 

   

 

 

Fortsättningen:
Efter att vi hade arbetat med spindlar ett tag ville vi gå vidare till ett annat djur. Ibland blir det dock inte som man har tänkt sig och det är okej. Vi ska följa barnens intressen för att utveckla projektet och utmana barnen i deras lärprocesser och intressen. Tanken var att vi skulle lära oss mer om björnar som vi hade diskuterat fram med barnen under en samling. Vi skrev om detta i förra uppföljningen, men detta förändrades. I och med att värmen kom och knoppar och blommor började slå ut hittade barnen ett nytt intresse. Under en av våra promenader uppmärksammade vi att flera blommor hade slagit ut och att det hade börjat komma knoppar på buskar och träd. Barnen pratade mycket om blommor och ville lukta på blommorna. Här har vi även pratat om att vi inte får plocka alla blommor, som de blommor som finns i rabatter. Vårt projekt utvecklades till att handla om att så frön och att plantera blommor. Vi valde då att gå en annan väg och istället så olika frön på olika sätt för att se hur blommor växer.

 

Projekt Plantering:

 

Vi inledde planteringen med att alla barn fick plantera solrosfrön och vi följde med spänning vad som skulle hända med våra frön. Vi har vattnat och tittat, vattnat och tittat och tillslut så såg vi något skymta där i jorden. Och sen gick det fort, de växte och växte och till slut fick solrosplantorna flytta hem till barnen och några fick flytta ut i en blomlåda på gården. Nu väntar vi på att få se hur de växer och hoppas att vi får se några blommor snart.

 

Nästa steg var att plantera i plastpåsar med hjälp av fuktiga tvättlappar. Vi valde att plantera Borlottibönor.

Vi började med att blötlägga bönorna dagen innan det var dags att plantera. På planteringsdagen tog vi blöta tvättlappar som vi vikte ihop och stoppade i zip-påsar. På den blöta tvättlappen lade vi sedan en Borlottiböna och stängde påsen. Påsen tejpades sedan fast på fönstret. Nu var det bara och vänta och se om det skulle hända något med bönorna.

Den här gången behövde vi inte vattna utan bönan klarade sig på det vatten och det fukt som fanns inne i påsen. När Borlottibönorna vuxit till sig och bildat ordentligt med rötter tog vi upp dem ut påsarna och planterade ut dem i en blomlåda på gården. Det ska bli spännande att se hur de växer där ute.

Det sista vi gör och det som också får avsluta projektet "Barns möte med naturen" blir att plantera tomater. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,