&nbsp;Aktivt arbete mot diskriminering 21-22
<h2 style="margin: 0cm 0cm 0pt; line-height: normal;">Alla barn har r&auml;tt till en trygg och stimulerande milj&ouml; fri fr&aring;n diskriminering. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet p&aring; likv&auml;rdiga villkor.</h2>
K&ouml;n:
Vilka risker och hinder finns?
I den fria leken kan barnen exkludera varandra utifr&aring;n k&ouml;n, "Bara flickor f&aring;r vara med!". De vuxnas syn p&aring; k&ouml;n och hur de uttrycker kan ocks&aring; p&aring;verka barnen. F&aring;r flickorna till exempel v&auml;nta l&auml;ngre &auml;n pojkarna innan de f&aring;r hj&auml;lp med dragkedjan? Vem f&aring;r h&aring;lla pedagogen i handen? Vi ser inga fysiska hinder i form av lokalers utformning osv, utan hindren finns i s&aring; fall i v&aring;ra handlingar och hur vi uttrycker oss verbalt. Vi vuxna upplever att det &auml;r ett hinder att vi inte alltid kan vara n&auml;rvarande pedagoger och bem&ouml;ta kommentarer och handlingar fr&aring;n b&aring;de barn och vuxna.
Analys av orsaker
I v&aring;rt samh&auml;lle finns olika normer kopplat till k&ouml;n. B&aring;de pedagoger, f&ouml;r&auml;ldrar och barn p&aring;verkas av detta.
&Aring;tg&auml;rder
&nbsp;
F&aring; tid till att aktivt diskutera l&auml;roplanens m&aring;l i arbetslaget. Vid behov informera om m&aring;len p&aring; till exempelvis f&ouml;r&auml;ldram&ouml;ten, introduktioner och utvecklingssamtal f&ouml;r ett gott samarbete med v&aring;rdnadshavare. Vi beh&ouml;ver t&auml;nka p&aring; hur vi pedagoger presenterar och introducerar aktiviteter och leksaker f&ouml;r barnen. Vi beh&ouml;ver ocks&aring; t&auml;nka p&aring; v&aring;rt spr&aring;kbruk och v&aring;ga, p&aring; ett snyggt s&auml;tt f&ouml;resl&aring; f&ouml;r&auml;ndringar av barns, kollegors och vikariers handlingar och uttryckss&auml;tt. Vi kan prata om barn st&auml;llet f&ouml;r pojkar och flickor. Planerade aktiviteter d&auml;r pojkar och flickor ing&aring;r i samma konstellationer s&aring; att det blir en naturlig del av vardagen.
&nbsp;
K&ouml;nsidentitet eller k&ouml;nsuttryck:
Vilka risker och hinder finns
I v&aring;r verksamhet m&auml;rker vi att pojkarna kommer med svarta och bl&aring; kl&auml;der med tex traktorer. Flickorna har rosa eller ljusbl&aring; frostkl&auml;der. D&auml;r ser vi en risk att barnen kanske inte v&aring;gar att v&auml;lja annorlunda fast de kanske skulle vilja. M&auml;nniskor vill g&auml;rna dela upp v&auml;rlden i flickor och pojkar f&ouml;r att g&ouml;ra den begriplig och &ouml;versk&aring;dlig. Vi pedagoger m&aring;ste finna verktyg att bem&ouml;ta detta p&aring; ett s&auml;tt som inte exkluderar eller f&ouml;rminskar m&auml;nniskors livsrum. Vi pedagoger m&aring;ste bem&ouml;ta kategoriserandet utan att det blir utpekande.
Analys av orsaker
V&aring;r brist p&aring; kunskap bidrar till att vi kanske g&ouml;r klumpiga uttalanden i on&ouml;dan. Vi visar heller inte barnen i tillr&auml;cklig stor omfattning olika variationer av k&ouml;nsuttryck.
&aring;tg&auml;rder
Vi beh&ouml;ver som arbetslag s&auml;tta oss in i vad begreppen betyder och ta del av olika livshistorier. Vi m&aring;ste ocks&aring; bredda v&aring;rt "sortiment" av k&ouml;nsuttryck i exempelvis s&aring;ngp&aring;sar och flanosagor.
