Aktivt arbete mot diskriminering 21-22 Solbringen

 Aktivt arbete mot diskriminering 21-22

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från diskriminering. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.

Kön:

Vilka risker och hinder finns?

I den fria leken kan barnen exkludera varandra utifrån kön, "Bara flickor får vara med!". De vuxnas syn på kön och hur de uttrycker kan också påverka barnen. Får flickorna till exempel vänta längre än pojkarna innan de får hjälp med dragkedjan? Vem får hålla pedagogen i handen? Vi ser inga fysiska hinder i form av lokalers utformning osv, utan hindren finns i så fall i våra handlingar och hur vi uttrycker oss verbalt. Vi vuxna upplever att det är ett hinder att vi inte alltid kan vara närvarande pedagoger och bemöta kommentarer och handlingar från både barn och vuxna.

Analys av orsaker

I vårt samhälle finns olika normer kopplat till kön. Både pedagoger, föräldrar och barn påverkas av detta.

Åtgärder

Få tid till att aktivt diskutera läroplanens mål i arbetslaget. Vid behov informera om målen på till exempelvis föräldramöten, introduktioner och utvecklingssamtal för ett gott samarbete med vårdnadshavare. Vi behöver tänka på hur vi pedagoger presenterar och introducerar aktiviteter och leksaker för barnen. Vi behöver också tänka på vårt språkbruk och våga, på ett snyggt sätt föreslå förändringar av barns, kollegors och vikariers handlingar och uttryckssätt. Vi kan prata om barn stället för pojkar och flickor. Planerade aktiviteter där pojkar och flickor ingår i samma konstellationer så att det blir en naturlig del av vardagen.

 

Könsidentitet eller könsuttryck:

Vilka risker och hinder finns

I vår verksamhet märker vi att pojkarna kommer med svarta och blå kläder med tex traktorer. Flickorna har rosa eller ljusblå frostkläder. Där ser vi en risk att barnen kanske inte vågar att välja annorlunda fast de kanske skulle vilja. Människor vill gärna dela upp världen i flickor och pojkar för att göra den begriplig och överskådlig. Vi pedagoger måste finna verktyg att bemöta detta på ett sätt som inte exkluderar eller förminskar människors livsrum. Vi pedagoger måste bemöta kategoriserandet utan att det blir utpekande.

Analys av orsaker

Vår brist på kunskap bidrar till att vi kanske gör klumpiga uttalanden i onödan. Vi visar heller inte barnen i tillräcklig stor omfattning olika variationer av könsuttryck.

åtgärder

Vi behöver som arbetslag sätta oss in i vad begreppen betyder och ta del av olika livshistorier. Vi måste också bredda vårt "sortiment" av könsuttryck i exempelvis sångpåsar och flanosagor.

 

  Etnisk tillhörighet:

Vilka risker och hinder finns

När vi inte klarar att förmedla oss och förstå barn och vårdnadshavare med annat modersmål än svenska finns risk för ett utanförskap. En risk till osäkerhet kan vara kommentarer angående hudfärg och utseende från barnen. Detta upplever vi är okunskap och barnens sätt att försöka förstå sin omvärld.

Analys av orsaker

Eftersom vårt samhälle är segregerat har barnen olika erfarenhet av etnisk tillhörighet. Vi på förskolan har då en uppgift att bredda och öka erfarenheterna.

Åtgärder

Vid introduktioner och utvecklingssamtal kan vi visa att vi är intresserade av när tex en specifik högtid närmar sig. Då kan vi lättare dela barnens olika livsvärldar och i viss mån knyta ihop dem. Språksamtalen har också stor betydelse här. Vi kan välja böcker från olika delar av världen. Polyglutt har inläsningar på olika språk. Det är också viktigt att vi är lyhörda för hur barnen reagerar. Vi har haft barn som varit stolta men också barn som inte vill uppmärksammas för sin etniska tillhörighet. Vi som pedagoger ska visa på en bredd av etniska tillhörigheter oavsett vilka barn som för närvarande finns på vår förskola. Återigen bredda vårt sortiment.

