👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Pööpötit 2 Projektsammanfattning Södermalm 2020-2021, Uppföljningsperiod 3

Skapad 2021-05-31 14:48 i 133121 Förskolan Finska förskolan Stockholm Södermalm
Förskola
Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

Innehåll

HÅLLBAR FRAMTID - Barns möten med naturen

Projektfråga: Vad finns i skogen och vad kan förhållandet mellan skog och människa innebära?

    


När vi i starten på terminen samlat in barnens projektbilder under kategorin "hållbar framtid - barns möte med naturen" märkte vi snabbt att barngruppen visade intresse för skogen. Vi valde därför att följa detta intresse. Vi valde bred projektfråga att förhålla oss till för att på detta sätt kunna inkludera alla de olika intressen och spår barnen väljer under projektets gång.

      

 

  • Hur uppfyllde vi projektets syfte/fråga?
    Vår projektfråga var; Vad finns i skogen och vad kan förhållandet mellan skog och människa innebära?. Med projektet önskade vi lära barnen om att ta hand om vår skog och att barnen själva skulle få förståelse för sin egen roll i samhället. Projektets syfte var också att lägga grunden för barns hållbara tänkande.
    Vi anser projektets syfte och fråga vara uppfyllda då vi under terminens gång följt projektet och projektfrågan. Vi ser barnens förändrade lärande i den dokumentation vi gjort och vi hör även från vårdnadshavare hur barnen delar med sig av sin kunskap hemma.

   

   

  • Vad har barnen varit med om i förskolan under året och vad har de fått mer kunskap om?
    Återvinning, sopsortering, materialkännedom, källkritik, nya tekniker inom skapande, kunskap om plantering, förmultning, allemansrätten, hur man gör eget papper, läsa av och göra egna QR-koder, använda olika digitala verktyg så som appar, mikroskopägg, green screen, blue-bot och AR-teknik. Barnen har även lärt sig om vilka djur och insekter som bor i skogen, vad som växer i skogen, om vad naturmatematik är för någonting samt att barnen lärt sig nya sånger och fått ett både bredare och djupare ordförråd.   

  • På vilka sätt har barnen haft inflytande i projektet?
    Projektet har hela tiden följt barngruppens intresse. Det som inte har intresserat har vi släppt och det som har intresserat har vi istället utvecklat och fördjupat oss i.
    Barnen har under vårt stationsarbete kunnat välja den aktivitet inom projektet som intresserar. 

  • Hur reflekterade vi med barnen?
    Vi har tillsammans haft gruppreflektioner med bild och film (dokumentation), vi har också tittat igenom lärloggar med det enskilda barnet.

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen?
    -Barngruppen vet vad en Qr-kod är för någonting och hur denna läses av.
    -Barngruppen kan skilja på olika material så som plast, kartong och metall
    -Barngruppen vet att ett äpple som får vara tillräckligt länge i jord också blir till jord, medan en plastbit förblir en plastbit länge.
    -Barngruppen vet vad som händer med det skräp som vi återvinner
    -Barngruppen vet vilka djur som bor i den finska och svenska skogen så som björn, älg, rådjur, hare och räv
    -Barngruppen vet att det finns både lövträd och barrträd
    -Barngruppen vet hur man gör eget papper
    -Barngruppen vet hur fjärilens livscykel går
    -Barngruppen kan räkna till tio och vet hur numren 1-10 ser ut
    -Barngruppen känner igen vårtecken så som vitsippa och tussilago
    -Barngruppen vet vad ett mikroskop är för någonting och vad man använder den till
    -Barngruppen vet vilka bär som växer i skogen

  • Vilket lärande och förändrat kunnande har skett hos enskilda barn?
    -Kan använda finska ord i samband med återvinning. T.ex. roska-auto, kierrätys, muovi
    -Lärt sig ordningsföljd av många djurnamn i sånger
    -Har lärt sig att berätta fantasifulla historier om skogens djur bl.a.
    -Har lärt sig att förstå t.ex. djurnamn på finska-Har lärt sig att bearbeta och skapa med olika naturmaterial-Har lärt sig undersöka och ifrågasätta ämnen vi tagit upp i samband med projektarbetet. T.ex.green screen, AR-teknik-Har fått en smidigare grovmotorik tack vare planerade projektutflykter. T.ex. till återvinningsstation, skräpplockning, lekparker.-Har lärt sig svenska ord. T.ex. djurnamn, materialnamn-Har lärt sig att plantera och ta hand om växter.

  • Hur har vi arbetat ämnesdidaktiskt, kopplat till Lpfö18? och hur har vår organisation (dag- och veckoorganisation, roller och ansvar) fungerat? 
    Vi har planerat program och undervisning veckovis samt med en längre framförhållning utefter Lpfö18 och vårt projekt. VI har följt planeringen och fördelat arbetet enligt våra förutsättningar. Som bas har vi haft följande schema; måndag: projektsamling (bokpåse, sapere, reflektion) tisdag: estetiska uttrycksformer (musik, skapande), onsdag: utflykt och digital samling (återvinning, digitala verktyg), torsdag: empati och värdegrund (berättarverkstad, barnråd), fredag: estetiska uttrycksformer (teater, musik). Vi har dagligen även språk och matematik undervisning.

  • Hur har familjerna/vårdnadshavarna involverats? 
    Bokpåsen, ica aptit, lärloggar, utvecklingssamtal, veckoplanering, insamling av material (skräp, mjölkkartonger)

  • Vad blev bra/mindre bra – och varför?
    Mindre bra: Corona. vi har inte kunnat besöka skogen.
    Bra: Projektet har som en följd av corona gjort att vi kunnat utforska vår närmiljö på ett djupare plan. Vi har tex kunnat undervisa barnen i hur de själva kan bidra till en hållbar framtid inne i stan, här och nu.
    Barnen har visat ett fortsatt intresse av projektet under hela året.

  • Var det något som förvånade oss?
    Hur mycket vi har åstadkommit under året med de förutsättningar vi har haft.

  • Vad är vi mest stolta över i projektet?
    Att vi lyckats få in det digitala verktygen in i undervisningen på ett sådant sätt som verkligen kompletterar undervisningen och ger oss ytterligare möjligheter för lärande.
    Den fina respons för vårt arbete vi har fått från vårdnadshavarna.

  • Vilka erfarenheter har vi gjort under året, som kanske kan bli till beprövade erfarenheter?
    Stationsarbete, vilken grej!
    Gruppreflektioner
    Hålla fast vid rutiner eftersom de skapar bl.a trygghet.
    Kontinuerlig diskussion och organisering kring det dagliga arbetet mellan pedagogerna ger goda resultat.