SJUKDOMAR HOS SLAKTSVIN•	Skadliga sociala beteenden•	Hälta/ledproblem•	Luftvägsproblem•	DiarreSKADLIGA SOCIALA BETEENDENSymtom – bitskadorOrsak – svansbitning beror på att något i miljön är fel•	Fler kastrater än sogrisar i boxen•	För finmalet foder ger ont i magen•	Alla får inte plats vid tråget att äta samtidigt•	Drag•	Oregelbundna utfodringstider•	Dåligt fungerande ventilation•	TristessOfta börjar svansbitningen när tillväxten kommit igång och grisen producerar mycket värme. Den som biter har lägre tillväxt och även lägre rang än de andra (ofta liten sogris). Det finns rasskillnader. Lantrasgrisar biter mer än t ex hampshire och duroc.Behandling – hitta felet! Ge extra halm som sysselsättning. Den som biter har ”hel” svans. Ta omedelbart undan den. En ”mobbad” gris ska också tas undan. Behandla skadade djur med antibiotika.Förebyggande – Ge saltsten. Ströa mer, ge hö i foderhäck, leksaker. Ha inte överbeläggning (för många i boxen), undvik förändringar i fodret.HÄLTA/LEDPROBLEMSymtom – grisen är halt, ligger mycket. Kan ej hävda sig och blir ofta undanträngdOrsak – en infektion, bensvaghet (osteoskondros)Behandling – flytta den sjuka grisen, behandla med antibiotika, ev avlivaFörebyggande – undvik överbeläggning, laga trasig inredningLUNGSJUKDOMARGrisarna ser friska ut men de växer sämre. De kan hosta men äter bra och är feberfri. Luftvägsinfektioner är vanligare hos kastrater än hos sogrisarFörebyggande – allt in – allt ut.ingen gris får sparas från föregående omgång. Tvätt och desinfektion mellan omgångarna•	Smittvägarna bryts•	Fungerande ventilation•	Ingen överbeläggning•	Behandla diarreer•	Friska suggor•	Rekrytera aldrig gyltor från slaktsvinsavdelningen•	Avmaska suggornade vanligaste lungsjukdomarna är SEP, elakartad lunginflammation, svininfluensaman behandlar med antibiotika utom svininfluensa som inte går behandlaDIARREERKan berio på olika smittämnen men också på fodrets struktur och sammansättning. Ge halm/höOrsak – bakterieBehandling – behandla sjuka djur med antibiotika (ofta i fodret)MAGSÅRBåde akut och kroniskOrsak – för finmalet foderBehandling – ge halm, torvFörebyggande – halm, vetekli, torvGLÄSSERS SJUKDOMTransportsjuka. Grisen får feber, stripig hårrem, hosta, svårt att röra sigOrsak – bakterieBehandling – antibiotikaFörebyggande – så stressfri transport om möjligt

sjukdomar hos slaktsvin

GRISENS SJUKDOMAREpizootisk sjukdom – mycket smittsam, man har skyldighet att kontakta veterinär. Gården spärras av. T ex mul och klövsjuka , afrikansk svinpestZoonoser – smittar från djur till människa. Ska anmälas till veterinär. T ex salmonella, trikinosSJUKDOMSSYMTOMKlinisk symtom (synliga tecken)•	Feber•	Diarre•	Hosta•	Matvägran•	Hudförändringar•	BlekhetSubkliniska (dolda)sjukdomstecken•	Sämre tillväxt•	Ojämn tillväxt•	Mindre aptit•	Färre antal födda grisar•	Återkommande sjukli9ghetOrsak till sjukdom•	Olika smittämnen – virus, bakterier, mykoplasma, svamp•	Fysiska skador – slagsmål, trasig inredning•	Gödselgaser•	Foder – lagerskador, för finmalet spannmål (magsår)•	Stress – immunförsvaret påverkas•	Parasiter – yttre (som löss, skabb t ex) Inre (som mask t ex)

grisens sjukdomar

Ergonomi och säkerhetVar rädd om din rygg, använd hjälpmedel där det gårBöj knän, arbeta med raka armar vid lyft, lyft nära kroppenBrett mellan fötterna, rak rygg, ha kroppstyngden på växelvis höger och vänsterFot vid utgödsling, vrid först efter lyftet (även vid skottning)Skor med ståltåhätta, bra sulor så man inte halkar.Ledig klädsel, ej fladdrande delar som kan sugas in i maskiner eller fastna i sakerAndningsskydd, kolla dammfilterklass (p2) (bra vid foderhantering)Hörselskydd vid höga ljudnivåer t ex utfodring eller bullerVANLIGA SKADORSkelettskador kross och klämskador, tandskador belastningskador (t ex ryggskott) fallskadorOlyckor inträffar vid uppbindning, lössläppning (särskilt när de släpps ut första gången på våren)Tjurolyckor är ofta allvarliga Stressade djur eller skrämda djur eller aggressiva djur är en riskBRANDBEREDSKAPÅskskyddMotorer till fläktar, torkar skyddas från varmgångRiktig elinstallation, montera jordfelsbrytareElda inte nära lagårdRökning förbjuden i djurstallar och i foderutrymmeHalmstack kan ta sig värme, ska vara långt ifrån stallTankning av fordon är en riskBevaka foder som kan ta sig värmen

