Upptäcka färg via sinnena 2021/2022

1. Projektplanering, ett stöd för det projekterande arbetssättet i Falkenbergs förskolor 

 

Erfarenheter och lärdomar

Vilka pedagogiska och organisatoriska erfarenheter och lärdomar väljer vi att ta med oss från föregående års utvärdering? 

Då vi i föregående projekt och utvärdering hade ett helt annat arbetslag och  barngrupp med äldre barn än vi har nu upplever vi att det är svårt att utgå från den förra utvärderingen. 

Vilka är våra identifierade förbättringsområden?

Vi tar med oss att arbeta mer med att ge barnen tillit till sin egen förmåga i vardagssammanhang tex testa ta på sig skor och mössa själv. Att arbeta mer med vardagsmatematik och språk. 

Innehåll och syfte

Vad är det vi vill möjliggöra för barnen att undersöka utifrån både barn och pedagogers tankar och idéer?

Delprojekt ett ”inskolningsprojekt”

Vi vill ge barnen möjlighet att utforska de olika miljöerna på förskolan och sedan arbeta vidare på vad barnen visar intresse för. Genom boken om Pino vill vi ge barnen möjlighet att få en förståelse för hur rutinerna och vardagen i förskolan fungerar. Delprojektets syfte är att få barnen att känna sig trygga med oss pedagoger samt förskolans miljön.

Vi har under vår undersökningsperiod och vårt ”inskolningsprojekt” sett att barnen visar intresse för färg och sina sinnen. Därför har vi valt att bygga vidare på det genom vårt projekt med att upptäcka färg genom sinnena. Vi kommer att arbeta vidare med delprojektets syfte som är att få barnen att känna sig trygga med oss pedagoger samt förskolans miljön. Vårt huvudsakliga syfte och mål med projektet är att ge barnen möjlighet att utveckla trygghet, samspel och tillit till sin egen förmåga. 

Vilka förmågor vill vi ge barnen möjlighet att utveckla?

Vi vill ge barnen möjlighet att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.  

Förmåga att använda begrepp och ny sätt att förstå sin omvärld.

Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära.

Fantasi och föreställningsförmåga.

Förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans.

Förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Samspel mellan barnen.

Förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

Iscensättning av lärmiljön utifrån vårt syfte

Vilken miljö vill vi välkomna in till?

Vi vill välkomna barnen till en trygg miljö som bjuder in till lek och utforskande.

Hur väcker vi barnens nyfikenhet kring det som vi vill utforska tillsammans?

Vi vill med hjälp av boken Pino och figurerna Pino och Pinolina väcka nyfikenhet. Vi kommer även i vårt fortsatta projekt kring att upptäcka färg genom sinnena att ha med Pino och Pinolina för att skapa nyfikenhet i projektet. Vår tanke är att Pino och Pinolina ska fungera som uppdragsgivare till barnen. 

Hur tillvaratar vi barnens tankar och idéer i iordningställandet av lärmiljön?

Vi kommer att låta barnen testa olika tekniker och färger att måla med. Vi ser att barnen visat intresse för att måla och skapa. Vi upplever även att barnen visar intresse för Pino och Pinolina därför tänker vi att de figurerna får vara med som ett medel i undervisningen och lärandet. Vi har under vår undersökningsperiod observerat vad barnen visar intresse för att utforska vidare och därför valde vi att arbeta med färg. Vi kommer att fortsätta att vara nyfikna och observera vad barnen visar för intresse och ideèr i lärmiljön. 

Hur blir lärmiljöerna ett stöd för oss i vårt projekterande arbetssätt?

Vi har valt att ha Pino böcker och figurerna Pino och Pinolina tillgängliga för barnen så att de själva kan leka med figurerna. Sedan tänker vi att vi kommer att erbjuda barnen olika miljöer att rita och måla med olika tekniker både inne på avdelningen och i vår ateljé. Vi kommer att ha de teckningar som barnen målat uppsatta på väggarna så barnen kan se de som de skapat. 

 

Organisation och arbetssätt

Hur organiserar vi den planerade undervisningen? 

Vi har delat upp undervisningen då vi ansvara för undervisningen lika mycket.

Vilken eller vilka strategier (arbetssätt) tänker vi använda? 

Vi kommer att arbeta med estetiska uttrycksformer som att måla och skapa. Fokusera på ett sinne i taget vid undervisningen. Vissa tillfällen flera sinnen. Låta barnen få utforska tillsammans för att kunna undersöka samspelet mellan dem.

Kollaborativa processer? Gemensam målning för att skapa samspel mellan barnen. Se och lära av varandra. Härma och imitera varandra.

Hur introduceras lärmiljöerna för barnen? 

Vi kommer att ha pennor och papper framme dagligen för att barnen ska få rita, måla när de vill, flaskfärg kommer vara en arrangerad aktivitet. Vi vill bjuda in till planerad och spontana aktiviteter.

Hur möjliggör vi för barnen att mötas och samtala om projektet och sitt utforskande?

Vi kommer att använda oss av barnens Storbok som kommer att vara vår dokumentationsbok, visa bilder på projektor och TV vid reflektion. Sätta upp vår dokumentation på väggen i barnens höjd samt bilder på golvet så barnen ständigt kan mötas i vårt projekt. Vi kommer att skapa en låda med bilder från undervisningen i projektet som vi kommer ha tillgängligt för barnen så att de kan gå runt och samtala kring projektet på olika platser på avdelningen. 

 

Vårdnadshavarnas delaktighet

Hur kan vi inkludera vårdnadshavarna i projektet och dokumentationen? 

