SKA Barken

Förskolans övergripande mål 2021/2022 1) Mål: Vi ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter, både analogt och digitalt 2) Mål: Förskolan ska på ett likvärdigt sätt använda IKT som verktyg och komplement i det dagliga arbetet med barnens språk- och kommunikationsutveckling

Analys av nuläget. Var är vi? Pedagogernas bild av nuläget/kartläggning utifrån observationer, dialog med barnen, bilder, filmer mm.

Barken består av 15 barn, 8 pojkar och 6 flickor. Alla utom ett barn är fem år och de övriga ska alltså börja i förskoleklassen nästa läsår. Gruppen har i stort sett varit intakt under en längre tid. Över hälften av barnen har ett albanskt ursprung. Två barn har föräldrar med ett svenskt ursprung. Övriga annat. Barken har tre pedagoger, varav en är resurs. Totalt antal tjänster: 2,8.

 

Gruppens mål (Tema/Projekt). Vart ska vi? VAD är det vi vill uppnå? VARFÖR. Vad är syftet? Vad säger Lpfö, Borås Stads lärplattformar, forskning och litteratur.

 

Utifrån kartläggning och observation har vi pedagoger iakttagit att gruppen har utvecklats på många vis. Exempelvis inom det språkliga området. Barnen har även utvecklat en ökad förståelse för sociala koder och ökad förmåga till att samspela med varandra. Gruppen är relativt lugn och stabil, men har fortfarande behov av språklig stimulans samt träning i det sociala samspelet med allt vad det innebär. Vi pedagoger bedömer att barnen nu är redo för mer avancerade aktiviteter och utmaningar. Vi vill alla att det här läsåret ska vara roligt och spännande ända fram till förskoleklassens start.  

 

Utifrån våra observationer och reflektioner kommer Barkens prioriterade mål även detta läsår att vara språk. Nu tillkommer även naturvetenskap. IKT som verktyg löper, liksom tidigare, som en röd tråd i verksamheten. Då vi arbetar ämnesövergripande/tematiskt kommer även matematik, estetiska läroprocesser, värdegrund och hållbar utvecklig att vävas in i mycket av det vi gör, inte bara i temat/projektet utan även i mycket annat.

 

 

Tema/projekt: Rymden

 

Mål: Språklig utveckling samt fakta och en grundläggande förståelse för vårt solsystem och dess planeter som det består av.

 

 

Syfte: Syftet med ”Projekt Rymden” är att varje barn utifrån sina förutsättningar ges möjlighet till att träna och utveckla sitt ordförråd, sin förmåga till att kommunicera (samtala, ställa frågor och föra dialoger) och att varje barn i utforskandet av rymden får utökade faktakunskaper samt ett ännu större intresse för rymden. Syftet är också att projektet ska bidra till att barnens fantasi och kreativitet utvidgas – och att barnen får upplevelser av att naturvetenskap är både roligt, spännande och viktigt. 

 

I Lpfö för förskolan (2018) står det att:

 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla

• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• fantasi och föreställningsförmåga,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

 

Forskning 

Att introducera naturvetenskap, dess förhållningssätt och språkbruk på ett systematiskt sätt kan erbjuda förskolebarn ett redskap att förstå världen med. Naturvetenskap i förskolan kan också bidra till att barn utvecklar ett intresse för kunskapsområdet. Kunskapsutvecklingen kan dessutom underlätta barnens övergång från förskolan till skolan.

(Susanne Thulins avhandling ”Lärares tal och barns nyfikenhet”)

Enligt Thulin kan förskolelärare stimulera utvecklingen av barns ämneskunskaper genom att synliggöra naturvetenskapligt innehåll eller samband i naturen. Ett sätt att göra det, är att konfrontera barnen med olika material och undersökningar. Förskolläraren ska i dessa sammanhang sätta ord på händelser, enkla tekniska processer och uppfinningar i omgivningen

(Susanne Thulins avhandling ”Lärares tal och barns nyfikenhet”)

 

Enligt Björkman (2008) handlar naturvetenskapliga arbetsformer om att sortera, klassificera, undersöka, observera, ställa hypoteser, kommunicera och att dra slutsatser. Vidare säger Björkman att arbeta med naturvetenskap erbjuder många möjligheter till språkutveckling. Såsom tillfällen till att uttrycka sina tankar, och att diskutera begrepp. Enkla vardagsbegrepp som kan få stor betydelse i framtiden för den naturvetenskapliga förståelsen.

(Björkman, K. (2008). Platsens betydelse. I Lärarförbundet Tidningen Förskolan. Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag)

 

Pramling Samuelsson (2008) beskriver att det globalt idag diskuteras om lärande för hållbar utveckling. Det betyder att det sätt vi lever på idag inte ska inkräkta och förstöra för nästa generations livsbehov, inte heller ska jordens resurser försvagas. Det här är ett område som inte är starkt i förskolan men som behöver förstärkas och utvecklas på grund av att intresset för de naturvetenskapliga fenomenen och för natur och miljön grundläggs i förskolan.