ergonomi och säkerhet

OLIKA SLAGS BESÄTTNINGARAVELSBESÄTTNING – har renrasiga grisarHYBRIDBESÄTTNING – har renrasiga suggor som korsas med annan ras. Sogrisarna blir moderdjurBRUKSBESÄTTNING – där föds grisarna upp till slaktINTEGRERAD BESÄTTNING – smågrisarna föds upp till slakt på samma gårdSLAKTGRISBESÄTTNINGAR – har bara slaktsvinSPECIALISERAD SMÅGRISBESÄTTNING

olika slags besättningar

GRISENS ANVÄNDNING genom tidernaGrisen används till livsmedel, som sällskapsdjur och som markberedare, de bökar upp jorden och gödslar samtidigt. Gödsel kan också användas inom bl a spannmålsodlingen också.Grisen och människan har följts åt i Sverige i över 5000 år och ännu längre i andra kulturer.Vi är gemensamt ganska samstämmiga. Vi reagerar snarlikt på sjukdom och mediciner. Vi har även en kulturell likhet, den har vår glupskhet, rastlöshet och formbarhet, den är också allätare som vi.Förr när livet var vilt och otuktat och glesbefolkat var också grisen vild och bångstyrig.Senare i bondesamhället var den tam och åt varierat (matrester från oss).Under industrialiseringen blev grisen en industriprodukt, den blev då smakmässigt utslätad och anonym. Grisen smakar som vi utfodrar den. Genom avel och utfodring kan grisen och även smaken formas. Den kan bli både stor och rund, och mager och lång.Tack vare att fornmänniskan åt griskött så kunde hjärnan utvecklas vidare, vi blev smartare. Helstekt gris är alltså en 5000 år lång tradition, man har hittat benrester från stenåldern. Vikingarna åt gris, Särimner pratas det om i asatron.Under medeltiden var svinskötseln betydande. De krävde lite skötsel och var billiga och goda.På 16-17hundra-talet minskade antalet grisar. Man skulle bygga krigsfartyg så herrgårdarna avverkade mycket skog och där bodde grisen.På 1800-talet blev grisen husmanskost. Fattiga hade hushållsgris för att inte svälta under vintern. Skinn blev kläder och skor. Ben verktyg och vapen, borst blev borstar. På slutet av 1800-talet försvinner hushållsgrisen. Industrialismen kommer och den kräver massproducerad mat till arbetskraften. Man börjar köpa mat.1900-talet blir industrialisering av grisen. Bara under kriget finns hushållsgrisen.Efter världskriget kommer matkedjorna.Idag har grisraserna utvecklat en mild smak på köttet, det ska vara magert kött.Det har skapats raspgrisar, stora grisar (de får bli mycket äldre), utegrisar bl a. Detta för att utveckla smaken på köttet och kunna konkurrera om marknaden.

