👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här
Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet
Bygga svenska - Flens kommun 1-3
https://start.unikum.net/unikum/content/lpp/flen/stenhammarskolan/flen_8m2svamodernaspraksprakvalsvenskasomandrasprak3/6718075945_461275c3-f581-4ba4-87ba-88b6c478b396.jpeg
Skapad 2021-05-31 13:06
i Stenhammarskolan 7-9 Flen
unikum.net
Grundskola
F – 3
Svenska som andraspråk
Bygga svenska är ett bedömningsstöd från Skolverket för alla lärare som undervisar nyanlända och flerspråkiga elever i grundskolan och gymnasieskolan. Denna matris riktar sig till åk 1-3. I Flens kommun använder vi detta material för att följa nyanlända elevers språkutveckling och för att bedöma om en elev ska läsa svenska eller svenska som andraspråk.
Matriser
Bygga svenska - Flens kommun 1-3
LYSSNA |
|||||
| Steg 1 | Steg 2 | Steg 3 | Steg 4 | Steg 5 | |
|---|---|---|---|---|---|
|
|
Eleven kan förstå explicit information om hen har stöd av sammanhanget. För att eleven ska förstå behöver hen känna till och ha bearbetat innehållet i förväg.
Det eleven lyssnar på ska också vara anpassat t.ex. väldigt tydligt talat språk och korta enkla meningar.
|
Eleven kan förstå explicit information om hen har stöd av sammanhanget.
Det eleven lyssnar på ska också vara anpassat t.ex. tydligt talat språk och begränsat omfång.
|
Eleven kan förstå explicit och viss implicit information i normal talhastighet. T.ex. förstår eleven normala samtal, lärargenomgångar och uppläsningar.
|
Eleven kan förstå både explicit och implicit information i längre sammanhållet vardags- och ämnesrelaterat tal i normal talhastighet.
Eleven kan fortfarande ha svårt att förstå en del mer grammatiskt avancerade meningar.
För att förstå längre ämnesrelaterat tal behöver eleven någon form av visuellt stöd, t.ex. bilder, diagram, film.
|
Eleven kan förstå både explicit och implicit information i längre sammanhållet tal i normal talhastighet.
Eleven har i stort sett inga problem att förstå oavsett grammatisk svårighetsgrad i talet.
|
|
|
Eleven kan förstå talat anpassat språk och visar det genom att t.ex. peka på en bild eller ett föremål, utföra något eller med något ord säga vad det handlar om.
|
Eleven kan förstå talat anpassat språk och visar det genom att t.ex. ställa och svara på enkla frågor.
|
Eleven kan förstå det mesta av innehållet i sammanhållet tal och visar det genom att kunna svara på frågor om innehållet.
|
Eleven kan förstå både övergripande och mer fördjupad information och visar det genom att återge, sammanfatta och reflektera över innehållet på ett enkelt sätt.
|
Eleven kan förstå både övergripande och mer fördjupad information i längre vardagsrelaterad och ämnesrelaterat tal och visar det genom att sammanfatta, tolka och reflektera över innehållet.
|
|
|
|
Eleven kan förstå och följa en vanlig instruktion i få steg om hen har stöd i sammanhanget.
|
Eleven förstår instruktioner i flera steg med hjälp av sammanhanget och visuellt stöd.
Eleven kan till viss del dra egna slutsatser av det hen hört, t.ex. en berättad historia eller ett tv-program. Eleven kan svara på frågor som "Varför tror du att..."
|
|
|
|
|
|
Eleven förstår vanliga ord (både vardagliga och ämnesspecifika) som lärare har tagit upp i undervisningen.
|
|
Eleven kan delta i spontana och styrda samtal i undervisningen genom att ställa och svara på frågor, kommentera och bygga vidare på vad andra har sagt.
|
Eleven kan delta ledigt i spontana och styrda samtal i undervisningen genom att ställa och svara på frågor, kommentera och bygga vidare på vad andra har sagt. Eleven bidrar till att bredda och fördjupa samtalen.
|
TALA |
|||||
| Steg 1 | Steg 2 | Steg 3 | Steg 4 | Steg 5 | |
|
|
Eleven kan presentera sig på ett enkelt sätt i ett samtal. Hen kan ställa och svara på enkla frågor som "Var bor du?". Eleven ställer själv frågor som liknar påståenden, t.ex. "Hungrig?"
Eleven uttrycker åsikter på ett enkelt sätt.
|
Eleven kan delta i ett enkelt samtal med stöttning, t.ex. berätta om upplevda erfarenheter eller sådant som händer i olika skolsituationer.
