Opalens planering Ht 21 Vt22

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt. I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande.

 

Planering

Prioriterat läroplansmål:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

Nämnds mål:

Sandvikens skolors arbetsmiljö präglas av trygghet och studiero.

I Sandvikens skolor utvecklas möjligheterna att tillgodose individuella behov inom ramen för de kollektiva lösningarna.

Sandvikens skolor minskar segregationen och vidgar perspektiven hos alla barn och elever för att uppnå ett socialt hållbart samhälle.

Barnkonventionens mål:

Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter.

Alla barn har rätt att uttrycka sin mening.

Alla barn har rätt till utbildning.

Alla barns rätt till lek, vila och fritid.

 

Plan mot diskriminering och kränkande behandling:

Vi arbetar främjande för att motverka diskriminering av barn pga. ålder, funktionsnedsättning och etnicitet.

Förskolans lärmiljö (föl):

Uppdrag att arbeta med tillgänglig lärmiljö och AKK.

Västra förskoleområdets ledningsvision:

I Västra förskoleområdets fokuserar vi på Ledarskap, Demokratisk värdegrund och arbetsmiljö.

Var är vi?

Under våren har personalen läst boken Tydliggörande pedagogik och vi stärktes i insikten av att vi behöver jobba med AKK och se över miljön. I nuläget använder vi stödtecken till största delen i rutinsituationerna.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga:

Vi erbjuder material som är anpassat efter barnens ålder för att barnen ska kunna lyckas.

Vi anpassar miljön, både inne och ute, för att den ska vara säker och tillåtande.

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation:

Vi jobbar med AKK i barngruppen. Har bilder på lådor med leksaker, dagsschema och stödtecken för att tydliggöra aktiviteter och rutinsituationer. Vi uppmuntrar barnen att använda stödtecken och bekräftar dem när de gör det.

 

Vart ska vi?

Personalen ska använda AKK under hela dagen.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla självständighet och tillit till sin egen förmåga:

Att barnen ska kunna äta själva.

Att barnen hjälper varandra.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation:

Att barnen ska kunna ge uttryck för vad de vill ha vid matsituationerna, vid lek ute och inne.

Att barnen förstår och använder stödtecknen jobba, leka, äta, mjölk, dricka och hjälpa.

Hur gör vi?

Vi behöver upprätta rutiner som stärker självständighetsutveckling och skapar trygghet.

Vi behöver se över och anpassa miljön så att den stärker barnens självständighet i kapprum, lekmiljö, matsituationer, utifrån boken Tydliggörande Pedagogik,

Arbeta med temat Babba (från Babblarna) som står för språk och kommunikation.

Vi tänker på att benämna saker med vad de heter.

Vi uppmuntrar barnen att hjälpa varandra.

 

 

___________________________________________________________________________________________________________

Uppföljning

Hur blev det och varför?

Utifrån dokumentationer: Beskriv kortfattat resultatet. Vad ser vi?

220323

Föräldrar har uppmärksammat att deras barn har gjort tecken hemma för att det ville något och frågat oss vad det betyder. Vi ser att  Barnen gör tecken på förskolan för att berätta eller be om något.

Ta ut de tecken som vi saknar för att påminna oss om tecknen.

VI upplever att vi pedagoger använder oss av mer och fler tecken än tidigare. 

Vi ser att barnen har blivit måna om varandra blir glada och är välkomnande när en kompisar kommer. Hjälper varandra tex genom att hålla handen när vi ska gå in till matsalen.

 

___________________________________________________________________________________________________________

 

Utvärdering

Resultat - Hur blev det och varför?

Sammanställ resultatet av uppföljningarna: Vad ser vi utifrån aktiviteter, barnens intresse, behov och läroprocesser?

Vi använder akk under hela dagen i olika situationer.

Vi låter barnen äta själva och såklart hjälper vi till om det behövs.

Vi märker att barnen hjälper varandra. 

Genom att barnen pekar, säger eller gör tecken, kroppsspråket visar vad de vill ha.

Vi märker att många barn gör tecken, förstår tecken mera än de gör tecknen själva. De kan göra tecken till varandra också. Tecknen Leka och Hjälpa har inte barnen tagit till sig ännu för att vi inte använt dessa tecken lika ofta som jobba, äta, dricka, mjölk. 

Analysera resultatet: 

Jämför resultatet med nuläget i planeringen. Har resultatet blivit bättre, sämre eller oförändrat? Varför?

Vi upplever att det blivit bättre. Vårt arbetssätt med att använda tecken och bildstöd har bidragit till att barnen utvecklat sina kunskaper. Barnens ordförråd och kommunikationsförmåga har vuxit. Vårat positiva förhållningssätt har bidragit till trygghet, hjälpsamhet och glädje hos barnen och vårdnadshavarna. 

Vi ser i utvecklingssamtalen att vårdnadshavarna skriver och berättar att de ser att barnen använder tecken hemma när de vill något.

Vi upplever oss tillåtande och inte ängsliga utan låter barnen få tex klättra ur barnstolar själva. Vi ger utmaningar som skapar tillit tillit till sin förmåga. 

 

Har vi sett några lärprocesser hos barnen? Om ja- beskriv hur de ser ut. Vad kan det bero på?  Om nej - Vad kan det bero på?

Barnen härmar och försöker. Vissa barn skapar egna tecken innan de kan göra tecknet korrekt. Vi upprepar och använder tecken själva och på så vis gör barnen efter. 

 

Kan resultatet förklaras utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Hur?

Ja,

Utifrån analysen: Vilka lärdomar tar vi med oss?

I och med att vi blir mer frekventa med att använda tecken så blir vi själva bättre på det. Det blir ett kollegialt lärande och en lärprocess, vi hjälper och påminner varandra.

Att regelbunden reflektion individuellt  och avdelningsvis är en förutsättning för att möjliggöra för att reflektera om hur det går i vardagen, Vad fungerar bra vad behöver vi förändra. Utvärdera och analysera. 

___________________________________________________________________________________________________________