grisens användning genom tiderna

SJUKDOMAR HOS SMÅGRISARAvvanda grisar kan också drabbas av samma sjukdomar som diande smågrisar•	Spädgrisdiarre•	Tarmbrand•	Rotavirus•	Coccidos•	Ledinflammation•	3-veckorsdiarre•	Svarteksem•	Avvänjningsdiarre•	Ödemsjuka•	PMVS•	LawsoniaSPÄDGRISDIARRESymtom – en vattnig gul diarre någon dag efter födsel, de fryser och magrar snabbt avOrsak – kolibakterier som finns i miljön. De måste få tillräckligt med råmjölk, annars har de inget skydd. Förstagrisarna har mindre antikroppar i sin råmjölk så deras kullar drabbas lättare.Högt infektionstryck, dålig rengöring, grisningsfeber hos sugga, vaccinationsslarv hos sugga bidrar till diarreutbrottBehandling – nödvändigt behandla med antibiotika annars dör smågrisarna. Alla i kullen ska behandlasFörebyggande – vaccinera gyltor och suggor mot spädgrisdiarre, då ökar mängden antikroppar i råmjölken. Kom ihåg att grisningsfeber försämrar råmjölken. Håll rent, torrtTARMBRANDSymtom – ökad smågrisdödlighet, blodig diarreOrsak – bakterieBehandling – finns ejFörebyggande – vaccinera suggor och gyltor mot tarmbrand, nyfödda grisar kan behandlas med ett serum. Tarmbrand drabbar nyfödda med mycket hög dödlighet. Bakterien är svår att bli av med.ROTAVIRUSSymtom – krämig gul diarre hos 2-7 veckor gamla smågrisarOrsak – dålig hygien, många gyltkullar, högt infektionstryckBehandling – tillgång till vatten eller elektrolytlösning (saltlösning). Håll torrt och rent, i de flesta fall tillfrisknar de fortFörebyggande – tvätt och desinfektion mellan grisningsomgångarna. Hög hygiennivå. Friska suggor med bra råmjölk.COCCIDIOSSyntom – 7-12 dagar gamla grisar får en krämig gul eller gulvit diarre. Hur sjuka de blir beror på smittryckOrsak – en parasit som är svår bli av medBehandling – ska ske förebyggande vid 4-5 dagars ålder, de ska ha elektrolytlösning, de brukar tillfrisknaFörebyggande – ge speciella preparat vid 4-5 dagars ålder, noggrann hygien. Friska suggorLEDINFLAMMATIONSymtom – drabbar grisen från vecka två.leder blir svullna ömma varma, ofta ligger grisen då den har ont och svårt att röra sigOrsak – streptokocker som de får via navel- eller hudsårBehandling – pencillin,smärtstillande antiinflammatoriskt (ev avlivning)Förebyggande – tvätt mellan omgångar. Råmjölk. Kolla grisar som ligger kvar om de är sjukaANDRA HÄLTORSymtom – grisen haltar och har svårt att gåOrsak – trampskador av sugga, klövinflammation, klövböldBehandling – antibiotika smärtlindringFörebyggande – håll rent, håll suggan frisk då minskar risken för trampskador. Spaltgolv av plast3VECKORS DIARRESymtom – gråvit diarre vid ca 3 veckors ålder(även krämgul) ofta påverkas inte grisenOrsak – råmjölkens skydd minskar så immuniteten är lågBehandling – fri tillgång till vattenFörebyggande – rengör noga, fri tillgång till vatten. Råmjölk vid födselSVARTEKSEMSymtom – vätskande sår på huvud och öron som sedan brer ut sig över kroppen. Såren gör så att grisen torkar ut och täcks av ett brunsvart pansarOrsak – bakterierBehandling – antibiotika, smörj in men olja, sätt in behandling snabbtFörebyggande – finns ej. Sjukdomen smittarAVVÄNJNINGSDIARRESymtom – efter avvänjningen blir grisen mager, får stripig hårrem, svansen hänger och de fryser, öron och trynen kan också bli blåaktigaOrsak – stress försvagar immun försvaret. För stor mängd foder kan överbelasta mage och tarm, det halvsmälta fodret blir näring åt kolibakterier som producerar ett gift som gör grisen sjuk Diarren kan också var osmotiskt betingad(beror inte på något smittämne)Behandling – diarre orsakad av kolibakterier behandlas med antibiotika. Minska fodergivan. Tillgång till vatten. Ge hö och torv. Samma gäller osmosdiarreFörebyggande – grisarna ska väga 8,5 kg vid avvänjning. Avdelning ska vara ren, torr och uppvärmd. Tomtid 5 dagar. Kolla vattennippel, stort tråg så alla kan äta samtidigt. Börja med försiktig fodergiva av mat de är van vid. Ge lite och ofta. Spara aldrig restgrisar här.ÖDEMSJUKAGrisarna insjuknar oftast 2-3 veckor efter avvänjning, ofta de största, finaste. De får ödem (utgjutningar) runt ögonen, svårt att gå och kan dö på någon timmeOrsak – kolibakterie som producerar ett giftBehandling – dåligt resultatFörebyggande – samma som avvänjningsdiarrePMWSBryter ut efter avvänjningen, skadar många organ, ger avmagringSymtom – grisen förlorar vikt, får hosta,diarre blir blekgul, antibiotika hjälper ejBehandling – flytta grisen, ge bästa skötsel, (avliva)Förebyggande – strikt omgångsuppfödning, vaccineraLAWSONIA2-3 veckor efter avvänjning får grisarna en cementgrå diarre,tillväxten minskar men de dör ejOrsak – bakterieBehandling – samla ihop sjuka djur och behandla demFörebyggande – välj rätt foder,rengöring innan insättning, värme, vatten. Vaccinera via munnen

