Projektavslut Högläsning och Samtal VT 2021

Syftet med projektet Högläsning och Samtal är att stärka barnen i deras språkutveckling och att utveckla deras förmåga till fantasi och inlevelse. Vi vill även att barnen genom det egna berättandet får möjlighet till inflytande och delaktighet och att de får uppleva att deras tankar och ord är värdefulla.

Innan vi påbörjar ett projekt skriver vi en undervisningsplan. Den följer vi upp med ett projektavslut som innehåller reflektion och analys av projektarbetet. 

Projektet Högläsning och Samtal har pågått under hela läsåret 2020/2021. Inledningsvis var det barnens sommarord som var utgångspunkten och samtal och berättade var i fokus då barnen genom olika estetiska uttryckssätt fick berätta om och skapa med sitt ord. 

Senare under höstterminen fick projektet en ny utgångspunkt i känslor. Grodanböckerna användes som litteratur och underlag för samtal, berättande och skapande. 

Under vårterminen har vi valt att ha lite olika fokus i de olika grupperna. Barnen födda 2015 och 2016 har arbetat vidare ur ett bredare perspektiv på Högläsning och Samtal med fokus på berättarstruktur, bokens utformning (framsida, baksida, författare, illustratör mm) samt dramatisering utifrån en Grodanbok. De barn som är födda 2017 och 2018 har arbetat med utgångspunkt i bokserien "Tio små kompisböcker" där värdegrundsfrågor, relationsfrågor fått utgöra samtalsunderlaget i kombination med praktiska aktiviteter som belyser böckernas innehåll. 

Under vårterminen har vi även arbetat med bokpåsen där barnen får turas om att ta med sig en bok hemifrån som vi läser tillsammans.

 

                                                     

 

Hur uppfyllde vi projektets syften – och varför?

Genom att erbjuda barnen möjlighet till samtal i mindre grupper skapar vi förutsättningar för talutrymme för varje enskilt barn. Därmed ökar barnens möjligheter till delaktighet och inflytande samt förutsättningar för att barnen upplever sina ord som värdefulla.

Den valda litteraturen och de praktiska aktiviteterna kopplade till böckerna är är anpassad till de olika grupperna. Barnen är indelade i grupper dels utifrån ålder, dels utifrån förkunskaper, behov och förutsättningar. Gruppindelningarna grundas helt enkelt i att vi vill skapa så goda förutsättningar för varje enskilt barn att i grupp ta till sig undervisningen. Genom att ha fasta gruppindelningar vill vi skapa förutsättningar för ett tryggt samtalsklimat så att alla barn känner sig trygga i att yttra sina tankar och vill ta del av berättandet.

 

Vi väljer litteratur som på ett lättsamt sätt öppnar upp för samtal. Barnen känner igen sig i det som händer i böckerna och med stöd av frågor från pedagogerna utmanas och fördjupas barnens berättande. 

Att läsa böcker är ovärderligt för att vidga barns ordförråd, något som forskning gång på gång poängterar. Ett stort ordförrådet har i sin tur betydelse för barnens övergripande språkutveckling. Att leka med ord, att arbeta med rim och ramsor är något som ökar barnens förståelse för språket och därmed blir att sjunga ett kraftfullt och lustfyllt arbetssätt för att främja barnens språkutveckling. Vi sjunger mycket på Frukten och är inte rädda för svårare, längre sånger. Då blir det såklart viktigt att också prata om vad vi sjunger. Vad är det egentligen för ord, vad betyder de? Finns det andra ord som betyder samma sak som barnen kanske redan kan, alltså synonymer och liknelser. Vips kan barnen två ord för samma sak!

Under projektets gång använder vi oss av många olika uttryckssätt, metoder och material. Barnen får rita, skriva, skapa med lera, måla, arbeta med green screen, dramatisera, lyssna på högläsning, berätta fritt, återberätta, fantisera, rimma, sjunga mm. PÅ detta sätt får barnen använda sig av flera olika förmågor när de stimuleras och utmanas. 