&nbsp;
&nbsp;&nbsp;Etnisk tillh&ouml;righet:
Vilka risker och hinder finns
N&auml;r vi inte klarar att f&ouml;rmedla oss och f&ouml;rst&aring; barn och v&aring;rdnadshavare med annat modersm&aring;l &auml;n svenska finns risk f&ouml;r ett utanf&ouml;rskap. En risk till os&auml;kerhet kan vara kommentarer ang&aring;ende hudf&auml;rg och utseende fr&aring;n barnen. Detta upplever vi &auml;r okunskap och barnens s&auml;tt att f&ouml;rs&ouml;ka f&ouml;rst&aring; sin omv&auml;rld.
Analys av orsaker
Eftersom v&aring;rt samh&auml;lle &auml;r segregerat har barnen olika erfarenhet av etnisk tillh&ouml;righet. Vi p&aring; f&ouml;rskolan har d&aring; en uppgift att bredda och &ouml;ka erfarenheterna.
&Aring;tg&auml;rder
Vid introduktioner och utvecklingssamtal kan vi visa att vi &auml;r intresserade av n&auml;r tex en specifik h&ouml;gtid n&auml;rmar sig. D&aring; kan vi l&auml;ttare dela barnens olika livsv&auml;rldar och i viss m&aring;n knyta ihop dem. Spr&aring;ksamtalen har ocks&aring; stor betydelse h&auml;r. Vi kan v&auml;lja b&ouml;cker fr&aring;n olika delar av v&auml;rlden. Polyglutt har inl&auml;sningar p&aring; olika spr&aring;k. Det &auml;r ocks&aring; viktigt att vi &auml;r lyh&ouml;rda f&ouml;r hur barnen reagerar. Vi har haft barn som varit stolta men ocks&aring; barn som inte vill uppm&auml;rksammas f&ouml;r sin etniska tillh&ouml;righet. Vi som pedagoger ska visa p&aring; en bredd av etniska tillh&ouml;righeter oavsett vilka barn som f&ouml;r n&auml;rvarande finns p&aring; v&aring;r f&ouml;rskola. &Aring;terigen bredda v&aring;rt sortiment.
&nbsp;
&nbsp;Religion och annan trosuppfattning
Vilka risker och hinder finns
Precis som under punkten etnisk tillh&ouml;righet kan vi se en fara i att vi inte vet tillr&auml;ckligt om barnens religions h&ouml;gtider och d&auml;rf&ouml;r inte delar barnens engagemang och ger bilden av att det inte &auml;r s&aring; viktigt. Kanske kan barn tycka att det &auml;r jobbigt att andra barn fr&aring;gar om tex mammas hijab.
Analys av orsaker
Eftersom v&aring;rt samh&auml;lle &auml;r segregerat har barnen inte alltid s&aring; stor vana vid olika religioner eller olika trosuppfattning. Om vi som personal har st&ouml;rre kunskap &auml;r det l&auml;ttare f&ouml;r oss att dela det barnet vill f&ouml;rmedla.
&Aring;tg&auml;rder
Vid introduktioner och utvecklingssamtal kan vi visa att vi &auml;r intresserade av n&auml;r tex en specifik h&ouml;gtid n&auml;rmar sig. D&aring; kan vi l&auml;ttare dela barnens olika livsv&auml;rldar och i viss m&aring;n knyta ihop dem. &Aring;terigen bredda sortimentet av sagor och dyl.
&nbsp;
Funktionsneds&auml;ttning:
Vilka risker och hinder finns
Risk f&ouml;r diskriminering finns om pedagogerna inte har som utg&aring;ngspunkt att alla kan vara med. Det g&auml;ller att inte skapa en milj&ouml; som &auml;r funktionshindrande. Det &auml;r ocks&aring; viktigt att inte permanenta s&auml;rskilda l&ouml;sningar f&ouml;r barnet med funktionsvariation. Om ett barn inte sj&auml;lv har f&ouml;rm&aring;ga att leka sj&auml;lv utan beh&ouml;ver n&aring;gon som "leker &aring;t henne" finns inte alltid m&ouml;jligheten att ha en personal sj&auml;lv.
