Projektsammanfattning/Avslut Fjärilen - Läsåret 2020-2021

Engelbrekt - Gärdets systematiska kvalitetsarbete: Här kommer en projektsammanfattning där vi i arbetslaget analyserar och utvärderar undervisningen genom att använda oss av aktivitetsplaner, planeringar, reflektioner, lärloggar, nyhetsbreven, uppföljningar för att få syn på läsårets utbildning med fokus på: Naturvetenskap - Vatten, vikt och volym där barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling synliggörs.

Här kommer en sammanfattning av ht2020 och vt2021 där vi beskriver våra slutsatser och analys av projektet och undervisningen vi haft på Fjärilen detta läsår.

Under planeringsdagarna vt2021 reflekterade vi kring hur läsåret och hur projekterandet har gått och hur samt vad barnen har lärt sig i projektet. Genom diskussion i arbetslaget med det underlag vi haft under projektets gång så som reflektioner, dokumentation, bilder, samtal, videos, mindmaps, lappar, tidigare dokument, planering och uppföljning samt våra mål, så har vi kommit fram till att barnen har utvecklat många olika förmågor och ett lärande kring projektet naturvetenskap. Barnen har varit med om många undervisningstillfällen där de lärt sig både tillsammans och enskilt. Projektet har skapat ett förändrat kunnande kring hur vi tar reda på saker både i den lilla gruppen och individuellt om naturvetenskap: Vatten -vikt och volym.

 

 

Vilket lärande och förändrat kunnande har skett i gruppen? Vilka förmågor och kunskaper har barnen erövrat utifrån valda mål?

I början av projektet såg vi mycket plask och stänk, och att de hällde ut det mesta på golvet och de ville gärna bada. De försökte klättra upp på vattenbordet och de hängde över med ena benet och försökte lyfta upp sig själva över kanten för att hoppa in i baljan, och de öste ut det mesta på golvet men nu arbetar de koncentrerat där de häller och förflyttar vatten och bubblorna med hjälp av olika redskap. De använder sig av olika verktyg som finns som kärl, geometriska former, burkar, hinkar, silar, trattar och de bjuder in varandra i leken och har roligt tillsammans. Barnen har fått utforska de material vi har inne på avdelningen, flaskorna och dunkarna i olika storlekar och innehåll har undersökts flitigt –”Många! Tung! Mycket! Lite! Vill du prova? Min tur och sen din tur”. Det är barnen som har varit drivande i projektet, de har hela tiden visat ett stort intresse för vatten. De har visat och frågat på olika sätt om att ha vattenlek, barnen har lekt med vatten flera gånger per dag både inne och ute. När barnen tvättar händerna med tvål har de nästan hamnat i trans när de utforskat bubblorna.  

Vi kan se att barnen tagit med sig flera nya kunskaper, begrepp och erfarenheter från projektarbetet. När vi ser tillbaka på dokumentationerna ser vi att en stor utveckling hos gruppen och de har lärt sig mycket av varandra genom att observera, iaktta, kopiera vad kompisen gör men även oss pedagoger och sedan försöka själva.

De har lärt sig att beskriva vad man kan göra med vatten (flytande), att de kan göra vatten till is (fast form), och att snön smälter när det blir för varmt, snön smälter och blir vatten i rumstemperatur. Snön blir oförändering i kylan när det är kallt ute.

Projektets anda har skapat tillfällen till samarbete, lärande och fantasi.

Dom har fått tid till att utforska och experimentera, tiden spelar roll och vi har bejakat det och de har fått göra samma sak många gånger för att de själva ska få syn på sin progression och utveckling.

Barnen använder alla sinnen, smak, doft, känsel för att skapa egna begränsningar och uppfattningar kring vatten och dess former.

Barnen ser samband och kan opåverkat referera till vilka/vad som är i behov av vatten eller vilka konsekvenser t.ex. en läcka kan ha, -blommor behöver också vatten mm.

Projektet har influerat och påverkat även de stunder när vi målar eller är på spaning. Pölar, blåsa på vatten för att skapa mönster. I många stunder är det upptäckter som görs av egen ren nyfikenhet och undersökande.

Med visad nyfikenhet har vi märkt att barnen själva anammar nyfikenhetens obegränsade natur.

Genom projektet har barnen uppmärksammat varandra och anpassar sig efter andra kompisars behov och förutsättningar som t.ex. allergi, storlek eller erfarenhet.

Barnen har utvecklat en, vad vi upplever, orädd kontakt till vatten som kan skapa förutsättningar till framtida upplevelser t.ex. i simning, på stranden eller liknande platser där vatten förekommer.

