👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Vi är olika men lika värde

Skapad 2021-06-20 17:12 i Modersmålsenheten Kristianstad
Grundskola 7 – 9 Modersmål
Alla människor är lika mycket värda. Det spelar ingen roll vad du har för religion, sexuell läggning eller vilket land du kommer ifrån. Du har samma rättigheter oavsett vilken färg du har på huden och oavsett vilken funktionsvariation du har.

Innehåll

PP mall åk 7 - 9

                 Vi är alla olika men lika värde

 

I modersmålsundervisning ska eleverna utveckla sina förmågor i att:

1. Formulera sig och kommunicera i tal

2. Formulera sig och kommunicera sig i skrift

3. Använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande

4. Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

5. Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

6. Reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Innehåll

 

Ur skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål i Lgr11

På modersmålslektioner ska du förstärka och utveckla ditt modersmål samtidigt som du ska utveckla och förstärka din kultur och identitet som individ och som världsmedborgare så att du kan samspela med andra människor utifrån ett kontrastivt perspektiv. Du ska ha möjlighet att inhämta kunskaper, använda dem i olika sammanhang och utveckla din kritiskt tänkande. Du ska arbeta på egen hand och tillsammans med dina klasskamrater med uppgifter av olika slag som kan inkludera användningen av modern teknik och problemlösning på ett kreativt sätt.

 

 

Syftet med det här arbetet är att titta närmare på temat alla lika, alla olika. Arbetet ska försäkra elever att ha rätt inställning vad gäller bemötandet och fördomar mot andra människor och elever. Att alla människor är födda fria och lika i värde och har rättigheter, oavsett vilken ras, sexuell läggning, etnicitet, religion och bakgrund de har.

 

 

Introduktion

 

I FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter står det att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”.

Det innebär att det inte spelar någon roll

-       var du bor,

-       var du kommer ifrån,

-       vilket kön du har,

-       vad du har för religion,

-       vilket språk du pratar,

-       vilken politik du gillar

-       om din familj är rik eller fattig.

Alla ska ha samma rättigheter. Det står också i svensk lag.

 

 

Förmågor, innehåll, arbetssätt och bedömning

Förmåga - Läsa

 

Central innehåll

Hur vi ska arbeta

Läraren ska bedöma

Lässtrategier för att förstå och tolka skönlitterära texter. Att utläsa texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.

högläsa olika typer av skönlitterära texter

läsa med kontrollfrågor

du ska kunna redogöra om de lästa texter

Skönlitteratur för ungdomar och vuxna, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och områden där modersmålet talas. Skönlitteratur som belyser människors villkor, identitets- och livsfrågor.

vi ska läsa sagor, rim, ramsor och skönlitterära texter

du ska kunna analysera lästa texter och kunna berätta vilka budskap den har

Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar och arbetsbeskrivningar. Texternas innehåll, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.

 

 

Texter som kombinerar ord, bild och ljud och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.

.

.

Språkliga drag, ord och begrepp i skönlitteratur för ungdomar och vuxna.

du ska berätta gåtor och lösa dem som du läser och hör

.

 

 

Förmåga - Skriva

 

Central innehåll

Hur vi ska arbeta

Läraren ska bedöma

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.

diskutera om texternas uppbyggnad och språk

skriva olika typer av texter utifrån bestämda parameter (om uppbyggnaden och språk)

bearbeta texterna utifrån kamrat- och lärarrespons

Du ska kunna skriva beskrivande, förklarande och instruerande texter, använda ett specialiserat ordförråd som är anpassad till mottagare och syftet,

 

Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse.

träna att använda ordböcker, översättningsverktyg samt stavningskontroll

.

 

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.

.

.

Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

.



 

 

 

 

 

Förmåga - Språkjämförelse

 

Central innehåll

Hur vi ska arbeta

Läraren ska bedöma

Modersmålets grundläggande struktur i jämförelse med svenskan. Ordbildning och meningsbyggnad på modersmålet i jämförelse med svenskan.