Eleven kan också på ett enkelt sätt uttrycka åsikter, värderingar och jämförelser.
|
Eleven kan delta i ett samtal genom att återge, berätta och beskriva något som eleven har läst, hört eller upplevt. Innehållet framgår tydligt och eleven använder sambandsord som "när", "eftersom" och "igår".
|
Eleven deltar i samtal och återger, berättar om och beskriver innehåll med ett nyanserat ordförråd och med flyt så att innehållet tydligt framgår.
|
Eleven utvecklar tankegångar, bemöter och bygger vidare på vad andra har sagt i resonerande samtal om mer generellt och abstrakt innehåll.
|
|
|
Eleven kan återberätta en händelse som hen själv varit med om med hjälp av stöttning i form av visuellt stöd, t.ex. foton, föremål eller stödord.
|
|
Eleven kan berätta om en händelse eller företeelse med stöd av nyckelord i en mindre grupp.
|
Eleven kan presentera förberedda uppgifter med hjälp av nyckelord och svara på följdfrågor från kamrater och lärare.
|
Eleven återger händelser och erfarenheter sammanhängande så att innehållet och händelseförloppet framgår.
|
|
|
Eleven använder ord och helfraser som behövs i vardagen.
|
Eleven använder ord och helfraser som behövs i vardagen och undervisningen.
Eleven återanvänder lärares eller kamraters ord och formuleringar.
Eleven förhandlar på ett enkelt sätt om betydelsen av ord, fraser och innehåll.
|
Eleven kan jämföra förhållanden och erfarenheter på ett enkelt sätt samt uttrycka åsikter.
Eleven förhandlar i samtal om betydelsen av ord, fraser och innehåll.
|
Eleven kan göra jämförelser, uttrycka åsikter, förklara och motivera på ett alltmer utvecklat sätt.
|
|
|
|
Eleven använder ofta ord och uttryck på ett förenklat sätt. T.ex. verb enbart i presens eller infinitiv ("jag se bok"), plural av substantiv med hjälp av ordet "många" ("många bok"), utelämnar ofta prepositioner osv.
Eleven utelämnar ofta verb eller prepositioner, t.ex. "Han rädd".
|
Eleven börjar uttrycka sig med viss precision både när det gäller grammatik och ord. T.ex. börjar eleven skilja på olika tempusformer ("hoppar - hoppade"), börjar använda substantivets böjningsformer och börjar använda tidsbisatser.
Eleven gör förenklingar, t.ex. genom att i hög grad använda rak ordföljd ("Igår jag gick till skolan.")
|
Eleven uttrycker sig med viss precision och variation både när det gäller grammatik och ord. T.ex. skiljer oftast på presens och preteritum, skilja på användningen av preteritum och perfekt (gick-har gått), uttrycka framtid på olika sätt (kommer att - ska - presens), använda omvänd ordföljd ("Igår gick jag.."), kongruensböja adjektiv ("ett högt träd").
|
Eleven uttrycker sig med större precision och variation både när det gäller grammatik och ord. T.ex. använder relevanta sambandsord, olika slags bisatser, omvänd ordföljd, kongruensböja adjektiv.
Eleven börjar också använda mindre vanliga partikelverb ("komma in", "springa ut"), idiomatiska uttryck ("sin värsta fiende") m.m.
|
Eleven uttrycker sig med precision, variation och större säkerhet både när det gäller grammatik och ord.
|
LÄSA |
|||||
| Steg 1 | Steg 2 | Steg 3 | Steg 4 | Steg 5 | |
|
|
Eleven börjar bli bekant med kopplingen mellan ljud och symbol i det svenska språket och visar det genom att läsa ljudenligt stavade ord högt.
|
|
|
Eleven läser om, tar stöd i sammanhanget och ställer frågor när det uppstår problem med förståelsen.
|
|
|
|
Eleven läser ord och visar sin förståelse av dessa, t.ex. genom att peka på en bild eller ett föremål.
|
Eleven läser med stöttning enkla texter och kan med stöd av frågor eller bilder återge enkla händelseförlopp i den lästa texten.
|
Eleven kan svara på frågor om lästa texter där svaren framgår tydligt i texten, t.ex. "Var lever tigern?", "Vem handlar texten om?"
|
Eleven kan med stöttning tolka information och svara på frågor, även om svaren inte direkt går att utläsa i texten.
|
Eleven tolkar texter med stöd av underförstådda betydelser, t.ex. humor eller kulturspecifika referenser.