Vi ser förmågor att de hjälper och tröstar varandra, inte minst stöttar varandra i lek och situationer exempelvis på gården eller på avdelningen.

 

 

Hur ni har arbetat för att stötta och utmana barnen i deras lärandeprocesser?

Vi har arbetat i smågrupper om ca 4-5 barn per grupp. Vattenlek i skötrummet eller ute. Spaningsgrupper där baren gått på utflykt i närmiljön. Högläsningsgrupper där fokus varit på berättande, sagor och drama genom böcker och projektor mm.

Lyssnat in och utmanat barnen för att ge dem möjlighet till att välja och utforska. Utifrån deras intresse för att det ska bli meningsfullt för dem.

Återberätta och göra re-visiter i det vi upplevt och varit med om genom att titta på dokumentation, projicera bilder och videos. Vi har använt oss av Ipad, mobiltelefon och fotografier och samtal.  

Genom dokumentation uppfriskas minnet hos barnen och även en lång tid efter refererar barnen till särskilda tillfällen. Allt från kulturbesök till föreställningar (Ansadans, Minna Krook dans) till spaningar.

Årsanpassade objekt (ex. snögubben, isbollar, istavlor, måla i snön med vattenfärg) har hjälpt barnen att få en uppfattning om vattnets gång.  

Vi har jobbat för att avdramatisera vatten genom att låta barnen få ta tid till att utforska och bli bekväma. De är orädda för att bli blöta och de vet att vi kan hänga upp det blöta i torkskåpet, -”det gör inget” vi kan torka upp det som spillts, papper/filtar har en bra uppsugningsförmåga mm. Även under matsituationer när de leker med glasen så talar vi om att -det är inte vattenlek nu men du/ni kan få utforska sen efter maten. Att de får vara med om olika aktiviteter utifrån behov och förutsättningar samt intresse så att det blir meningsfullt för dem.

 

 

Hur har barnen haft inflytande i projektet?

Vi har anpassat oss efter deras dagsform, behov och vilja samt förutsättningar.

Vi har följt deras intresse och återberättat, talat om vad vi upplevt och där kommer barnen med personliga referenser och upplevelser. Samtal och nya frågor uppkommer i reflektionen.

Vi har anpassat dagarna efter barnens omättade nyfikenhet på vatten och ibland tagit pauser från den vardagliga rutinen för att gynna nyfikenheten.

 

 

Vilka av barnens frågor har varit viktiga för projektets process?

”Vad händer nu?”. Vi har introducerat experiment och låtit barnen ta del av utvecklingen vid ex. snö i burk inomhus. Kan vi påverka utvecklingen och utfallet?

Vi har bejakat barnens fysiskt uttryckta nyfikenhet och fortsatt projektet i den banan.

”Vart kommer vattnet ifrån? Finns det vatten i rymden? Vart tar vattnet vägen när vi spolar i toaletten? är exempel på frågor som vi inte gett direkta svar på utan snarare låtit barnen själva få dra slutsatser utifrån deras fantasi och de medel vi gett.

 

 

Vilka reflektioner har barnen gjort?

De har uppmärksammat olika temperaturer, väderlekar och årstider. -Jag öppnar fönstret och tittar ut, hej vädret här är jag. De kopplar och refererar till olika kunskaper de stöter på i sin vardag. 

-      -  ”Ska vi ta reda på det?!”

-      - ”Det är kallt/varmt!”

-       - ”Vatten är kuul!”

-       - ”Prova!”

-       - ”Blommor simmar”, -”flyta, sjunka” (naturvetenskap, densitet)”

-       - ”Många” (mycket, flera, få, några, matematik)

-       - Barnen skvätter, häller, öser och är orädda med vatten.

 

 

Hur har barnen varit aktiva i sitt lärande?

De har visat stort intresse för aktivt deltagande, vi har också arbetat med projektet utifrån det perspektivet – barnets perspektiv för att främja inflytande och delaktighet samt intresse och meningsfullhet. Av det har vi noterat en starkare närvaro från barnets sida än om vi skulle ge dem direkta svar.

Barnen bjuder in varandra till lek och utbyter tips och tricks för en gemensam lära.

Aktiviteter utifrån deras intresse för att det ska bli meningsfullt och ske ett lärande.

 

 

Hur har barnen fått syn på sin egen/varandras lärande och förändrat kunnande?

Läs ovan.