översätta ord, begrepp och fraser från svenska till modersmål och tvärtom

jämföra de översatta orden, begreppen och fraser

diskutera likheter och skillnader i strukturen av både språken

du ska kunna tillämpa genomgången grammatik, skriv- och stavningsregler i texterna du skriver

Uttal, betoning och satsmelodi i jämförelse med svenskan samt olika talade variationer av modersmålet.

lyssna på olika talare (från olika källor youtube,  filmer ,musik) och diskutera skillnader och likheter mellan svenskan och modersmålet

.

Översättning av och jämförelser mellan texter på modersmålet och på svenska.

analysera språkliga drag i korta texter

grammatik genomgångar och övningar

använda ett specialiserat ordförråd om det arbetade området både i tal och i skrift



Förmåga - Tala

 

Central innehåll

Hur vi ska arbeta

Läraren ska bedöma

Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare. Anpassning av språk, innehåll och disposition efter syfte och mottagare.

göra muntliga uppgifter

muntligt redogöra innehållet av de lästa texterna

muntligt kommentera visade filmer

muntlig redovisa på modersmålet om det angivna temat, använda ett specialiserat ordförråd, prata med flytt och rätt intonation

Ord och begrepp för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning. Bildspråk och idiomatiska uttryck.

 

.

Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.

.

.

 

Förmåga - Kultur

 

Central innehåll

Hur vi ska arbeta

Läraren ska bedöma

Aktuella samhällsfrågor i områden där modersmålet talas, i jämförelse med liknande frågor i Sverige.

samtala om texter, filmer, sånger, konst som behandlar aktuella samhällsfrågor

jämföra hur olika aktuella samhällsfrågor uttrycker sig i Sverige och i länder där modersmålet talas 

 

Kulturella uttrycksformer från områden där modersmålet talas, till exempel bildkonst, musik och arkitektur.

samtala om texter, filmer, sånger, konst som behandlar olika kulturella uttrycksformer 

du ska kunna muntlig eller/och skriftligt redovisa om olika kulturella uttrycksformer från länderna där modersmål talas

 

 

 

 

Material; Vi kommer att jobba med den här texten

 

Allas lika värde

Alla människor är lika mycket värda. Det spelar ingen roll vad du har för religion, sexuell läggning eller vilket land du kommer ifrån. Du har samma rättigheter oavsett vilken färg du har på huden och oavsett vilken funktionsvariation du har.

 

 

I FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter står det att ”alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter”. Det innebär att det inte spelar någon roll var du bor, var du kommer ifrån, vilket kön du har, vilket språk du pratar, vilken politik du gillar eller om din familj är rik eller fattig. Alla ska ha samma rättigheter. Det står också i svensk lag.

 

Det kan verka som att vissa är värda mer

De flesta håller med om att alla människor är lika mycket värda och ska ha samma rättigheter. Men även de som tycker så, pratar ibland som om andra var mindre värda. Ibland händer det utan att de ens själva märker det. Någon kanske säger ”jag tycker att det är helt okej med muslimer”. Då kan det nästan låta som att muslimer borde vara tacksamma för det.

Här är några fler saker som kanske först kan låta snälla:

  • Du är ju helt okej, trots att du är blind.
  • Är du från Afrika? Jag har själv inget emot svarta.
  • Din läggning är inget problem, jag tycker bögar är roliga.
  • Jag och mina kompisar tycker att det är okej att tjejer håller på med dataspel.

När någon säger nåt sånt kan det låta som att den personen får bestämma hur mycket andra är värda, eller vilka rättigheter de har. Men det får ingen.

Det kan vara diskriminering om du blir sämre behandlad

Ibland kan det kännas som att alla inte är lika mycket värda egentligen. Det kan verka som att det bara är någonting som folk säger. Till exempel finns det rasismhomofobisexism och mobbning. Det kan kännas som att du är mindre värd än andra, om du blir utsatt för något av det.