sjukdomar hos smågrisar

SJUKDOMARHOS SUGGOR OCH GYLTOR•	Grisningsfeber / difeber MMA•	Juverböld•	Klövproblem•	Bensvaghet (osteoskondros)•	Bogsår•	Rödsjuka•	Parvovirus•	PRRSGRISNINGSFEBER1-3 dagar efter grisning. Suggan får feber, matvägran, ligger på juver, hårda juverdelar (flammigt juver), hårt juver. Flytningar från slidan. Hon ligger oftast bara. Det är torrt bakom henne. Hon ger inte di, smågrisarna är hungriga, oroliga , pipiga, frusna. Det är vanligt med ihjälliggningar.Orsak: kan vara kolibakterier (smutsig box) förstoppning , giftiga ämnen i tarmen. Livmoderinflammation kan uppstå om hygienen brustit vid hjälp att föda.Behandling: få upp suggan att dricka och röra på sig. Ge medicin (antibiotika, oxytocin, smärtlindrande)Förebyggande: öka inte fodergivan 3 veckor före grisning , ge fodermedel som förhindrar förstoppning, rentvättad, torr grisningsbox, ta tempenJUVERBÖLDFunktionsodugliga spenarUppstår på en eller flera juverdelar. En böld eller en klase av småbölder ger sämre eller ingen mjölk och syns bäst i sinperioden. Skadan är beståeende.Orsak: olika slags bekterier kommer in via spenkanalen. Smutsiga golv, andra suggor med bölder, lång diperiod.Behandling: måste tas i tidigt skede om en enstaka juverdel blir öm, svullen, röd, hård, kan man behandla med antibiotikaFörebyggande: regelbunden tvätt minskar smittrycket. Bra hygien, kortare diperiod. Gallra bort suggor med bölder.KLÖVPROBLEMSymtom: smärta i ben och klövar, förväxta ovh långa klövar gör att suggan rör sig , äter, dricker liteOrsak: spaltgolv i betäcknings- och dräktighetsavdelning. Skaderisken störst vid avvänjningBehandling och förebyggande: inhysningssystem, boxhygien, strötillgång, möjlighet att låsa in suggorna vid utfodring, regelbunden klövvård, djupströbädd är att föredraBENSVAGHET osteoskondrosSymtom – hälta, vill ej belasta led när de står uppOrsak – arv, utfodring och miljö orsakar sjukdomen som beror på flera samverkande faktorer. Brosket i tillväxtzoner och vid ledytorna förbenas inte på rätt sätt, sprickor uppstår i brosket, lederna blir försvagadeBehandling – sjukdomen går ej behandla. AvlivningFörebyggande – rätt mängd foder och motion stödjer ledernaBOGSÅRSymtom bogbladsår är en tryckskada som leder till vävnadsdödOrsak – mager sugga men även stora tunga suggor. Dåliga ben och klövar gör att suggan ligger mer. Fuktiga och smutsiga golvBehandling – särskilda tryckförband, bogskydd, mycket strö, kontrollera ben och klövar (bluespray)Förebyggande – gott hull. Klövvårda, ströa mer. Lösgående suggor, kortare diperiodRÖDSJUKASymtom – rödsjuka finns i akut och kronisk variantAkut rödsjuka: hög feber, slutar äta, får stel och ömmande gång. Suggor kastar eller föder svartfoster. Obehandlade djur kan dö eller få kronisk rödsjuka som visar sig som ledbesvär med stel gång och ömma leder, även hjärtklaffar påverkas.Suggan kan även få röda rombformade upphöjdningar av huden i 1-3 dagar efter insjuknandet.Orsak – en bakterie i naturenBehandling – sjuka djur behandlas med antibiotikaFörebyggande – vaccinera suggor, gyltor och avelsgaltar 2 ggr/år. Gyltor grundvaccineras, smågrisarna får skydd via råmjölken men det försvinner så slaktsvin kan insjuknaPARVOVIRUSSjukdomen syns ej på suggor och gyltor men fostren drabbas. Innan dag 35 i dräktigheten resorberas fostren och suggan löper om. Efter dag 35 mumifieras fostren och blir svartfoster. Spädgrisar föds ofta svaga’Orsak – ett virus som kan överleva utanför grisen i 8 månader i gödselBehandling – finns ejFörebyggande – vaccinera hondjur och avelsgaltar 2 ggr/årPRRSFinns ej i sverige,Symtom är nedsatt aptit, feber, minskad digivning,fler kastningar, svaga spädgrisar, smågrisdödligheten ökar. Influensaliknande symtom, torrhosta.Orsak – ett virus som ej går behandla. Det smittar via luftvägarna.Man kan förebygga sjukdom genom att vänta 48 timmar efter utlandsvistelse innan man går in i besättning.