De tittar på den pedagogiska dokumentationen och de samtalar med varandra och med oss pedagoger vid olika tillfällen som vid maten, i hallen, efter och innan vilan -vad har du gjort idag? Vi har filmar, fotograferar barnen och de får titta på bilder och videos där de får syn på sig själva och de aktiviteter de är med om. De får syn på lärandet genom att uppmärksamma vad vi gör och vad vi varit med om. De uppmärksammar och bekräftar varandra.

Återkoppling till läroplans tre förtydliga områden projektet har gett barnen erfarenhet av:
Naturvetenskap- teknik	Matematik	Språk och kommunikation Med språk avser vi all de olika sätt som finns att kommunicera och uttrycka sig
Exempel: När vi går på spaning undersöker barnen vattenpölar, naturmaterial, kottar, stenar, nypon, pinnar, blommor och växter, de spanar efter djur, sniglar, hundar, fåglar mm. Barnen undersöker teknik tex att sätta på och stänga av vattenkranen. De prövar tekniken med lampor, de släcker och tänder. Lutande plan där barnen utforskar olika material med tex bilar, de testar olika materials friktion och fart. Ljud, vi lyssnar och känner igen olika ljud som fåglar, vatten, sånger. Rörelse, vi dansar och rör på oss, vi utmanar barnen grovmotoriska färdigheter i olika terränger, de klättrar och går samt springer. De har stött på rötter, berg, klippor, backar, -titta på era fötter det finns rötter". Långa och korta skuggor. De upptäcker skuggor när vi projicerar med projektorn men även när solen skiner så upptäcker de att det blir skugga på marken. -Finns det vatten i rymden? -Isen/snön smälter Temperaturer, väderlek och årstider Håll Sverige rent - skräp plockar dagar	Exempel: Vi räknar och sjunger ramsor som -"ett, två, tre, fyra jag är en partymyra. Fem, sex, sju, åtta jag är en discoråtta". Vi räknar barn att alla är med och att vi är tillsammans, vi uppmärksammar när kompisar är hemma från förskolan. Begrepp som färre, fler, många, flest. I matsalen sitter vi vid det första, andra och tredje bordet. Vidare letar barnen efter mönster och geometriska former som trekanter och fyrkanter. Vi går på ”mönsterjakt”, kan du se något runt, kantigt osv. Klassificering och sortering tex när barnen sorterar och städar. De sorterar efter antal och färg. Vi tittar på olika storlekar som när vi var på spaning så hittade vi tre sniglar, "en stor, mellan, liten". Lång, kort, smal, tunn, tung, lätt, tjock, bred pinne, sten, blad, blomma När vi tar på och av kläder, -para ihop strumpor och skor, kroppsuppfattning, symmetri och teknik, rumsuppfattning och tid.  Titta mönster! Geometriska former -trekant/triangel, cirkel/ring, fyrkant/kvadrat, kon, pyramid Antal saker och kompisar- vem är här idag? Vilka saknar vi? Brandövning -ett, ett, två lätt att slå Rörelseglädje -Dans och musik, koreografi, rytmik, kroppsuppfattning mm	Exempel: Nya begrepp och ord som tung, blöt, våt, lätt, tomt, fullt mm. Vi ramsar, sjunger och hittar på sånger och berättelser, dramatisering och hitta på egna sagor. Högläsning  Kommunikation som att peka, de barn som inte har det verbala språket pekar och gör sig förstådda. Vi uppmuntrar att använda olika TAKK tecken. Vi har lärt oss tecken som frukt, kom, tvätta sig, kissa, bajsa, dricka, vatten, sitta, färger, röd, blå, mamma, pappa Samtal -lyssna -dialog. Vi försöker uppmuntra barnen att lyssna på varandra och få tala och berätta om sina tankar och vad de har varit med om på förskolan. Vi övar på att vänta på sin tur, som vid alla matsituationer när pedagoger delar mat, de visar och talar om när de vill ha mer mat, vatten, mjölk, pålägg mm. Turtagning när vi klär av och på. Vi uppmuntrar barnen till att återberätta och beskriva vad de har varit med om. Projektorn i matsalen är ett bra pedagogiskt verktyg men även inne på torget. Leker olika rollekar och benämner vad för saker som de leker med och vad de vill ha med i leken.  De pekar, visar och berättar för oss och för varandra vad de vill ha, vad de vill göra och vi vill att barnen ska ha inflytande över sin vardag

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället.
• barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde,
• visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet
• stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra,
• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,
• motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker,
• får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen,
• utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk­ och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och,
• erbjuds en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen
• fantasi och föreställningsförmåga,