Skolbanken Logo
Skolbanken

Alla åldrar

Borgen Teamplan Ensittarevägens förskola 21/22

Ensittarevägens förskola, Partille · Senast uppdaterad: 22 mars 2023

Teamplanen skrivs i slutet av september/början av oktober, följs upp i januari, utvärderas i maj/juni. Ska vara närvarande under hela året. Teamplanen publiceras på Unikum (se s. 9 i SKA-häfte) vilket betyder att det är en offentlig handling. Texten i teamplanen ska uttryckas med ett professionellt innehåll och språk. Teamplanen skrivs i Skolbanken på Unikum och tilldelas till Personalgruppen under fliken "planering".

Prioriterat utvecklingsområde för Björndammens förskolor 

Utbildningen och undervisningen på våra förskolor ska skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling.

 

VAR ÄR VI?

Varför ska vi arbeta med detta område? Hur uppkom det? Behov/intresse hos barnen

Vi har samtalat på huset kring hållbar utvecklig och känner att vi alla vill jobba med detta ämne.

Då våra barn kommer att möta nya människor och nya situationer så vill vi ge dom möjligheter att lära sig att samspela och bidra till en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling.

 

Samlad beskrivning utifrån kartläggning och analys av nuläge.

  • Vi använder skrivböcker och måla/skriver i istället för lösa papper
  • Vi återvinner plast och kartong (pedagogerna)
  • Dans och rörelse
  • Vad händer med olika material som vi lägger i jorden (burkar)

 

VART SKA VI?

Vilka av läroplanens mål ska vi fokusera på

"Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling"

"Förståelse för människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling"

 

Vad händer i verksamheten när vi arbetar mot ovan uppsatta mål

Vi vill att barnen ska få förståelse för sina vardagliga handlingar som tex vad händer i miljön om vi skräpar ner?

Att vi inte ska slösa på våra resurser som tex vatten, energi, mat, plast, papper mm.

Att på ett lustfyllt sätt få dom att känna glädje i att röra på sig.

 

Vilken del i vår Likabehandlingsplan ska vi arbeta med?

Hur vi är mot varandra, trygghetsvarndringar

 

HUR GÖR VI?

Vilket arbetssätt och metoder ska vi använda oss av?

Läsa böcker där olika livsvillkor lyfts upp och samtalar med barnen om dem, pollyglutt.

Återvinn och visa på fördelarna med att återbruka/skapa med material.

Samtala om nedskräpning kopplat till nedbrytning, och låt barnen sortera material.

Hur det kommer från jord till bord.

Vi kommer att söka efter fakta tillsammans med våra barn om hållbar utveckling.

Göra qr koder tillsammans med våra barn som utgår från hållbar utveckling.

Experiment.

Digitala verktyg 

 

Hur skapar vi en miljö där barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära står i fokus? 

Vi anpassar miljön efter ålder och intresse som tex vi sänker hyllor då vi har yngre barn nu. Vi ändrar ofta vår miljö när vi börjar se att deras intressen avtar och observerar gruppen för att se åt vilket håll deras intressen går. 

Vi samtalar med barnen om hur dom vill att våra miljöer ska vara.

Lär plattan finns tillgänglig för att kunna scanna böcker som handlar om hållbar utveckling i våra lärmiljöer tex insekter, babblarna, sånger och rörelser, yoga mm.

Robotarna ligger framme och kan inspirera barnen till lek och att utforska nya sätt i vårt arbete med hållbar utveckling mm.

 

Hur blir barnen delaktiga och hur får de inflytande?

Alla ska vara delaktiga och få komma till svars och detta ser vi då alla kommer med förslag, utifrån det röstar vi.

Vi bollar ofta tillbaka frågor som barnen kommer med tex. hur kan vi göra istället? Hur tänker du? Hur kan vi ta reda på det? Hur ska vi lösa detta?

Vid varje SKA-tillfälle tar vi en kort runda och funderar kring vad barnen visat intresse för utifrån vår planerade undervisning samt i leken och i samtal, viktigt att vi fortlöpande dokumenterar detta under veckorna. Vi planerar sedan kommande aktiviteter utifrån de observationer av barnens intressen. 

Barnen är med och dokumenterar i Unikum och på så sätt försöker vi fånga upp deras tankar och idéer kring den undervisning och utbildning vi bedrivit. 

 

Metoder för dokumentation? Vilka situationer ska dokumenteras

Kartläggning utav rummen, lär plattan tillgänglig så att både vi och barnen kan ta bilder/dokumentera/reflektera mm. Unikum tillsammans då barnen är med och skriver/reflekterar om inläggen samt låter barnen ta mera kort till unikum. 

Olika aktiviteter i vår verksamhet som vi sedan reflekterar över tillsammans med barnen. Vi antecknar på ett stort papper A3 som vi sedan tar med vid SKA-tillfällena. 

Korta och snabba observationer per veckan för att se vad i vår undervisningen barnen visat intresse för för att vi ska kunna planera vidare på ett bra sätt. 

 

Hur följer vi upp vår kartläggning för att se vilka effekterna vårt agerande har haft på barnens kunskaper och förmågor?

Vid våra SKA- tillfällen reflekterar vi i arbetslaget över vårt tema utifrån våra reflektioner och observationer.

Vi skriver i reflektions- och analysverktyget vid varje SKA-tillfälle. Först en reflektion och sedan en ny planering. 

 

 

HUR BLEV DET? 

Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten. Skillnad mellan utvärdering och analys av genomförd undervisning: Utvärdering - VAD HAR HÄNT?   -----   Analys - HUR & VARFÖR hände det? 

