Tornhagsskolan: År 9 Svenska Pedagogisk planering Dikt och Krönika

Vi börjar terminen med att läsa och skriva texter inom genrerna dikt och krönika. I det här arbetsområdet arbetar vi med två genrer eftersom de båda kännetecknas av ett målande bildspråk, känsla och språklig uppfinningsrikedom.

Mål

 

• Formulera dig och kommunicera i tal och skrift

• Läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften

• Anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang

• Urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer

 

Följande förmågor ska du få möjlighet att utveckla

Du ska bli bättre på att:

• läsa dikter och krönikor

• förstå, tolka och analysera dikter och krönikor - språk, innehåll, uppbyggnad

• känna igen hur en dikt respektive krönika är uppbyggd och kunna de språkliga drag, som är  

   typiska för genrerna

• skriva enligt genre, mottagaranpassat och korrekt

Undervisning

• Lärarledda genomgångar av dikter och krönikors uppbyggnad och språkliga drag.

• Högläsning och enskild läsning av dikter och krönikor.

• Analyser av dikter och krönikor, muntligt eller skriftligt i klass.

Bedömning

I arbetsområdet bedöms på vilket sätt:

1. Du kan skriva en krönika med:

• lockande rubrik, 

• spännande inledning

• tydliga åsikter och argument/perspektiv

• en variation mellan personligt och allmänt resonemang

• en personlig stil med detaljer och beskrivningar med hjälp av humor, liknelser och metaforer

• tydlig avslutning med en slutsats, en uppmaning eller en öppen fråga

 

2. Du kan skriva korrekt

Examination

• Visa att du kan skriva en krönika med dess typiska innehåll och uppbyggnad (språkliga 

    drag) och använda ett korrekt språk. 

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll

• Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
• Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.

Kriterier

• Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.