sjukdomar

HÄLSA OCK SJUKDOMDJURÖGA – skötarens förmåga att iaktta sina djur är viktig så man upptäcker sjukdom. För att veta om ett djur är sjukt måste man veta hur ett friskt djur ser ut och beter sig, känna till djurartens normala beteende, se tecken på sjukdomSÅ SER ETT FRISKT DJUR UT•	Livligt och uppmärksamt beteende•	Klara ögon, vaken blick•	Slät, glansig hårrem•	Normal kroppstemperatur•	Normal andning och puls•	Normal aptit och törst•	Avföring beroende på utfodring•	(normal brunst eller dräktighet)•	(normal digivning eller mjölknedsläpp)•	Fuktig mule eller nosNÅGRA TECKEN PÅ SJUKDOM•	Dåsig slö•	Orolig eller matt blick•	Stripig glanslös eller svettig hårrem•	Onormal kroppstemperatur•	Hosta ,ökad andning, onormal puls•	Minskad aptit, minskad eller ökad törst•	Onormal färg eller konsistens på avföring och urin•	Onormala flytningar från könsorganen, rubbningar i brunst och dräktighet•	Rubbning i digivning eller mjölknedsläpp•	Torr mule eller nosSjuka djur måste få nödvändig vård (eventuellt veterinärvård). Veterinärinstruktioner måste följas. Karenstid vid läkemedel beaktas. Ta hänsyn till smittrisk. Tänk på läkemedelshantering och medicinskåp, förvara medicin rätt.

hälsa och sjukdom

UTFODRING GRISARSUGGORNAS UTFODRINGStora krav ställs på suggan som ska klara av återkommande DRÄKTIGHET OCH DIGIVNING. En sugga är dräktig i 115 dagar. Lågdräktig fram till 3-4 veckor innan grisning (det är en återhämtningsperiod). Fodernormen är 31 MJ/dag. En mager sugga ska ha 36 MJ de första 4 veckorna efter avvänjning för att bli tjockare. Målet är att få ett bre hull i dräktighetsavdelningen. Men en daglig fodergiva på drygt 2 kg mättar inte så grovfoder behövs. Halm av hög hygienisk kvalitet är viktigt. Fodergivan ska inte vara mer än 31 MJ /dag under de sista 3-4 veckorna av dräktigheten (ökad risk för foderleda grisningsfeber). Suggor i lösdrift grupperas efter storlek för att bibehålla hullet. Ta undan magra och skadade djur som inte kan hävda sig. 3 veckor före grisning vaccineras suggan mot spädgrisdiarre. Hon navmaskas innan flytt till grisningsavdelning (ca 14 dagar innan). Gör hullbedömning i en skala mellan 1 till 4. Lagom hull (3) är önskvärt.DIGIVANDE SUGGA. Höj inte fodergivan för snabbt efter grisning, men när aptiten ökar ge så mycket som möjligt. Öka fodergivorna till 3 och 4 ggr/dag. Suggan ska kunna producera så mycket mjölk som möjligt. Förstagrisare har svårt att orka äta så mycket mat, magvolymen är för liten och så växer hon själv. Man kan vara tvungen att begränsa antalet smågrisar hos dem. Efter 5 veckor avvänjer man. Då grupperar man suggorna efter storlek(ålder). Nu är det lämpligt att slussa in nya djur. Suggorna vaccineras mot rödsjuka och parvovirus.UTFODRING VI AVVÄNJNINGMan minskar fodergivan någon dag före avvänjning för att minska mjölkproduktionen (juvret blir mindre spänt). Efter avvänjning fram till seminering ger man en högre fodermängd (flushing) för att öka antalet avgivna ägg hos suggan och få en större kull. Hullet är viktigt vid avvänjning. En mager sugga får mindre kull. Suggan vill äta ifred. Låsbara ätbås är bra till suggor. Vid brunst äter suggan mindre. Man kan frestas att låta magra suggor stå över en betäckning och äta upp sig men det brukar inte ge bra dräktighetsresultat då. Avvanda suggor kommer i brunst efter 5 dagar ca. Inplantationen tar drygt 3 veckor(det befruktade äggets tid att växa fast ilivmodern). Stress är skadligt under inplantationstiden. Blanda ej in nya djur då. Gyltor ska stå i egna grupper.GALTENSka ha samma foder som dräktiga suggor(sinsuggor).2-3 kg /dag. Han får inte bli fet.Galten ska vaccineras mot rödsjuka parvovirus 2 ggr/år. Han ska också avmaskas.SMÅGRISARÄter först mjölk. Den första mjölken råmjölk är mycket viktig att de får i sig, den finns första dagen. Smågrisarna väljer spene. De har samma spene hela tiden. De behöver järntillskott som ofta injiceras andra levnadsdygnet och sen ger man järntorv. Börja ge en näve smakligt smågrisfoder efter en vecka för att vänja grisarna äta annan mat, öka sedan succesivt. Ge ny mat varje dag. Vid avvänjning (5 veckor) är de van att äta torrfoder. Kontrollera vattennippel noga när suggan försvinner kontrollera även att de förstår hur den fungerar.AVVANDA GRISARDe flyttas till tillväxtavdelning so ska vara ren torrt och extra värme (värmelampa, tak, golvvärme). Försök hålla samman kullen om någon ska bort ta den minsta grisen. Man kan ge de minsta en amsugga så de får äta extra mjölk. Amsugga är en sugga som senare går till slakt men som har mjölkmoch kan ge di åt andra smågrisar än hennes egna. Fodret ska ha en låg proteinhalt. Undvik soja, som kan ge avvänjningdiarre. Två veckor efter avvänjningen ska de ha kommit igång att växa. Då får de fri tillgång till foder, men det är viktigt att justera foder så det inte blir gammal mat kvar i hoarna.SLAKTSVINVid ca 30 kg flyttas grisarna till slaktsvinstallet eller säljs. Restgrisar (för små grisar) flyttas till en restavdelning för att växa ytterligare innan de flyttar till slaktsvinsstallet. Grisarna villäta samtidigt. De kan få fri tillgång på foder utom första dagarna efter insättning, då de kan få diarre.De ska ha fri tillgång på vatten i nipplar.