Det kan också kännas som att du är mindre värd om du inte kan göra samma saker som andra, eftersom samhället är dåligt anpassat för digTill exempel om du inte kan åka med bussen för att den inte funkar för din rullstol. Eller om du behöver en teckenspråkstolk men inte får det, så att du inte kan prata med personalen på ungdomsmottagningen.

Men det är viktigt att komma ihåg att alla har samma rättigheter. Det kan vara diskriminering om du blir behandlad sämre än andra på grund av saker som har att göra med din kropp, din bakgrund eller vem du är. Det är aldrig ditt fel om du blir diskriminerad, och du har rätt att få hjälp och stöd om du blir det.

 Läs mer här om vad du kan göra om du blir diskriminerad.

Vad är diskriminering?

Det kallas diskriminering om du blir sämre behandlad än någon annan för att du till exempel har ett visst kön eller en viss hudfärg. Diskriminering är förbjudet, och det finns en särskild lag för det.

 

Diskrimineringslagen

I diskrimineringslagen står det att diskriminering är att behandlas sämre än andra i samma situation på grund av någon av de så kallade diskrimineringsgrunderna. Här är de diskrimineringsgrunder som finns enligt lagen

ditt kön, din ålder, din sexuella läggning, din religion eller annan trosuppfattning att du har en funktionsnedsättning, din könsidentitet eller ditt konstuttryck, alltså att du inte ser ut eller känner dig som det kön andra förväntar sig och Att du kommer från ett visst land eller har en särskild bakgrund eller hudfärg.

Det är till exempel diskriminering om du inte får ett jobb för att arbetsgivaren inte vill anställa personer som har en viss hudfärg.

Ibland kan det verka som om regler på en skola eller en arbetsplats påverkar alla på samma sätt. Men ibland kan regler vara diskriminerande. Till exempel om en skola säger att ingen får ha något på huvudet inomhus. Den regeln kan leda till att någon diskrimineras på grund av sin religion. Till exempel om du har kippa, som är en judisk huvudbonad.

 

När gäller lagen?

Diskrimineringslagen beskriver också när och var lagen gäller. Här är några exempel på situationer som räknas som diskriminering:

 

i skolan, om du är elev, på högskolan, om du är student, på jobbet av din arbetsgivare eller chef om du är anställd inom sjukvården, om du är patient av en myndighet som du är i kontakt med, till exempel polisen eller Försäkringskassan av företag som säljer varor eller tjänster eller hyr ut bostäder.

Skolor och arbetsgivare måste arbeta mot diskriminering

En skola måste se till att alla elever har samma rättigheter och möjligheter, och behandlas på ett bra sätt. Skolan måste ta reda på om det finns problem och hur de kan lösas. Det här görs vanligtvis genom att ta fram en plan. Det är meningen att eleverna ska vara med och göra den planen.

Skolor och arbetsgivare har ett ansvar att inga av deras elever eller anställda ska bli diskriminerade. De måste arbeta för att alla elever ska behandlas på ett rättvist sätt. De måste också utreda vad som hänt om någon blivit diskriminerad.

 

När är det diskriminering?

Det finns många situationer där du kan känna dig orättvist behandlad. Men för att det ska räknas som diskriminering, måste du ha blivit orättvist behandlad inom någon av diskrimineringsgrunderna. Det måste också ha hänt i något av de sammanhang där lagen gäller.

 

Det kan vara olagligt även om det som du utsätts för inte räknas som diskriminering.

 

Ibland kanske det känns som om diskriminering är ett för stort och allvarligt ord. Du som är utsatt kanske försöker tänka att det egentligen inte var så farligt. Men ingen ska behöva behandlas illa. Därför är det bra att säga ifrån så tidigt som möjligt.

