Syfte med utvärderingen

Projektutvärderingen görs för att se hur vi har organiserat vår utbildning utifrån de målområden vi valde i "projektplanering2, projektbeskrivning". Kan vi se ett förändrat kunnande och en ökad förståelse inom vårt valda målområde hos barnen, både gruppen och det enskilda? Denna utvärdering utgör sen underlaget till er självvärdering (WKI) samt hur ni går vidare till nästa läsår. 

Projektutvärdering:

Att arbeta med Hållbar framtid känns som ett viktigt arbete med våra barn, att våra yngre barn ska få bekanta sig med vad det innebär, i närmiljön, i deras vardag på förskolan. Under  omständigheterna så har vi fokuserat mera på utevistelse så det har naturligt blivit ett undersökande i utemiljön och närmiljön som även har bidragit till ökad rörelse bland både barn och vuxna. Vi ser att barnen uppskattar att vara ute genom att de hela tiden är aktiva, har fantasi och inspiration vad man kan leka med ute. På eftermiddagarna så har barnen ropat, jaa, när någon av oss personal annonserat att nu är det dags att gå ut, trots mörker under kyla/regn under vinterperioden. Vi känner att vi har haft ett gott samarbete med föräldrarna angående barnens kläder så att förutsättningarna varit de bästa för utevistelse. (förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande Lpfö-18)

Via enhetens årshjul så har vi fokuserat på olika målområden för att på så sätt säkerställa att vi får med hela läroplanen i barnens utbildning och även gjort lärloggar ut till föräldrarna för att få dem informerade inom läroplanens olika lärområden. Under vårens utv.samtal har föräldrar uttryckt att det varit roligt och intressant att via lärloggar kunnat följa sina barns utbildning.

Vi har kontinuerligt dokumenterat våra göranden för att sedan via projektor tittat/reflekterat tillsammans med barnen och även på så sätt kunna hålla projektet levande under perioder då vi inte kunnat besöka våra platser fysiskt, det blir även ett sätt att inkludera hela barngruppen i våra upplevelser. De barn som har det verbala språket berättar vad de ser, de barn som inte pratar pekar och vi pedagoger hjälper till att sätta ord på det som visas. 

Barnen har haft inflytande då vi medvetet tagit oss tid till att lyssna på barnens frågor under promenaden till Starrmyran. Vi har stannat upp, dokumenterat och fortsatt undersökandet tillbaka på förskolan.Vi har tillsammans med barnen gjort en flanosaga med bilder från promenaden som barnen använt och berättat/visat för varandra, vi ser att barnen resonerar med varandra hur man måste vänta vid övergångsstället tills det blir grönt, vad de olika djuren heter osv. Lärandet under utflykten fortsätter på förskolan. 

  Vid våra skogsbesök är barnen också involverade och intresserade vi brukar hitta nya saker att undersöka och vi märker att barnen gärna vill se om ex, snigeln är kvar på samma nästa gång, om myrorna är vid stora pinnen osv. Barnen skapar en relation till platsen. (utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för, Lpfö-18)

Vi har kontinuerligt satt upp dokumentationer till barnen och vi ser ofta att de tillsammans står och pekar, minns tillbaka, vi pedagoger hjälper ibland till när så behövs att sätta ord på, kommer du ihåg? är det en tupp osv. I det sociokulturella perspektivet ses lärandet som interaktion med andra individer, vi ser samspelet mellan barnen och genom interaktion och kommunikation skapas goda möjligheter att utveckla nya erfarenheter och kunskaper. (förskolan  ska stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och självkänsla. Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera, Lpfö-18)

Vi har  på våra skogsutflykter gått i mindre grupper, till Starrmyran har vi inte haft möjlighet, där har vi ibland tagit hjälp av övriga avdelningar, under vårterminen har vi haft svårare att gå just dit. När vi har arbetat med skapande så delar vi alltid upp i mindre grupper.

Vi går också regelbundet på promenader i närområdet, då hela gruppen, och vi märker att barnen är nyfikna, upptäcker mycket saker, ställer frågor har på sig "upptäckarglasögon" vilket har resulterat i olika småprojekt såsom, fåglar och fågelbon, maskar och var de bor, tunnelbanan mm,  och vi ser att barnen uppmärksammar skräp och gärna vill plocka. Vi har plockat skräp när vi besökt skogen, och sedan sorterat i rätt behållare.( Vi har pratat om vikten av att ha handskar på sig och sedan noga tvätta händerna när vi kommer tillbaka till förskolan.) Så när vi går på våra promenader behöver vi vara förberedda med plastpåse och handskar . Vi har hört från flera av våra föräldrar att när de är på utflykter märker att deras barn uppmärksammar skräp och gärna vill plocka, en mormor sa, - det märks att ni lärt dem att plocka skräp, han vill plocka hela tiden när vi ska gå hem, det tar jättelång tid!

Ordet promenad har blivit ett begrepp hos oss och när vi är beredda och gå iväg så frågar oftast något av de äldre barnen, -vad ska vi titta på idag? Att stanna upp, lyssna på barnens frågor, vara aktiv som pedagog i det som händer gör att barnen känner sig involverade och lyssnade på. Barnen upptäcker,- tunnelbanan är jättelång, bussen inte så lång! och lärandet fångas i stunden.

(förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället Lpfö-18) 

När vi har besökt Starrmyran så har vi haft möjlighet att klappa getterna, som barnen kallar för bockarna Bruse, känna hur deras päls känns, ta försiktigt på hornen, personalen där har förklarat för våra barn att de är snälla men att man inte får jaga dem. Vi har sjungit för getterna, barnen har försökt mata dem med löv, vi kunde konstatera att det tycker de inte om, gräs gick däremot bra. Vi har jämfört hur de olika djuren ser ut, hur många ben de har, hur deras hus ser ut, hur de låter, - kaniner säger ingenting! som ett barn sa.

Vi har sett ett ökat intresse för de olika djuren i leken på vår avdelning, vi har gjort lekmiljöer på avdelningen där barnen kan leka Bockarna Bruse, barnen hjälper varandra att utveckla leken, spelar för varandra, självförtroendet ökar när man vågar uppträda inför gruppen.

Vi har skapat ett naturbord till avdelningen där vi sett att barnen leker med de djur som vi har tittat på, vi har också gjort en bokhörna med lånade böcker från biblioteket utifrån vårt projekt som barnen uppskattat mycket, vi ser ofta att de "läser" flera i grupp, pekar och benämner vad de ser. Vi upplever att intresset för böcker har ökat, vi har varierande genrer av böcker såsom faktaböcker, sagor, pekböcker. Ugglo-appen använder vi också.

Även när vi varit i skogen har vi fantiserat och lekt, vi har varit på upptäcktsfärd och letat efter trollet, i det höga gräset och bakom stora stenen. Barnen har en gemensam upplevelse som de sedan fantiserar och leker kring, de yngre tittar på de äldre barnen och smyger också som troll. Under ett skogsbesök när barnen blev utmanade att leta pinnar i olika storlekar så sa ett barn när vi tillsammans tittade att: - pinnarna är som Bockarna Bruse, stor-liten-mittemellan. Lärandet i arbetet med Bockarna Bruse med storleksord applicerade barnet på uppgiften i skogen.(förskolan ska stimulera nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära Lpfö-18)

Under den kallare årstiden har vi arbetat mera med olika former av skapande, vi har arbetat med lera, gjort bockarna Bruse, vi har spelat teater med rekvisita, utklädningskläder och barnen har turats om att vara troll eller bockar, vi har målat med olika tekniker och färger, vi har sjungit olika sånger om djuren som finns i Starrmyran, vi har samlat stenar och gjort troll. Barnen har fått möjlighet att prova på olika uttryckssätt, att få prova lera flera gånger har gjort att man till slut vågat prova att skapa. Vi ser hur arbetet med estetiska processer fördjupar kunnandet hos barnen, hur de räknar benen när bocken Bruse blir till. (förskolan ska stimulera barnens förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans Lpfö-18)

I Starrmyran tittade vi mycket på hur djuren bodde. På förskolan skapade vi ett hus i återvinningsmaterial, i olika grupper arbetades huset fram. Det blev ett stall, det stora huset där flera av djuren bor och som vi varit inne i och personalen berättade för barnen var de olika djuren sov. Det blev ett större hus som barnen kunde använda i sin lek med djuren (förskolan ska stimulera barnens förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap Lpfö-18)

Att arbeta med återvinningsmaterial i skapandet har gjort barnen medvetna om att det vi ser som skräp kan återanvändas och bli till fina konstverk. Föräldrarna har blivit involverade och blir ibland uppmanade att samla till skapandet på vår förskola.(förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen ska bidra till mer hållbar utveckling Lpfö-18)

Arbetet som vi har gjort på vår avdelning har känts meningsfullt och roligt och på våra barns villkor. Att inte ha för bråttom, stanna upp, lyssna, göra samma sak flera gånger är bra ur lärandesynpunkt. Att gå till skogen, en pedagog och några få barn åt gången gör att allt fokus hamnar på just de barnen och det som de upplever, det vill vi fortsätta med.

I våra veckoreflektioner har vi kontinuerligt följt upp arbetet, analyserat och planerat hur kommande vecka/veckor utbildning ska se ut.

Föräldrar har berättat för oss att de fått ta omvägen genom skogen hem för att de ska få trampa på ett smällebär, eller visat glas som vi hittat och som ska plockas upp dagen därpå, eller visa platsen där vi brukar hitta sniglar. Barnen vill dela sina naturupplevelser med sina vårdnadshavare, visa sitt lärande, det är roligt.

Att uppleva med alla sina sinnen, arbeta och känna på lera, lyssna på riktigt hur olika djur i parken låter, dramatisera Bockarna Bruse gör att barnen använder sig av flera "språk". Det transdisciplinära lärandet där olika ämnen går in i varandra, fördjupar barnens kunskap och förändrar barnens kunnande.

Flytta ut mycket av  verksamheten som vi blev tvungna till pga. omständigheterna kändes tuff till en början men vi såg snabbt att vi kunde ställa om utbildningen och anpassa oss, och att idag se hur barnen utvecklats och tycker om sin utevistelse i ur och skur och att vi ändå har haft så mycket lärande känns tillfredställande.

Arbetet med Hållbar framtid kommer att fortsätta, våra barn är morgondagens vuxna och det är viktigt att vi lägger grunden för det hållbara tänkandet. Barnen bidrar i utforskandet med egna idéer och hypoteser.

Alla barn har deltagit utifrån sina förutsättningar och stärkts och stöttats i de situationer där det behövts. 

Trots att det ibland varit tunga perioder med mycket pedagogfrånvaro så har vi lyckats erbjuden barnen en trygg vistelse med mycket lärande hos oss och nöjda föräldrar som visat förståelse och uppskattning. Vi känner oss nöjda

Titta fina myran, den ska gå till en myrstack!, sagt av ett barn 2,5 år