 

 Religion och annan trosuppfattning

Vilka risker och hinder finns

Precis som under punkten etnisk tillhörighet kan vi se en fara i att vi inte vet tillräckligt om barnens religions högtider och därför inte delar barnens engagemang och ger bilden av att det inte är så viktigt. Kanske kan barn tycka att det är jobbigt att andra barn frågar om tex mammas hijab.

Analys av orsaker

Eftersom vårt samhälle är segregerat har barnen inte alltid så stor vana vid olika religioner eller olika trosuppfattning. Om vi som personal har större kunskap är det lättare för oss att dela det barnet vill förmedla.

Åtgärder

Vid introduktioner och utvecklingssamtal kan vi visa att vi är intresserade av när tex en specifik högtid närmar sig. Då kan vi lättare dela barnens olika livsvärldar och i viss mån knyta ihop dem. Återigen bredda sortimentet av sagor och dyl.

 

Funktionsnedsättning:

Vilka risker och hinder finns

Risk för diskriminering finns om pedagogerna inte har som utgångspunkt att alla kan vara med. Det gäller att inte skapa en miljö som är funktionshindrande. Det är också viktigt att inte permanenta särskilda lösningar för barnet med funktionsvariation. Om ett barn inte själv har förmåga att leka själv utan behöver någon som "leker åt henne" finns inte alltid möjligheten att ha en personal själv.

Analys av orsaker

 

Vi pedagoger behöver planera våra aktiviteter så att det finns en tydlig struktur som alla barn klarar följa. Vi måste få tid att planera för flera olika varianter för barnen att välja emellan. Annars kan en segregerande lösning för ett barn med funktionsvariation bli en permanent lösning.

 

Åtgärder

att vi som rutin tänker på att det finns fler varianter på en uppgift. Att de olika varianterna är valfria. Inte bara den som är rullstolsburen som kan välja alternativet att åka slalom mellan olika koner istället för att hoppa över pinnen till exempel.  Vi tänker att om ett barn är delaktig på ett adekvat sätt i vuxenstyrda aktiviteter så ökar statusen och barnet blir i större grad också delaktig i den fria leken. Återigen behöver vi bredda vårt material (sångpåsar och flanosagor) som kan åskådliggöra olika funktionsvariationer. Viktigt att försöka utröna vilka anpassningar barnet vill ha.

 Sexuell läggning:

Vilka risker och hinder finns

Det kan finnas en risk att barnen ger varandra snäva ramar i tex familjelek. Men vi upplever oftare att rollerna fördelas utifrån intresse av vem jag själv vill vara än utifrån synen på familjekonstellationer.

Åtgärder

När barnen i leken ger varandra snäva ramar kan vi vuxna hjälpa till att vidga ramarna så att alla får plats. Det är viktigt att vi börjar nu och inte när vi väl har en regnbågsfamilj. Biblioteket kan vara oss behjälpliga att hitta bra material och vi behöver återigen åskådliggöra olika familjer i vårt material.

 

Ålder

vilka risker och hinder finns

"Du är för liten” respektive ”Du är för stor för att göra så” är vanliga kommentarer på förskolan. Det senare kommer främst ur de vuxnas munnar vilket kan upplevas som diskriminerande. Vi vuxna kan tyvärr bidra till åldersfixeringen genom ogenomtänkta kommentarer.

Analys av orsaker

 Kommentarer kring ålder är ett snabbt sätt att få barnen att göra som de vuxna vill när de vuxna är stressade eller frustrerade. När det gäller rum med smådelar är det viktigt att ha gränser efter mognad och inte ålder. För oss handlar det mer om att anpassa vilka barn som är i rummet utefter om en vuxen har möjlighet att vara med.

 

Åtgärder

Vi får vara lyhörda inför barns kommentarer och uteslutningar. Ständigt göra omvärderingar kring mognadsgrad i smådelsrummet.