 

Trakasserier är en typ av diskriminering

Det är trakasserier när någon behandlar dig på ett kränkande sätt på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Det är också en typ av diskriminering och är olagligt.

 

Det kan vara att någon säger något som gör dig ledsen eller arg. Det kan också vara att någon beter sig obehagligt sexuellt. Det är trakasserier om det gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad.

 

Det är alltid den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person, medan någon annan kanske inte alls blir illa berörd.

 

Vad beror diskriminering på?

Ibland beskrivs människor på ett orättvist sätt, som om alla inom en viss grupp skulle vara likadana. Det kan bero på fördomar, alltså att en person döms i förväg för att någon tror att hen vet hur personen är.

 

Den som har fördomar kanske till exempel tänker att alla personer med funktionsnedsättning eller alla som har en viss religion är på ett visst sätt. Sånt påverkar vilka i samhället som diskrimineras.

 

Det är ofta lättare att märka vilka som behandlas sämre om du själv är en av dem, än om du är en av dem som behandlas bättre.                  

En person som håller upp ena handen för att säga stopp. Illustration.

 

Vad kan jag göra om jag blir diskriminerad?

Det är aldrig ditt fel om du blir diskriminerad. Det kan kännas väldigt obehagligt och göra dig arg och ledsen. Ingen har rätt att utsätta dig för diskriminering, trakasserier eller andra kränkningar.

 

Det är bra att berätta för någon om du blivit diskriminerad. Berätta för en kompis eller någon vuxen du litar på. Du kan få hjälp på en ungdomsmottagning, eller av skolkuratorn om du går i skolan. Du kan få hjälp av en studentkår om du går på högskolan eller av facket om du jobbar.

 

Du kan kontakta Diskrimineringsombudsmannen, eller DO som man brukar säga. Det är en myndighet som kontrollerar att diskrimineringslagen följs.

 

DO kan ge dig råd och tips om du har blivit diskriminerad. De kan också hjälpa dig att anmäla det som har hänt. DO kan också hjälpa dig om du tycker att någon inte tar sitt ansvar för att arbeta mot diskriminering.

 

DO har möjlighet att kontakta skolan, arbetsgivaren eller den som diskriminerar för att se till att något görs åt problemet.

 

Ingen får behandla dig illa för att du har berättat om diskrimineringen. Du ska till exempel kunna berätta för en lärare att en annan lärare har betett sig illa, utan att du straffas för det. Du får heller aldrig behandlas illa om du anmäler något till DO.

 

Så här anmäler du till DO

Du kan göra en anmälan till DO på många sätt. Det kan till exempel ringa, eller skicka ett mejl eller ett brev. Du kan anmäla på alla språk. DO översätter din anmälan.

 

DO brukar kontakta din vårdnadshavare så att de kan godkänna anmälan om du är inte är myndig.

 

Brev som skickas till en myndighet som DO blir offentliga. Det betyder att alla som ber att få läsa ditt brev kan få göra det. En del information kan däremot göras hemlig om den handlar om känsliga saker om du själv vill det. Då kan ingen se att det är du som gjort anmälan eller vad den gäller.

 

 

Rasism

Vems hudfärg bestämmer vilken färg ”hudfärgat” är? Och vad beror det på?

 

Rasism utgår ifrån att vissa människor är mindre värda. Till exempel på grund av hudfärg, kultur eller religion. Det är rasism när någon behandlas dåligt på grund av såna saker. Det finns både rasistiska personer, och rasistiska idéer och beteenden som påverkar mycket i samhället.

Rasism utgår ifrån att människor kan delas in i olika grupper, utifrån till exempel hudfärg, kultur, folkgrupp eller religion. Rasism utgår också ifrån att vissa grupper är mer värda än andra. Men det är fel, alla människor är lika mycket värda.