utfodra grisar

LANTRASHelt vita grisar med hängande öron (över ögonen) och ett långt tryne.Långsträckt kropp och långa Rasen korsas med yorkshire till moderdjur i bruksbesättningar.ben och klövar. Bra foderomvandlingsförmåga (bra tillväxt). Får stora kullar. Rasen korsas med yorkshire till moderdjur i bruksbesättningar.YORKSHIREHelt vit gris med rättuppstående öron. Ett kortare konkavt tryne. Den är mer kompakt. En robust gris med bra moderegenskaper. Får stora kullar.HAMPSHIRESvarta med vitt band över hals och bogar. Mer kompakt grisras. Lägre kullstorlek. En god foderomvandlingsförmåga. Används som faderras i sverige till våra slaktgrisar.DUROCEnfärgat mörkt bruna till ljust bruna. Färre smågrisar i kullarna. Bra foderomvandlingsförmåga. Storvuxen och kompakt gris. Används som faderras till våra slaktgrisar.LINDERÖDSSVINÄr sveriges enda oförädlade lantras av svin. Den är härdig men inte snabbväxande. Används ofta som utegrisar. Den har en rundare kroppsform. Rakt tryne, öronen medelstora ofta lite vinklade framåt. Färgen varierar men är alltid svartfläckig med gråvit eller brunröd grundfärg. Är en härdig ras. Det är en hotad svensk husdjursras.MINIGRISÄr ett samlingsnamn för små raser av det vanliga tamsvinet som hålls som sällskapsdjur och väger mindre än 80 kg som vuxen

grisraser

GRISENS BETEENDEGYTTJEBAD – reglerar temperaturen på grisen, grisar kan inte svettasVÄLFÄRD – bra livsvillkor- aktiviteter som grisen kan få möjlighet att göra. Få utlopp för viktiga beteenden. Då minskar risken för sjukdom, dålig tillväxt, slagsmål och skador, stress minskar. Grisarna ska kunna röra sig naturligt (ej vara inburare). Djuren ska ha anpassat foder. Fri tillgång till vatten. Sjuka djur ska behandlas eller avlivas. Djuren ska behandlas väl och på ett respektfullt sätt.Grisen anpassar sig men inte hur långt som helst. Hormoner inprogrammerade i generna styr beteendenONORMALA BETEENDEN (finns beteendet hos frilevande grisar?)Svansbitning – bottnar i vantrivsel. Fel utfodring, skötsel eller stallmiljö (slaktsvin)Rörtuggning hos dräktiga suggor – hunger, vantrivselGRISAR; AGGRESSIVA DJUR – obekanta grisar slåss. Aggressivitet är en naturlig egenskap men kan bli ett problem. Djuren skadar varann och kan skada djurskötare. Man kan få färre födda smågrisar, skador på ben, klövar och rygg p g a slagsmålGrisen är ett flockdjur, den vill göra saker tillsammans, äta sova m mHörseln är grisens bästa sinne. Grisen har bökbeteende, vilket gör att den har stort behov av strö.

