Projektsammanfattning:

Vi har valt att  fortsätta arbeta med våra olika årstider med frågeställningarna: vad är det som händer under de olika årstiderna ? och vad innebär det för djur och natur? Vi har även arbetat med det viktiga arbetet kring den sociala aspekten och då med känslor som fokus som ett mini projekt. Vi har belyst detta under våra temadagar: Håll Sverige Rent samt hälsoveckan, rocka sockorna och förskolans dag.

Vi inleder våra lektioner med att samlas kring en bild, diskussion eller ett filmklipp för att sedan reflektera tillsammans. När vi påbörjar vinter kommer dessa begrepp upp: Snögubbe, snö och kallt. Så vi är ute och känner på snön, tar in snön och undersöker snön på olika sätt och i olika former:

Undersöker med digitalt mikroskop, ser vad som händer med en såpbubbla när den fryser, gör egen snö, projicerar upp snö inomhus.

Därefter har vi olika lektioner i hur kallt känns, vad är bra att ha på sig? kan man bo i snön? frågorna är oändliga:

Hur klär du dig när det är kallt ute? vad är en snölykta? snöboll solfångare, igloos, måla på snö.

Målar vinterlandskap, is experiment, pinos vinter, is konst, vilka bor i snön?

Med bilderna och texten under beskriver vi hur vi arbetat med vintern på olika sätt med barngruppen. Inför varje nytt moment som tex hur känns snö? luktar snö... så tog vi vidare barnens egna tankar, som vi dokumenterade i samtal, samling, under lektionen och vid deras spontana samtal för att sedan bygga vidare med nästa lektion. Alltid med deras reflektioner som utgångpunkt. Det finns alltid en röd tråd igenom projektet så barnen får en tydlighet i lärandet.

Vi fortsätter projektet med vår och börjar med en tur runt vårt närområde för att vara vår-detektiver tillsammans med barnen. Ganska fort upptäcker barnen att det börjat växa runt kring oss, små fåglar kvittrar och kryp har börjat leta sig ut. Väl på förskolan och under samlingen verkar barnen mest intresserade av fåglarna, de härmar fågelkvitter och pratar om att fåglarna som måste ha flugit hem igen. Fåglar blir nästa mini-projekt:

Fåglar 

"Jag tycker inte om bin", så enkelt blev det att gå vidare. Bin som är livsviktiga! Här kan vi lära barnen hur viktiga våra små fantastiska varelser är och hur rädda vi ska vara om dem:

Under våra lektioner lär vi oss en massa olika om våra bin, vi adopterar även ett litet Bi som heter Bubblan, just nu följer vi processen från ägg till larv. Vi längtar alla efter att få höra hur Bubblan och hans vänner utvecklas. Vi kan även se hur barnens upplevelse kring Biet har förändrats från någonting läskigt till en levande varelse med snudd på super krafter.

Barnen visade även intresse för myror då dom hittade massa myror på gården och tittade efter vart dom var och vad dom gjorde. Detta blev till ett uppskattat mini-projekt. Vi började med att titta på bilder på myror och massa frågor kom upp, vi ville se hur mycket barnen visste om myror för att kunna bygga vidare på projektet. Efter det läste vi, utefter barnens frågor, en faktabok om myror där myrstacken var i focus. Vi ville sedan få barnen att använda kroppen och skapandet som en del av lärandet som vi lärt oss i böckerna. Vi valde då att låta varje barn måla en varsin myra med sin tumme. Vi fördjupade lärandet med att titta på en video kring hur myrorna samarbetar då de bygger en myrstack. Vi tittade vidare på bilder av myrstackar och barnen fick måla utefter dom. Vi gjorde även varsina solfångare som såg ut som myror. Vi använde sedan naturmaterial i vårt skapande av myrstacken. Barnens egna myror som de gjort med tummen fick sättas i myrstacken av barnen. Vi fick in matematik genom att göra egna myror av stenar och pinnar, vi räknade myrornas olika kroppsdelar då vi skapade dom. På grund av corona restriktioner kunde vi inte åka till skogen för att titta på myrorna och myrstackar, så en pedagog filmade en stor myrstack på sitt landställe som barnen fick se på. Vi fördjupade oss i mer kring fakta om hur myrorna ser ut och beter sig samt använde konkret material för att titta på myrornas livscykel. Vi fick in fysik i myr-projektet genom ett experiment. Vi tog socker och salt på ett papper och tittade sedan vilken av dessa myrorna föredrog. Barnen fick ställa olika hypoteser men vår slutsats blev att myrorna föredrog socker framför salt. 

I och med att vi alltid benämner vår undervisning som lektioner, förbereder och strukturerar vårt arbete upplever vi att barnen ser fram emot vår undervisning. Begrepp: lärande förknippas med något spännande och vi får ofta en barngrupp som vill veta mer och gärna vara engagerad även i planeringsstadiet. Vi har många som kommer nyfikna när vi planerar och förbereder för kommande lektion. När vi håller i vår undervisning på Bubblan så har vi barnen alltid i fokus, vi har olika moment med i princip samma innehåll/lärande, vi kan kalla det för upprepning eller ett moment på olika sätt. Vi ser tex på bilder, gör kreativt som att måla, samtalar och reflekterar kring vad vi lär oss i flera led. Just för att vi alla är olika därav lär vi oss på olika sätt. Här ser vi att vi fångar alla våra 14 olika individer som vi har i vår barngrupp. För att hålla projektet levande tar vi fasta på det vi gör tillsammans med barnen genom att synliggöra det på olika sätt: Bilder, filmer, dokumentationer som sätts upp. Vi vill visa barnen att de vi gör är viktigt. Vi har använt oss utav: Dator, ipad, spel, äggmikroskop, färger olika material och böcker. Ur play för att få lite extra kunskap kring de olika ämnena.

För att kunna hålla en god undervisning krävs det att vi samarbetar och tar fasta på varandras kompetenser mellan oss pedagoger, vi är heller inte blyga att involvera vår härliga föräldragrupp i vårt arbete. Vi får många tips, bilder och annat till vår avdelning i anknytning till det vi gör för tillfället. Det är inte bara roligt med engagerade föräldrar utan vi ser då lärandet som en cirkel där spännande samtal fortsätter hemma. Vi har använt oss av utemiljön som  vårt klassrum och pedagogiska miljö eftersom den går hand i hand med vårt projekt.

Vår största framgångsfaktor denna termin har varit: att fortsätta undervisningen i en röd tråd. Det är enklare att fokusera på ett område i taget som barnen visar intresse kring för att sedan med barnen som utgångspunkt fortsätta vidare, det är spännande och som pedagog blir vi medupptäckare tillsammans med barngruppen. Jag är säker på att inte bara barnen har vuxit i sin kunskapsbank utan även vi och som grupp har dem genom detta arbetssätt även vuxit i sin gemenskap. En stor lärdom till kommande projekt är hur vi pedagoger kan bli nyfikna med barnen och söka svar samt lära oss med dom. 

• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.

  Lpfö 18
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

  Lpfö 18