Rasism och normer

Ibland är det svårt att upptäcka rasism. Det finns så kallade normer som är så vanliga att de kan vara svåra att märka. Normer är osynliga regler för hur man ”ska” vara, och normer påverkar vad som uppfattas som normalt. Personer som passar in i normer har det lättare på många sätt, än personer som inte passar in i normer.

 

I Sverige har det till exempel länge varit en norm att ha ljus hud. 

 

Rasism leder till orättvisor och ojämlikhet

Rasism kan handla om allt från vänligt menade frågor, till diskriminering och våld. Här är några exempel på rasism:

·        Förväntningar på att du ska vara på ett särskilt sätt för att du kommer från ett visst land. Till exempel att du är bra på att dansa, är intresserad av teknik eller är snål.

·        Uppfattningar om att du har det på ett visst sätt för att du är från en viss kultur. Till exempel att du inte skulle få klä dig som du vill eller gifta dig med vem du vill.

·        Frågor som visar att du ses som annorlunda eller mindre svensk för att du har en viss hudfärg. Till exempel att du får frågor om var du kommer ifrån ”egentligen”.

·        Svårigheter för dig att vara ihop med någon för att du kommer från ett visst land. Till exempel att du har svårt att få en dejt eller bli accepterad av andras föräldrar.

·        Diskriminering på grund av din hudfärg eller ditt efternamn. Till exempel att du får sämre vård eller svårare att få jobb eller bostad.

·        Hot och våld mot dig för att du har en viss religion. Till exempel på nätet, i skolan, på stan eller på gymmet.

 

Rasism kan vara brottsligt

Alla får tycka, tro och tänka som de vill. Men ingen får bete sig hur som helst, eller säga vad som helst. Här är några exempel på rasistiskt beteende som bryter mot lagen:

·        Att sprida kränkande saker om vissa grupper. Till exempel skriva inlägg att personer från ett visst land är dåliga, eller att någon är mindre värd på grund av sin hudfärg eller religion.

·        Att ha på sig kläder med hakkors, text eller andra symboler som är rasistiska eller kränkande mot vissa grupper.

·        Att neka någon ett jobb eller en bostad på grund av exempelvis personens namn.

 

Det finns lagar och straff mot rasism

Det finns särskilda lagar som ska skydda mot rasism, till exempel Lagen om hets mot folkgrupp och Diskrimineringslagen.

 

Brott som sker på grund av rasism kallas hatbrott. Hatbrott är brott som begås på grund av hat eller fördomar mot en viss grupp. Till exempel personer med en viss hudfärg, religion eller sexuell läggning. Hatbrott kan ge hårdare straff. En person som till exempel har hotat eller misshandlat en person kan få ett hårdare straff om det berodde på rasism.

Mobbning

Här hittar du innehåll om mobbning.

Vad är mobbning?

Det är mobbning när någon blir dåligt behandlad flera gånger av samma personer. Det kan handla om utfrysning, elaka kommentarer, hot eller andra kränkningar. Ibland är mobbningen brottslig. Den som blir mobbad har rätt att få hjälp att få stopp på mobbningen. Och den som mobbar kan få hjälp att sluta.

Många tänker att det är fel på dem om de blir mobbade. Men så är det inte. Det är de som mobbar som gör fel.

Det brukar inte kallas mobbning när någon till exempel blir retad eller bortgjord en enstaka gång. Men det är mobbning om det händer flera gånger, och om någon mår dåligt av det. Det spelar ingen roll om det händer på nätet eller utanför.

De flesta blir ledsna när någon är elak mot dem. Om det händer flera gånger kan det påverka självkänslan och man kan känna sig väldigt ensam. Både barn, unga och vuxna kan mobba och bli mobbade.

 

 

 

Mobbning kan vara många saker

Mobbning kan till exempel vara elaka ord, viskningar, blickar och skratt. Eller att bli utfryst och aldrig få vara med.

Det är också mobbning att sprida rykten om någon eller att lägga upp kränkande bilder på nätet. Det är även mobbning att säga eller skriva elaka saker för att någon klär sig eller ser ut på ett visst sätt, eller har en viss funktionsvariation.

 

De som mobbar avgör inte om det mobbning

Ibland förstår inte de som är elaka att de mobbar. De kanske tycker att det bara är ett bråk.

 

Den som mobbar kan ibland skylla ifrån sig och säga att hen bara skojade och att det är sånt som andra får tåla. Men det är mobbning om någon mår dåligt av det, och om det händer flera gånger. Då är det mobbning även om den som mobbar inte tycker det.

Ibland är mobbningen brottslig

Att behandla någon på ett kränkande sätt kan vara brottsligt. De här sakerna är exempel på sånt som bryter mot lagen:

 

·        Att slå någon.

·        Att trakassera någon.

·        Att hota någon.

·        Att få någon under 15 år att göra sexuella saker på nätet.

·        Att sprida kränkande bilder på någon annan.

·        Att fota eller filma någon som till exempel är på toa, i duschen eller i omklädningsrummet, utan personens tillåtelse.

·        Att diskriminera någon, det vill säga att behandla någon illa på grund av exempelvis personens kön eller religion.

 

Samma lagar som gäller i samhället i övrigt, gäller också på nätet. Ingen får kränka eller diskriminera någon annan, varken på nätet eller utanför nätet. Både skolor och arbetsgivare är skyldiga att stoppa mobbning. Och den som mobbar kan bli polisanmäld och straffad.

 

 

Ingen annan har rätt att mobba dig, och det är inte ditt fel om du blir mobbad.

 

Vissa som blir mobbade börjar tro att det är fel på dem själva. De kanske tänker att de måste ändra på sig för att slippa mobbningen. Men du ska inte behöva ändra på dig själv eller hur du ser ut, bara för att andra personer beter sig dåligt.

Du har rätt att vara den du är och ingen förtjänar att bli mobbad.

Mobbning är fel och kan vara brottsligt

Håller andra på och retar dig, hotar dig, slår dig, sprider rykten om dig eller kränker dig på något annat sätt? Har det hänt flera gånger och du mår dåligt av det? Då har du blivit utsatt för mobbning.

 

Det spelar ingen roll om det händer på nätet eller utanför nätet. Det spelar ingen roll om det är unga eller vuxna som mobbar dig. Mobbning är alltid fel och ibland också brottsligt.

Ingen mår bra av att bli mobbad

Du kan känna och tänka många saker om du blir mobbad. Du kan till exempel bli rädd, ledsen, eller kränkt. Du kan också bli arg och vilja hämnas.

 

Det är vanligt att känna sig ensam och utanför, och att skämmas för att man bli mobbad. Men det är inget att skämmas för. Det är andra som gör fel, inte du.

 

Här är några saker du kan testa för att må bättre:

·        Gör sånt som gör dig glad, i sammanhang där du blir schysst behandlad. Det kan till exempel vara att träffa en släkting, träna, spela musik eller umgås på nätforum.

·        Skriv vad du känner och tänker. Det kan vara bra när du känner rädsla, ledsenhet, ilska eller skam, eller om du tänker på att hämnas.

·        Skriv ner allt som är bra med dig. Till exempel att du är hjälpsam, gillar att springa, har bra idéer, tycker om djur eller bryr dig om orättvisor. Fyll på listan när du kommer på fler saker, och läs listan varje dag.

·        Testa att säga ifrån om du vågar, det kan få dig att känna dig starkare. Du kan också pröva att ignorera dem som mobbar eller bara gå därifrån. Pröva dig fram och se vad som känns bra för just dig.

 

Mobbning kan påverka ditt liv på flera sätt

Har du blivit mobbad en lång tid? Då kanske du tänker på mobbningen nästan hela tiden, har fått svårt att lita på andra personer och har börjat få lägre självkänsla.