grisens beteende

HUR ÄR GRISENGalt (orne) Sugga (so) gylta kastrat griskultingGrisen har varit husdjur i minst 7000 årTamgrisen härstammar från vildsvinet (som fortfarande finns). Vildsvinet lever i maternella (består av honor) flockar. I flocken går hondjur i olika åldrar med sina smågrisar. Ledare är den största och äldsta honan. De andra rangordnar sig under ledaren. Den som är högst i rang bestämmer.Äldre galtar lever ensam, kontaktar bara suggorna under brunsten. Könsmogna galtar lämnar flocken och bildar ungkarlsflockar.Könsmogna gyltor kan också bilda en egen flock. Flocken gör allting gemensamt (äter, vilar, letar matGrisen bygger bo. Den bygger två olika typer av bo. En är avsedd för skydd, vila och den andra för grisning. Vilobona ligger i lä där det finns omväxlande skog och öppna områden, de skyddar grisarna när de sover.När suggan ska grisa lämnar hon flocken och hittar en egen plats att föda på. Platsen är ofta i sydvästlig riktning i lä och skydd. Hon samlar in bomaterial (grenar, gräs och mossa) och bygger ett bo sista dygnet före grisning. Detta är hormonstyrt. Före grisning lägger hon sig till ro i boet. Hon stannar där med smågrisarna drygt en vecka, sen återvänder hon med dem till flocken. Det går bra de känner igen varann på lukten.Grisen bökar för att hitta mat. De söker mat 6-8 timmar/dygnGrisen är mycket renlig och gödslar på bestämda platser där de normalt passerar.Parningsperioden är i november till februari, då föds grisarna på våren.Äldre galtar strövar omkring över stora områden. De har koll på suggrupperna och uppvaktar brunstiga suggor.Vilda grisar diar i 12-15 veckorGrisarna har två bestämda viloperioder. En på natten och en på förmiddagen.KOMMUNIKATION Luktsinne: grisar kommunicerar med doften. De känner igen varandraHörsel: de hör braSynen: är sämre, de kan lätt bli rädda om de inte serLäten: grisar samtalar med ljud. De håller kontakt med varandra. Suggan kallar på smågrisarna när hon ger di. De skriker vid rädsla. De skäller som varningsljud.De olika beteendena lär oss samspelet mellan djur, det underlättar hanteringen av grisar och utformar skötselrutiner.RANGORDNINGÄldre och yngre suggor ska inte blandas. Äldre trycker tillbaka brunsten på de yngre suggorna, de vågar inte visa brunst, de yngsta blir ständigt bortjagade. Vid utfodring är det viktigt att varje sugga stängs in för att få sin ranson med mat (foderstat)SOCIALA DJURGrisar är sociala, därför ska grisar hållas i grupp (inte äldre galtar). Grupperna ska hållas intakta för att undvika slagsmål. Sjuka och skadade djur måste flyttas. Grisar vill göra allting samtidigt (äta, sova)AVVIKANDE BETEENDETa dig tid och studera hur de beter sig, då kan man upptäcka något som avviker (sjuka djur, mobbing, svansbitning t.ex)

hur är grisen

FODRETS NÄRINGSINNEHÅLLKOLHYDRATERÅr grisens viktigaste energikälla. De hjälper grisen bibehålla kroppstemperaturen och bildandet av nya celler. Kolhydratet STÄRKELSE (är viktigast) finns i spannmål (även potatis). Det är viktigt att spannmålet torkas och lagras på rätt sätt. FIBRER (cellulosa och lignin) behövs för tarm och mage.PROTEINKroppens byggstenar som består av aminosyror, några är essentiella (livsviktiga). De kan inte ersättas med någon annan, de måste ingå i fodret. Finns inte de kan inte kroppen ta upp protein. Protein finns i soja ärter raps.FETTÄr energirikt. Det är viktigt att ge grisar rätt sorts fett i fodret. Omättade fettsyror är inte bra till slaktsvin det ger ett sladdrigt kött.MINERALERJärn ger man till diande smågrisar. De behöver det till att bilda röda blodkroppar så de kan växa. Selen tillsammans med e-vitamin behöver man ge till grisar som växer snabbt, annars kan de få muskeldegeneration (de kan inte gå får bockbenhet)VITAMINER Grisen kan bilda c-vitamin själv, varför färskvaror inte är nödvändigtVATTENFri tillgång och kolla kvalitet och hygien.Fodret måste förvaras och behandlas hygieniskt så det inte möglar eller tar sig värmen. Strukturen på fodret är också viktig, för finmalet mjöl kan ge magsår. Smaklighet är också viktigt dessutom smältbarhet så att djuren kan tillgodose sig näringen i fodret.Gör foder och vattenanalys. Då får man veta vad fodret innehåller.