Genom att skapa trygghetsböcker för barnen i början med bilder på personer i deras närhet, delge dokumentation från projektet till vårdnadshavare genom unikum och sätta upp dokumentation i hallen. Vi kommer också skicka sms, bilder samt filmer på barnen för att delge våra vårdnadshavare. 

Hur kan vi samverka med vårdnadshavarna och använda oss av deras kunskaper som ett tillägg i vårt projekt?

Genom daglig kommunikation med vårdnadshavare i hallen vid hämtning och lämning. 

Kompetensutveckling

Behöver vi pedagoger fördjupa våra kunskaper inom vårt valda projektområde?

Vi har gått en utbildning som heter 1-2 åringar i förskolan. Där vi fått inspiration till vårt projekt och undervisningen i vardagen. Utbildningen handlade om hur vi kan utforma lärmiljön och undervisningen så att den bjuder in till lek, samspel och lärande för de yngsta barnen i förskolan. 

 

Vad behöver vi veta mer om för att kunna förstå och få syn på barnens utforskande och även utmana dem vidare? 

”Estetisk arbete som mötesplats”

Hur går vi tillväga för att fördjupa våra kunskaper inom det aktuella projektområdet? 

Genom att gå ”Estetiskt arbete som mötesplats” en kurs / workshop under höst terminen. 

Vi kommer gå utbildningen ”1-2 åringar i förskolan”. 

Läsa tidigare forskning och litteratur inom området som till exempel från boken ”Skrivprojekt för ettåringar”. 

 

Sammanfattning av undersökningsperioden

Vilka frågor och funderingar har vår undervisning och lärmiljö väckt hos barnen? 

Hur känns och smakar färg? Hur låter färg? Vad är färg och hur fungerar olika redskap/ teknik tillsammans med färg.

Vad utifrån detta vill vi undersöka vidare och fördjupa? 

Hur arbetet med barns sinnen kopplas till samspel i förskolan. Det kan vara intressant att se hur mycket sinnenas betydelse spelar för kommunikation och samspel mellan barnen.

 

Formulera och konkretisera mål

Vilka läroplansmål är relevanta utifrån barnens intresse och nyfikenhet kopplat till syftet med projektet? 

Konkretisera läroplansmålen och förklara vad de betyder. 

Utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga. Vi har som mål att barnen ska utveckla självständighet, självkänsla samt självförtroende. Ge barnen känsla av att vilja, våga och kunna.

Nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära. Vi vill genom vårt projekt väcka barnens nyfikenhet till att upptäcka färg via sinnena. Genom leken vill vi att barnen ska lära sig på ett lustfyllt sätt.

 

Uppföljning

Uppföljning av projektet - Se reflektionsfrågor i respektive område eller från rektor.

Barnen har under projektets gång vågat att utforska färgen med alla sinnena. De har smakat på färgen, lyssnat vilket ljud som uppstår när man slår handflatan i färgen, känt hur det känns att måla med händerna samt känt hur färg doftar. 

Vi ser progression hos barnen då de flesta kan grundfärgerna röd, blå, gul och grön. Några kan även andra färger såsom lila, beige, organge och rosa. Barmens finmotorik har utvecklats numera kan barnen hantera en pensel och penna på ett korrekt sätt. De vet vilket material som krävs för att t.ex måla med flaskfärg eller kritor. 

Barnen kan sortera efter färg och form. Några av barnen kan sortera efter geometriska figurer t.ex cirklar för sig och kvadrater för sig. Även i andra sammanhang kan barnen urskilja olika matematiska begrepp som t.ex ratten i bussen ute på gården är cirkelformad. En del av barnen kan liten, mellan och stor. Barnen kan nu se mönster t.ex röda knappar ska vara i samma rad och blå knappar i en egen rad. De kan samband mellan olika begrepp och urskilja vad olika föremål ska vara t.ex vid städning. 

Gruppens samspel har stärkts och vi ser dem leka mer tillsammans än tidigare då de lekte mer sida vid sida. De vill gärna hjälpa varandra tex i hallen vid på och avklädning. Vi upplever att barnen leker mer rollekar och de är mer uthålliga i leken samt andra aktiviteter såsom att lägga pussel och spela spel. 

Barnen visar progression i samtliga av våra mål t.ex tillit till sin egen förmåga i hallen då fler försöker och hjälper till mer vid på och avklädning. När vi målar och utforskar färg ser vi att fler barn vågar att känna på färgen och är mer självständiga. 

Vi ser progression i språket då barnen kan fler och fler ord och begrepp. Några av barnen kan rimma och de flesta kan följa med i våra ramsor och sånger som vi gör dagligen. Vi ser progression i deras fantasi och föreställningsförmåga då de med inlevelse sjunger sångerna och gör rörelserna till ramsor och sånger. Vid högläsning ser vi också tecken på inlevelseförmåga samt i leken tex när de leker doktor och tar hand om Pino och dockorna. 

Barnen är mer aktiva när vi reflekterar och uttrycker fler tankar och erfarenheter. Självständighet och tillit till sin  egen förmåga visar barnen då de vågar att visa upp sin trygghetsbok för övriga barn i gruppen. 

Vi upplever att barnen varit nyfikna och haft stor motivation under hela projektet. Deras lust till att leka och lära har hela tiden funnits med och barnen vill sätta sig och ha undervisning vid vår dagliga samling samt i den fria leken. 

Läroplansmål

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• fantasi och föreställningsförmåga,