Det kan bli svårare att klara uppgifter i skolan eller på jobbet om du inte kan vara trygg där. Du kanske får ont i magen och är rädd när du ska vara på ställen där mobbarna finns, till exempel på nätet, i skolan, på jobbet eller på träningen.

Det kan vara svårt att få stopp på mobbningen själv, så det är viktigt att du tar hjälp om det behövs. Du ska inte behöva klara så här jobbiga saker själv.

Berätta för någon så du kan få stöd och hjälp

Försök att berätta för någon om du blir mobbad. Det brukar hjälpa att prata med någon när man mår dåligt. Och du behöver få hjälp att stoppa mobbningen.

 

Känns det svårt att berätta att du blir mobbad, eller tror du att det blir värre om du berättar? Kanske tycker du att det är jobbigt att säga att du känner dig utanför. Tänk på att det inte är du som har gjort fel. Att berätta är första steget för att få stopp på mobbningen.

Vem kan jag prata med?

Du kan till exempel prata med en kompis, någon i familjen eller någon annan du litar på. Då kan hen hjälpa dig att berätta det för en ansvarig i skolan eller på jobbet, om du inte vill göra det själv.

Skolan ska stoppa mobbning

Det är skolans ansvar att ingen blir mobbad eller diskriminerad. Det gäller både när du är i skolan, på väg till skolan eller gör nåt på nätet som har med skolan att göra.

Skolan ska stötta dig som blir utsatt för mobbning. Du kan till exempel berätta för en lärare, skolkuratorn, skolsköterskan eller rektorn. Skolan måste direkt ta reda på vad som har hänt, och göra allt för att stoppa mobbningen. De ska också hjälpa mobbare att sluta mobba, eller polisanmäla om det som har hänt är brottsligt.

 

Du som är utsatt ska inte behöva byta skola för att slippa mobbning. De vuxna i skolan har ansvar för att du ska vara trygg där. En del personer känner ändå att de vill byta skola för att slippa träffa dem som har utsatt dem för mobbning.

 

Du kan anmäla mobbningen

·        Du kan anmäla till Barn- och elevombudet om du inte får hjälp av din skola.

·        Du kan anmäla till Arbetsmiljöverket om du inte får hjälp av din arbetsgivare.

·        Du kan göra en polisanmälan om mobbningen är brottslig.

 

 

Till dig som blir mobbad

·        Det är aldrig ditt fel om du blir mobbad. Du är viktig och värdefull vare sig andra behandlar dig bra eller dåligt, och hur du än klär dig eller ser ut. Låt ingen få dig att tro något annat.

·        Det handlar egentligen inte om dig. De som mobbar gör det när andra ser på för att få dem att tycka att hen är tuff eller rolig. Det kan till exempel bero på att mobbaren känner sig osäker, mår dåligt eller själv blir mobbad i andra situationer.

·        Det finns lagar om att ingen får mobba någon i skolan eller på en arbetsplats.

·        Ge inte upp om den första personen du berättar för inte hjälper dig. Du har rätt att få hjälp och du är värd att ha det bra. Ge fler personer chansen att hjälpa dig.

·        Många som har blivit mobbade mår bättre när mobbningen har slutat. Men du kan behöva stöd för att komma över det som har hänt, stärka din självkänsla och börja våga lita på andra igen. Då kan samtalsstöd med någon professionell hjälpa.

 

 

 

 

 

 

Om någon annan blir mobbad

Ibland märks det tydligt när någon blir mobbad. Andra gånger kan det vara svårt att veta om det är mobbning eller inte. Visa att du bryr dig om du tror att någon blir utsatt. Och be andra om hjälp för att stoppa mobbningen.

Försök att säga ifrån om någon säger eller skriver elaka saker om andra personer.

 

Ibland är det lätt att märka när någon blir mobbad. Du kan ha sett hur andra personer retas, skräms, är elaka eller skriver taskiga saker på nätet om någon som blir ledsen.

 

Men ibland är du kanske osäker på om det är mobbning eller inte. Här kan du läsa om vad mobbning är, och när mobbningen är brottslig.

 

När någon har det jobbigt

Det går inte att veta säkert hur någon annan mår. Men det finns några saker som kan vara tecken på att någon blir mobbad. Här är några exempel:

 

·        Personen undviker att vara med andra och ofta är ensam.

·        Hen verkar ofta arg eller ledsen.

·        Hen är ofta borta från skolan eller jobbet och verkar inte vilja gå dit.

·        Hen blir inte vald när man ska jobba i par, eller har ingen att vara med på rasterna.    

 

Visa att du bryr dig

Du kan visa att du bryr dig om du märker att någon blir dåligt behandlad eller känner sig utanför. Du kan till exempel sätta dig bredvid någon som sitter ensam på rasten eller bussen, eller gå tillsammans till lektionen.

 

Du kan testa att säga att du skulle bli ledsen om andra var elaka mot dig, och fråga hur personen känner. Den som är utsatt för mobbning kanske säger att det är okej, för att inte visa att hen är utsatt eller för att hen är rädd att det ska bli värre om hen säger något. Då kan du säga att hen kan prata med dig om det ändrar sig.

 

Känner du inte personen och vet inte riktigt hur du ska visa att du bryr dig? Ibland kan det räcka att säga hej, eller fråga något vardagligt för att hen ska känna sig mindre ensam.

Om du mobbar

En del personer förstår inte att de mobbar när de får andra att bli ledsna. Andra känner sig starkare när de är elaka mot någon annan. Säger eller gör du ofta saker som får andra att må dåligt? Då kan det vara mobbning du håller på med. Det kan vara svårt att sluta mobba, men du kan få hjälp att göra det.

 

 

Försök att säga ifrån om du vågar

Det är svårare att mobba någon om andra säger ifrån. Så försök att inte bara vara tyst och se på när det händer. Många som mobbar blir osäkra om någon säger till dem.

 

Det kan kännas svårt att säga ifrån, och kanske är du rädd att mobbarna ska bli elaka mot dig om du säger något. Men testa att säga ”lägg av” om du vågar. Be en kompis att säga ifrån tillsammans med dig om det känns jobbigt att göra det själv. Eller be en vuxen säga åt dem.

 

Be någon stoppa mobbningen

Berätta för någon som kan stoppa mobbningen. Det är inte att skvallra att berätta att någon blir mobbad. Att berätta om det är det viktigaste du kan göra. Du kan be att få vara anonym, om mobbaren skulle fråga vem som har berättat.

 

Här är några förslag på vilka du kan kontakta för att få stopp på mobbningen:

 

I skolan är det de vuxna som har ansvar för att ingen blir mobbad. För att kunna hjälpa till måste de få veta. Du kan till exempel berätta för en lärare, skolsköterskan, skolkuratorn eller rektorn.

På jobbet är det chefen eller skyddsombudet du ska prata med om du märker att en arbetskompis blir mobbad. Du kan också kontakta facket.

Du kan berätta för ledaren eller tränaren om någon blir mobbad på en fritidsaktivitet, till exempel en idrott.

Be om råd om du inte vet vad du ska göra

Du kan fråga andra om råd om du inte veta vad du ska göra. Till exempel en kompis, en förälder, någon som jobbar på en ungdomsmottagning eller någon annan du litar på.

 

Du kan också kontakta Bris om du vill få råd och stöd om vad du ska göra utan att berätta vem du är och utan att träffa någon. Här finns en lista med fler ställen du kan kontakta om du har frågor kring våld och kränkningar.

 

Har du hjälpt någon som har blivit mobbad?

 

Det är viktigt att försöka stötta någon som behandlas illa. Men ibland är det svårt att veta vad man kan göra. Här kan du berätta hur du har gjort, och läsa vad andra personer svarar.