Utvärdering höstterminen 2021

 

Vilka effekter har vårt agerande haft på barnens kunskaper och förmågor? 

Barnen har blivit mer medvetna om att när vi slänger skräp ska det sorteras. Vi hör också hur de står och diskuterar samt visar varandra vad de olika materialen ska ligga. Barnen påminner varandra att man inte ska slösa på vatten och då har vi ännu inte börjat att jobba med vatten, fast vi har samtal om att vi ska spara på vattnet när man tex tvättar sig mm. 

 

Dom plockar upp skräp på vår gård och säger att det inte är bra för naturen och djuren.

Flera av våra vårdnadshavarna säger att barnen berättar för dom att man måste återvinna skräpet.

 

Vi ser att barnen benämner olika begrepp och svåra ord mer då vi använder oss av svåra ord och frågar alltid om dom förstår vad det betyder. Då blir det många samtal och förklaringar.

Våra barn har gjort egna dockor av toalettpapper och gjorde teater. Det var roligt att skapa sagor tillsammans. Teatern ger träning i det social samspelet, kommunikation och gemenskap med andra.

 

 

På vilket sätt har pedagogernas förhållningssätt och undervisning bidragit till att skapa en miljö där utforskande nyfikenhet och lust att lära står i fokus? 

Våra virkade sopsamlarmonster har gjort att barnen vill veta mera om varje figur och frågar ofta när är det dags för dom andra att komma. Dom sitter i hallen och leker med dom där vi också håller på att göra olika rum till figurerna. Även våra babblar som flyttar omkring på olika hyllor använder dom i olika lekar. 

Vi byter ofta material i våra hyllor vilket gör att dom alltid tycker att vi har nya saker och leker med det som om det vore nytt.

Samtidigt observerar vi leken bland barnen och då vi är lyhörda och in lyssnande  tex hör och ser att något rum inte används så frågar vi vad dom vill att vi ska göra för nytt (tillsammans).

Då vi pedagoger är mer tillåtande med vårt material/byggmaterial så ser vi att när tex ett barn får en ide och skapar fritt, då kommer de andra och vill skapa också. Då ser vi att dom inspirerar varandra.

  

 

 

Vilket inflytande och delaktighet har barnen haft på arbetssätt och verksamhetens innehåll?  

Vi pedagoger planerar i vilken ordning de olika sopsamlarmonstren ska komma fram och sedan har vi tillsammans tittat på en kort film om de olika återvinningsmaterialen då vi ser att dom får en aha upplevelse och då får vi många samtal och idéer samt frågor. Utifrån detta så frågar vi barnen vad dom vill veta mer om eller skapa, då styr dom mer hur dom vill ha det. Samtidigt så hämtar dom ofta återvinningsmaterial och skapar fritt. Vid jul så använde barnen sig av återvinningsmaterial till julpyssel.

När vi vill ändra i något rum/miljö samtalar vi med barnen hur dom vill ha det och om dom vill hjälpa oss att skapa nytt. Vi har samtalat med barnen vad de vill göra mer och vad de vill ändra på så vi kom fram tillsammans att bygga ett hus med mjölkpaket där våra vårdnadshavare bidrar med mjölkpaket.

 

Vi bollar ofta tillbaka frågor som barnen kommer med tex. hur kan vi göra istället? Hur tänker du? Hur kan vi ta reda på det? Hur ska vi lösa detta? Vi ser nu att det har blivit ringar på vatten då dom själva säger till varandra hur tycker du/ni att vi kan göra istället? eller hur kan vi lösa detta?

 

 

Då vi oftast inte säger nej när dom har en ide om lek, skapande mm så ser vi att dom skapar fritt med olika material och då blir leken eller skapandet lustfyllt då dom har fria händer.

 

  

 

Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts?                                                                             

Vi ser att vi har väckt ett stort intresse hos våra barn genom vårt projekt och har haft stor hjälp av sopsamlarmonstren. Det har blivit mycket samtal om vad man kan återvinna och vad man kan återanvända återvinningen till tex  petflaskor kan bli en fleecetröja.

Vi har genom vårt projekt fått positiv respons från våra vårdnadshavare som har bidragit med material när vi bett om det och det är något vi ska spinna vidare på då de är nöjda med den undervisning vi har med deras barn.

Något vi inte har lyft än är från jord till bord. Det är något vi kommer göra nu när våren närmar sig.

 

 

Vilka nya tankar har väckts? 

Vi använder oss mycket mer av det material som finns i huset och inte köper in nytt förrän det behövs, vi känner att det är kul och samtidigt roligt att utmana oss själva i att hitta nytt material.

 

 

 

HUR BLEV DET? 

Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten. Skillnad mellan utvärdering och analys av genomförd undervisning: Utvärdering - VAD HAR HÄNT?   -----   Analys - HUR & VARFÖR hände det? 

 

 

Utvärdering vårterminen 2022

 

Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten. Skillnad mellan utvärdering och analys av genomförd undervisning: Utvärdering - VAD HAR HÄNT?   -----   Analys - HUR & VARFÖR hände det? 

Vilka effekter har vårt agerande haft på barnens kunskaper och förmågor? 

Xxxxxx 

  

På vilket sätt har pedagogernas förhållningssätt och undervisning bidragit till att skapa en miljö där utforskande nyfikenhet och lust att lära står i fokus?  

Xxxxxx 

  

Vilket inflytande och delaktighet har barnen haft på arbetssätt och verksamhetens innehåll?  

Xxxxxx 

  

Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts? 

 

Xxxxxx 


Läroplanskopplingar

Innehåller inga läroplanspunkter

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback