Kurser:
NAVNAT00S
Berzeliusskolan gymnasium, Linköping · Senast uppdaterad: 12 augusti 2021
Naturvetenskaplig specialisering med inriktningen Biomedicinsk kemi. Här får du fördjupade kunskaper inom biomedicin med fokus på läkemedel och läkemedelsutveckling. Du får även bredare kunskap om vetenskapliga studier och vetenskaplig publicering.
Kursen naturvetenskaplig specialisering har på Berzeliusskolan inriktningen Biomedicinsk kemi med fokus på läkemedel och läkemedelsutveckling. Kursen bygger vidare på kunskaper från kemi- och biologikurserna och ger dig kunskaper om hur läkemedel tas fram och hur patenträttigheter etc styr läkemedelsbranschen. Vi tittar närmare på olika typer av läkemedel, deras verkningsmekanismer och hur upptag och utsöndring fungerar. Utöver läkemedelskemi ger kursen även fördjupade kunskaper om vetenskaplighet och vetenskapliga studier, exempelvis kliniska prövningar av läkemedelskandidater.
Det allmänna innehåll och de kunskapskrav som ingår i kursen Naturvetenskaplig specialisering finns i den allmänna ämnesplanen på Skolverkets webbsida och anges även nedan. Det är dock mycket allmänt hållet eftersom kurser i Naturvetenskaplig specialisering kan ha helt skilda inriktningar på olika skolor.
Kursen består av lektioner med genomgångar, diskussioner och redovisningar. Oftast genomförs dessutom flera studiebesök vid universitetssjukhuset och Linköpings universitet.
Läraren kommunicerar och genomför kursen med hjälp av Google Classroom. Där placeras mycket av det material som läraren använder under kursens genomförande som till exempel detaljerade planeringar, presentationer, övningsuppgifter, checklistor och laborationshandledningar.
Bedömningar som kan ligga till grund för betygssättning görs vid flera tillfällen under kursen. Diskussioner, presentationer, rapporter och prov är exempel på moment som kan bedömas. Det kommer meddelas under kursens gång vilka moment som är av större betydelse för betygssättning, se även nedan. Jämfört med andra kurser förekommer troligen färre traditionella prov i den här kursen.
Kursbetyget vilar mycket på helheten i elevens kunnande, någon som bedöms i slutet av kursen. Här kan läraren efter överenskommelse med eleven även ta i beaktande kunskapsnivåer som elever visat i samband med gymnasiearbetet, exempelvis i skriftlig rapport och/eller muntlig presentation, särskilt i de fall då gymnasiearbetet faller inom ämnesområdet biomedicin.
Nedan finns en preliminär förteckning över när olika arbetsområden bearbetas. augusti - september
Eleverna kommer kontinuerligt få detaljplanering via Google Classroom.
Centralt innehåll (6)
Fördjupning inom valt kunskapsområde. Exempel på kunskapsområden kan vara astronomi, ekotoxikologi, etologi, fysiologi, geofysik, genetik, kvartärgeologi, kvantkemi, limnologi, miljökemi, näringslära och strålningsfysik.
Begrepp, teorier, modeller och metoder inom kunskapsområdet och hur dessa har vuxit fram.
Experiment, fältstudier eller observationer.
Tillämpningar inom kunskapsområdet, till exempel i samarbete med institutioner och organisationer i det omgivande samhället.
Källkritisk granskning, tolkning och värdering av information från olika medier och källor.
Naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer, till exempel planschutställningar, rapporter, reportage och seminarier.
Kriterier (15)
Eleven använder med säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och generalisera kring företeelser inom valt kunskapsområde. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt och nyanserat för hur kunskapsområdets modeller och teorier utvecklas.
Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor och för att beskriva och exemplifiera företeelser inom valt kunskapsområde. Utifrån några exempel redogör eleven utförligt för hur kunskapsområdets modeller och teorier utvecklas.
Eleven använder med viss säkerhet begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder för att söka svar på frågor samt för att beskriva och exemplifiera företeelser inom valt kunskapsområde. Utifrån något exempel redogör eleven översiktligt för hur kunskapsområdets modeller och teorier utvecklas.
Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor med gott resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven med säkerhet egna frågor som för processen framåt och fördjupar resonemangen. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare det undersökande arbetet på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med nyanserade omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade och nyanserade resonemang. Vid behov föreslår eleven också förändringar.
Eleven analyserar och söker svar på komplexa frågor med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. I arbetet formulerar eleven med viss säkerhet egna frågor som för processen framåt. Eleven planerar och genomför efter samråd med handledare det undersökande arbetet på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med välgrundade resonemang.
Eleven analyserar och söker svar på frågor med tillfredsställande resultat. Detta gäller såväl i det teoretiska som i det praktiska arbetet. Eleven planerar och genomför i samråd med handledare det undersökande arbetet på ett tillfredsställande sätt. Dessutom hanterar eleven material och utrustning på ett säkert sätt. Vidare tolkar eleven sina resultat, utvärderar sina metoder med enkla omdömen och motiverar sina slutsatser med enkla resonemang.
Eleven diskuterar utförligt och nyanserat komplexa frågor som rör det valda kunskapsområdets betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade och nyanserade argument och redogör utförligt och nyanserat för konsekvenser av flera tänkbara ställningstaganden. Eleven föreslår också nya frågeställningar att diskutera.
Eleven diskuterar utförligt frågor som rör det valda kunskapsområdets betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram välgrundade argument och redogör utförligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
Eleven diskuterar översiktligt frågor som rör det valda kunskapsområdets betydelse för individ och samhälle. I diskussionerna för eleven fram enkla argument och redogör översiktligt för konsekvenser av något tänkbart ställningstagande.
Eleven använder med säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade och nyanserade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven använder med viss säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till stor del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör välgrundade bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven använder med viss säkerhet naturvetenskapliga uttrycks- och presentationsformer och anpassar till viss del sin kommunikation till syfte och sammanhang. Dessutom använder eleven olika typer av källor och gör enkla bedömningar av informationens och källornas trovärdighet och relevans.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav.
Innehåller inga matriser
Innehåller inga uppgifter