Analys av orsaker
&nbsp;
Vi pedagoger beh&ouml;ver planera v&aring;ra aktiviteter s&aring; att det finns en tydlig struktur som alla barn klarar f&ouml;lja. Vi m&aring;ste f&aring; tid att planera f&ouml;r flera olika varianter f&ouml;r barnen att v&auml;lja emellan. Annars kan en segregerande l&ouml;sning f&ouml;r ett barn med funktionsvariation bli en permanent l&ouml;sning.
&nbsp;
&Aring;tg&auml;rder
<span style="font-size: 11.0pt; line-height: 115%; font-family: 'Calibri',sans-serif; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: 'Times New Roman'; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: EN-US; mso-bidi-language: AR-SA;">att vi som rutin t&auml;nker p&aring; att det finns fler varianter p&aring; en uppgift. Att de olika varianterna &auml;r valfria. Inte bara den som &auml;r rullstolsburen som kan v&auml;lja alternativet att &aring;ka slalom mellan olika koner ist&auml;llet f&ouml;r att hoppa &ouml;ver pinnen till exempel.&nbsp; Vi t&auml;nker att om ett barn &auml;r delaktig p&aring; ett adekvat s&auml;tt i vuxenstyrda aktiviteter s&aring; &ouml;kar statusen och barnet blir i st&ouml;rre grad ocks&aring; delaktig i den fria leken. &Aring;terigen beh&ouml;ver vi bredda v&aring;rt material (s&aring;ngp&aring;sar och flanosagor) som kan &aring;sk&aring;dligg&ouml;ra olika funktionsvariationer. Viktigt att f&ouml;rs&ouml;ka utr&ouml;na vilka anpassningar barnet vill ha.
&nbsp;
<span style="font-size: 11.0pt; line-height: 115%; font-family: 'Calibri',sans-serif; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: 'Times New Roman'; mso-bidi-theme-font: minor-bidi; mso-ansi-language: SV; mso-fareast-language: EN-US; mso-bidi-language: AR-SA;">&nbsp;Sexuell l&auml;ggning:
Vilka risker och hinder finns
Det kan finnas en risk att barnen ger varandra sn&auml;va ramar i tex familjelek. Men vi upplever oftare att rollerna f&ouml;rdelas utifr&aring;n intresse av vem jag sj&auml;lv vill vara &auml;n utifr&aring;n synen p&aring; familjekonstellationer.
&Aring;tg&auml;rder
N&auml;r barnen i leken ger varandra sn&auml;va ramar kan vi vuxna hj&auml;lpa till att vidga ramarna s&aring; att alla f&aring;r plats. Det &auml;r viktigt att vi b&ouml;rjar nu och inte n&auml;r vi v&auml;l har en regnb&aring;gsfamilj. Biblioteket kan vara oss behj&auml;lpliga att hitta bra material och vi beh&ouml;ver &aring;terigen &aring;sk&aring;dligg&ouml;ra olika familjer i v&aring;rt material.
&nbsp;
&Aring;lder
vilka risker och hinder finns
"Du &auml;r f&ouml;r liten&rdquo; respektive &rdquo;Du &auml;r f&ouml;r stor f&ouml;r att g&ouml;ra s&aring;&rdquo; &auml;r vanliga kommentarer p&aring; f&ouml;rskolan. Det senare kommer fr&auml;mst ur de vuxnas munnar vilket kan upplevas som diskriminerande. Vi vuxna kan tyv&auml;rr bidra till &aring;ldersfixeringen genom ogenomt&auml;nkta kommentarer.
Analys av orsaker
&nbsp;Kommentarer kring &aring;lder &auml;r ett snabbt s&auml;tt att f&aring; barnen att g&ouml;ra som de vuxna vill n&auml;r de vuxna &auml;r stressade eller frustrerade. N&auml;r det g&auml;ller rum med sm&aring;delar &auml;r det viktigt att ha gr&auml;nser efter mognad och inte &aring;lder. F&ouml;r oss handlar det mer om att anpassa vilka barn som &auml;r i rummet utefter om en vuxen har m&ouml;jlighet att vara med.
&nbsp;
&Aring;tg&auml;rder
Vi f&aring;r vara lyh&ouml;rda inf&ouml;r barns kommentarer och uteslutningar. St&auml;ndigt g&ouml;ra omv&auml;rderingar kring mognadsgrad i sm&aring;delsrummet.
&nbsp;

Aktivt arbete mot diskriminering 21-22 Solbringen

Matriser i planeringen

Uppgifter