|
|
|
Eleven kan förstå huvudinnehållet i en kort, enkel text och kortfattat svara på frågor som "Vem är det?", "Vad gör hon?", "Vad äter räven?"
|
Eleven läser med stöttning texter som man har arbetat med i klassen och kan svara på frågor om information som tydligt framgår i texten, t.ex. "Vem hoppar Dilan rep med?".
|
Eleven kan återge texters huvudinnehåll, självständigt eller med stöttning, beroende på textens längd och svårighetsgrad.
|
Eleven kan förklara och omformulera ord, meningar och avsnitt i en text och svara på frågor som "Vad hände här?", "Vad betyder det?", "Hur kan man säga det med andra ord?"
|
Eleven kan med stöd av frågor dra slutsatser där hen måste sammanföra information från olika delar av texten.
|
|
|
Eleven visar en viss övergripande förståelse, t.ex. genom att para ihop en bild med en mening eller en fras.
|
Eleven samtalar med stöttning i form av följdfrågor och omformuleringar, om enkla texters innehåll och kan du även svara på frågor där svaren inte går att hitta direkt i texten, t.ex. "Om du var Max, skulle du springa då?"
|
Eleven kan svara på frågor när textinnehållet är känt och bearbetat, även när svaren inte finns tydligt uttryckta i texten, t.ex. "Hur känner sig Elias?"
|
Eleven samtalar om texter och sammanfattar innehållet med viss stöttning.
|
Eleven samtalar om och sammanfattar självständigt innehållet i olika typer av texter.
|
|
|
|
|
Eleven känner igen och kan härleda leden i sammansatta ord där båda leden har en tydlig koppling till vad de beskriver, t.ex. "dataspel".
|
Eleven kan göra relevanta kopplingar till egna erfarenheter eller andra texter för att befästa och bekräfta förståelsen.
|
Eleven kan med lärares stöttning samtala om texter och fundera över hur författaren väljer att uttrycka sina budskap.
|
|
|
Eleven börjar använda bilder och andra multimodala resurser för att skapa en mening i en läst text.
|
Eleven skapar tillsammans med kamrater och lärare förståelse för texters innehåll utifrån bilder och andra multimodala resurser.
|
|
Eleven använder information i bilder, grafer och andra multimodala resurser för att fördjupa sin förståelse av en text.
|
|
SKRIVA |
|||||
| Steg 1 | Steg 2 | Steg 3 | Steg 4 | Steg 5 | |
|
|
Eleven skriver korta texter med en meningsbyggnad som framförallt består av huvudsatser med rak ordföljd (subjekt före verbet), t.ex. "Jag heter Mohamed. Jag kommer från Somalia. Jag tallar somalisk."
|
Eleven skriver mest huvudsatser. Adverbial kan förekomma först och följs då oftast av rak ordföljd, t.ex. "Sen jag gick hem".
Eleven använder ibland omvänd ordföljd vid vissa vanliga verb och adverb, samt i helfraskonstruktioner.
|
Eleven skriver med en mer en varierad meningsbyggnad och använder olika typer av bisatser.
Eleven placerar bisatser först men då följt av rak ordföljd, t.ex. "När jag var uppe i backen det var blåsigt".
|
Eleven skriver texter med en varierad meningsbyggnad med hjälp av bisatser, infinitivfraser och anföring.
Eleven använder olika satsdelar först i satsen.
|
|
|
|
|
Eleven skriver återgivande texter om sådant som kretsar kring "jag" och "här", använder konkreta, vardagliga ord, t.ex. "in hem jag läsa, titta tv eller spela dator". Eleven uttrycker ibland värderingar, t.ex. "Jag har simmat det var rolig".
|
Eleven uttrycker enkla motiveringar och värderingar, t.ex. "Jag känner mig mycket bra när jag är ute och spelar med honom".
Eleven förmedlar med stöd av en modelltext en åsikt och motivering som stödjer den.
|
Eleven kan skapa dramatik i berättelser med berättartekniska grepp som idiomatiska uttryck och upprepning, t.ex. "Det vattnades i munnen på draken", "rödare och rödare".
|
Eleven skriver återgivande och berättande texter som innehåller beskrivningar, motiveringar och reflektioner, t.ex. "Jag tycker att musiksagan blev tråkig för jag förstod inte handlingen".
Eleven utvecklar i viss mån argument och känslomässigt engagemang, t.ex. "Det kommer också massor av råttor och det vill man väl inte ha", "För guds skull förstå att..."
|
|
|
Eleven börjar använda referensbidning i form av vanliga pronomen, t.ex. "Jag har en kompis. Hon heter Sara".
|
Eleven använder en enkel textbindning med vanliga sambandsord, t.ex. "sen", "och", "då".