fodrets innehåll

övning grishälsa

DJURSKYDDSBESTÄMMELSERI djurskyddslagen finns grundläggande regler för hur husdjur i fångenskap ska skötas. Där finns bestämmelser om tävling med djur, om slakt och användning av djur för forskningsändamål. Lagen kompletteras av mer detaljerade bestämmelser, regeringens djurskyddsförordning samt föreskrifter och allmänna råd som utfärdas av djurskyddsmyndigheten.Den svenska djurskyddslagstiftningen är strängast i hela världen. Behandla djuren väl, det är en insikt som lönar sig. Det lönar sig med välskötta djur.Konsumenterna har också ett krav på livsmedel från väl behandlade djur.Lagen och bestämmelserna innehåller bestämmelser för vård och behandling av djur i fångenskap. För husdjuren finns detaljerade föreskrifter.Inom ekologisk djurhållning ställer man ännu högre krav.Exempel•	Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom•	Djur ska ges tillräckligt med foder och vatten och tillräckligt med tillsyn•	Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö, den ska främja deras hälsa och ge dem möjlighet att bete sig naturligt•	Djuren ska ha tillräckligt med utrymme och skydd samt hållas rena. Alla ska kunna ligga samtidigt och röra sig obehindrat. Klimatet ska vara tillfredställande. Buller ska vara lågt, fönster ska finnas. Man får inte bygga om om man inte fått godkänt ifråga om djurskydds eller hälsosynpunkt.•	Djur får inte överansträngas, agas eller drivas på så de tar skada•	Djur får inte hållas bundna på ett plågsamt eller felaktigt sätt eller så att det inte kan få behövlig rörelsefrihet eller vila eller tillräckligt skydd mot väder och vind.•	Vid transport av djur ska transportmedel vara lämpligt för ändamålet och ge djuret skydd mot värme och köld samt mot stötar, skavning och liknande•	Ett sjukt eller skadat djur ska snarast ges nödvändig vård, om inte sjukdomen eller skadan är så svår att djuret måste avlivas omedelbart. Påträffas ett djur så svårt sjukt eller skadat att det bör avlivas omedelbart får veterinär, polisman eller i brådskande fall någon annan genast avliva djuret. Ägaren, innehavaren eller polisen ska underrättas.•	För operativa ingrepp på djur ska veterinär anlitas, om inte behandlingen är så brådskande att man inte hinner ta dit veterinär. Veterinär ska också anlitas vid annan behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom hos ett djur om behandlingen kan orsaka lidande som inte är obetydligt.•	Kastrering av handjur och avhorning av nötkreatur och getter är tillåtet enligt särskilda regler som redovisas vid respektive djurslag. För övrigt är det förbjudet att göra operativa ingrepp på djur i andra fall än när det är befogat av veterinärmedicinska skäl. Undantag kan gälla för djur för forskningsändamål.•	Tillförsel av hormoner eller andra ämnen är förbjudet tilldjur för att påverka djurets egenskaper i annat syfte än att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller sjukdomssymtom. Dopning av djur som deltar i tävling är förbjudet•	Avel får inte ha sådan inriktning som kan medföra lidande för djuren eller påverka djurens naturliga beteende.•	När djur förs till slakt och när de slaktas ska de skonas från onödigt obehag och lidande. Husdjur ska vid slakten vara bedövat när blodet tappas. För fjäderfä finns särskilda regler. Andra åtgärder vid slakten får inte vidtas innan djuret är dött.•	För användning av djur för vetenskapligt ändamål, vid tävlingar, vid cirkusar och djurparker och vid filminspelning o d finns särskilda bestämmelser. För viss yrkesmässig djurhållning krävs tillstånd, t ex hundar, hästar på ridskola, pälsdjur•	I föreskrifter om djur avsedda för sällskap finns detaljerade bestämmelser om utrymme, foder och andra behov för ett stort antal arter bl a burfåglar, ödlor, ormar, vattendjur, kaniner, gnagare. Det finns också bestämmelser om utbildning för den som har ansvaret för försäljning av djur i zooaffär eller har djurhållning i större omfattning.DJURSKYDDSLAG(riksdagen) |DJURSKYDDSFÖRORDNING(regeringen) |FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD(jordbruksverket)Uppgifter om djurskydd ändrar ofta. Aktuellt material finns hos djurskyddsmyndigheten (länsstyrelsen)

djurskyddsbestämmelser

vi kommer att ha lektioner d&auml;r vi l&auml;r oss om grisar i n&aring;gra veckor. Vi kommer att tr&auml;na att sk&ouml;ta om dem praktiskt, g&ouml;ra studiebes&ouml;k, jobba teoretiskt och ha f&ouml;rel&auml;sningar. I slutet av kursen kommer vi att ha ett individuellt prov d&auml;r man f&aring;r visa sina kunskaper.

grisar

Läroplanskopplingar

Matriser i planeringen

Uppgifter