 

Vilket lärande och förändrat kunnande tänker vi har skett? Hur vet vi att det skett ett lärande och förändrat kunnande i gruppen och hos enskilda barn?

Vi ser ett lärande och förändrat kunnande hos barnen genom att vi hör att barnens ordförråd och begreppsförråd har vidgats då barnen använder ord och begrepp på ett adekvat sätt i dagliga samtal med såväl vuxna som andra barn, tex i leken. Barnen har tagit till sig av de känsloord som det gångna läsårets undervisning med känslor erbjudit. I samtal med såväl oss pedagoger som barnen emellan finns en ökad förståelse för varandras känslor och barnen kan numera beskriva hur de känner på ett djupare mer nyanserat sätt. Vi ser även ett förändrat kunnande hos barnen i deras förmåga att följa resonemang kring tex värdegrundsfrågor och relationsfrågor. Även i barnens förmåga att fantisera ser vi ett förändrat kunnande, dels i deras berättande, dels i tex deras skapande när de berättar historier om sina skapelser och teckningar. Vi menar även att barnens förmåga att fantisera bidrar till en ökad förståelse för andra människor då de lättare kan sätta sig in i andra människors tankar och känslor, vilket i sin tur medför en större förståelse för och acceptans för varandras olikheter och likheter. 

 

Ett bra exempel på enskilda barns lärande och förändrade kunnande är i samlingen när barnen ber om att ha en känslorunda med vår känslostav. Då får varje enskilt barn chansen att berätta hur de känner, om de vill. Här blir det vidgade ordförrådet hos enskilda barn utifrån känslor tydligt. 

 

                                         

 

Hur har barnen fått syn på sin eget/gruppens lärande och förändrade kunnande?

Pedagog: Vad har ni lärt er?

Barn 1: Jag har lärt mig att vara en bra kompis. Att inte skratta när någon kille har en klänning eller kjol. Hur man kommer på olika böcker och fantisera. Gillar Book creator appen.

Barn 2: Att man inte bara ska säga förlåt man måste stanna och göra så den mår bra.

Barn 3: Jag har lärt mig med fantasi och olika lekar och att man inte alltid kan ha roligt.

Barn 4: Jag har lärt mig att rita.

Barn 6: Jag har lärt mig att man kan visa alla känslor och att lyssna på fröken om det är viktiga saker.

Barn 7: Jag har lärt mig att rita och färglägga.

Barn 8: Jag har lärt mig att vara en bra kompis och att rita.

 En viktig del i att ge barnen förutsättningar till att få syn på sitt eget lärande och förändrade kunnande är att de får ta del av dokumentationer på vad de gör på förskolan. Samt att samtal om och sätta ord på vad de får göra och hur de upplever att det är.  

 Hur har barnen haft inflytande i projektet?

Barnens inflytande lyser igenom främst i de aktiviteter som vi väljer att koppla till litteraturen och samtalen. Till exempel att turas om att spela på trumman, då det är något som barnen tycker om att göra och efterfrågar. För de barn som under vårterminen dramatiserat utifrån en Grodanbok var val av vilken Grodanbok som skulle användas, rekvisita och kulisser barnens val.

Bokpåsen återinfördes nu under vårterminen då det var barn som efterfrågade den. Med bokpåsen får barnen verkligen vara med och påverka vilken litteratur vi läser och därmed vad samtalen om boken kommer att handla om. Bokpåsen är ett väldigt enkelt sätt att ge barnen delaktighet och inflytande i arbetet med språkutvecklingen då alla barn får chans att genom sin bok uttrycka sina önskemål. 

 

Hur reflekterade vi med barnen?

Vi reflekterar med barnen i projektgrupperna, på samlingar och vid måltider. Under de senaste veckorna har vi låtit barnen ta del av läloggar, inlägg på startsidan samt delar av power point-presentationen vi visade på föräldramötet. Detta dels för att barnen har rätt att veta vad som sägs och visas om deras vardag på förskolan, den är ju deras. Dels för att vi i dessa dokumentationer har bra underlag för utvärdering med barnen av undervisning och utbildningen. 

 

 

 

Läroplansmål

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• fantasi och föreställningsförmåga,