Eleven använder ibland relativbisatser, särskilt när de är inlärda som helfraser, t.ex. "Det var en gång en flicka som hette..."
|
Eleven skriver med en viss variation i textbindningen, t.ex. "eftersom", "därför", "däremot".
|
Eleven skriver texter med en varierad textbindning, t.ex. "efter en stund", "först efter ett tag", "lite senare".
|
Eleven har en större variation i textbindningen, men visar en viss osäkerhet i valet av sambandsord i mer utmanande uppgifter.
|
|
|
Eleven har ett vardagligt , konkret och personnära ordförråd.
I ämnestexter använder eleven ett konkret specialiserat ordförråd som eleven mött i undervisningen, t.ex. "päls", "nos".
|
Eleven använder skriftspråkliga och ämnesrelaterade ord i beskrivande texter, t.ex. "kronblad", "nektar".
Eleven börjar använda utbyggda nominalfraser (beskrivningar av substantivet), ex. "fyra elever", "bäst vän", "en fru som heter Siv".
|
Eleven börjar använda flerordsuttryck, t.ex. "var ute och gick" samt uttryck för modalitet, t.ex. "skulle", "vilja", "kanske".
|
Eleven använder flerordsuttryck, t.ex. "han skulle ut och rida" och partikelverb, t.ex. "somnade om", "flög iväg".
Eleven använder utbyggda nominalfraser med efterställda bestämningar, t.ex. "En kung som hade en prinsessa", "öron utan hårstrån".
|
Eleven har en större bredd och ett djup i ordförrådet och anpassar oftast sitt ordval beroende på vem mottagaren är och vilket syfte den skrivna texten har.
Eleven använder partikelverb, t.ex. "blöta ner", "ta ur", "hålla med".
|
Avstämningspunkter för elever med kort eller ingen tidigare skolgång
LÄSA och SKRIVA |
|
|
|
Eleven är bekant med läsriktningen.
|
|---|---|
|
|
Eleven kopplar symbol till ljud och ljud till symbol i det svenska alfabetet.
|
|
|
Eleven identifierar det första ljudet i bekanta ord.
|
|
|
Eleven identifierar var i ordet ljudet eller bokstaven finns: början, mitten eller slutet.
|
|
|
Eleven ljudar samman ljud, t.ex. s-o-l.
|
|
|
Eleven delar upp ord i ljud.
|
|
|
Eleven klarar enkel fonemaddition och -subtraktion, t.ex. h+öra = höra, höra-a=hör
|
|
|
Eleven kan namnen på bokstäverna i det svenska alfabetet.
|
LÄSA (avkoda och förstå) |
|
|
|
Eleven känner igen sitt eget namn som ordbild.
|
|
|
Eleven känner igen korta bekanta ord som ordbilder.
|
|
|
Eleven ljudar ihop korta ljudenligt stavade ord som är bekanta.
|
|
|
Eleven klarar ortografisk helordsläsning av bekanta ord, det vill säga läser bekanta ord som helheter.
|
|
|
Eleven tolkar vanliga bilder, skyltar och symboler.
|
|
|
Eleven har automatiserat sin avkodning och läser enkla texter.
|
|
|
Eleven kan läsa och hitta information i anpassade texter.
|
|
|
Eleven är bekant med skillnaden mellan och betydelsen av stor och liten bokstav.
|
|
|
Eleven tolkar betydelsen av vanliga skiljetecken, t.ex. punkt och frågetecken.
|
|
|
Eleven är bekant med att olika grafiska markeringar påverkar betydelsen, t.ex. fet stil och kursiv.
|
SKRIVA (på digitalt verktyg och för hand) |
|
|
|
Eleven kan skriva sitt eget namn.
|
|
|
Eleven kan skriva korta, ljudenligt stavade eller bekanta ord.
|
|
|
Eleven visar att hen vet var ord börjar och slutar genom att avgränsa orden.
|
|
|
Eleven kan kopiera ord och korta meningar.
|
|
|
Eleven skriver självständigt kortare ord, meningar och meddelanden, t.ex. enkla sms.
|
|
|
Eleven skriver en mycket enkel text efter en modell, t.ex. om sig själv eller om något klassen har arbetat med.
|
|
|
Eleven skriver självständigt enkla meningar med subjekt och verb.
|
|
|
Eleven använder i viss mån stor och liten bokstav korrekt.
|
|
|
Eleven använder i viss mån vanliga skiljetecken såsom punkt och frågetecken.
|