(Pramling Samuelson, I. (2008). Inledning. I Lärarförbundet Tidningen Förskolan. Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag.) 

 

 

Hur gör vi? Planering och genomförande. Skriv ner HUR ni planerar att göra för att nå målet ovan. 

Vi pedagoger planerar att starta upp ett rymdprojekt. Projektet ska ge barnen möjlighet att på ett roligt och lärorikt sätt träna språk och kommunikation, samspel, estetiska läroprocesser, matematiska begrep och teknik samt att utvidga deras kreativitet och fantasi. 

 

Genom samtal och öppna frågor har vi pedagoger redan väckt många barns nyfikenhet och intresse för rymden. Det känns som att de flesta ”är med på tåget”.

 

Vi inriktar oss på:

·       Litteratur (fakta och saga)

·       Film/projiceringar

·       Lek

·       Skapande

·       Musik

·       Navet

 

Vi kommer liksom tidigare (Projekt Fordon) att främst arbeta i små grupper, vilket ger barnen större utrymme att utforska, samtala och skapa. Vi planerar att projektet/temat ska fortgå hela läsåret - om intresset håller i sig. Även om det finns en grundläggande plan så får vi se vad barnen säger, vilka tankar och idéer kommer att väckas hos dem?

 

Förberedelser och genomförande:

·       Förberedelser som införskaffande av material, tillverka prototyper, låna facklitteratur och skönlitteratur, sånger och ramsor, ansvarsfördelning, tidsplan mm.

·       Introduktion. En gemensam start.

·       Vi börjar med olika aktiviteter. Vissa i små grupper, andra i större grupper.

·        Vi planerar att dokumentera med hjälp av våra anteckningar (barnens reflektioner och dialoger), barnens teckningar/ritningar samt digitala verktyg.

 

Tänkta skapande aktiviteter:

·       Varje barn skapar ett eget solsystem (ht)

·       Varje barn konstruerar en rymdraket (vt)

·       Tillsammans med barnen skapas ett rymdrum. Eventuellt kan lilla skogsrummet i Naturen göras om till en rymdraket. Stjärnhimmel, spakar, styrspak, astronautdräkter mm. .

·       Tillverka en jetmotor att fästa på ryggen.

·       Gör hissen till en rymdraket med planeter och stjärnor på väggen.

·       Barnens idéer?

 

 

 Reflektion:

1. Barnperspektiv Vad såg vi? Vad gjorde barnen?

2021-10-08

Samtliga barn visar intresse och fascination när vi ägnar oss åt rymdaktiviteter. Många uttrycker exempelvis stolthet över sina utökade rymdkunskaper. Några föräldrar berättar att de (av sitt barn) fått nya kunskaper om rymden och att hela familjen sjunger sången "Jag är en astronaut". Samtliga barn var närvarande vid introduktionen av rymdtemat. Senare har vi haft några rymdsamlingar där alla tillsammans tittat på och pratat om solsystemet. Nästan alla har deltagit i en intervju: Vad tänker du på när du hör ordet RYMDEN"? Vi ville undersöka barnens föreställningar och förståelse om rymden, innan vi påbörjade projektet. Samma fråga kommer att ställas vid projektets slut (se dokumentationstavlan). Samtliga barn har så här långt tillverkat en galaxburk samt klippt ut en astronautbild och klistrat dit sitt ansikte (dokumentationstavlan). Nästan alla barn har påbörjat skapandet av solsystemet i en skokartong. Vi pedagoger får ofta frågan om vi ska rymdpyssla. Vid nekande svar uttrycks besvikelse. De större skapande aktiviteterna måste förberedas och planeras, men många andra rymdaktiviteter görs däremellan, nästan varje dag. Exempelvis barnen spelar rymdmemory, sjunger rymdsången, målar planeter (målarbilder), samtidigt vid dessa aktiviteter förs det ofta resonemang om planeter, stjärnor, kometer, rymdraketeter och utomjordingar mm. Vi hör och får ta del av många reflektioner, frågor och funderingar kring rymden. 

2. Barnets perspektiv Vad berättar/säger barnen? Vad visade barnen intresse för? Hur blev det synligt i barns kommunikation? Se ovan!

3. Pedagog perspektiv Vilket lärande ser vi hos barnen?

Många barn kan planeternas namn och planeternas ordning. Många vet skillnaden mellan solen och andra himlakroppar och förstår att planeterna kretsar runt solen. Barnen kan göra jämförelser vad gäller storlek och avstånd mellan planeterna. Barnen vet att alla människor bor på jorden och att Göta ligger på jorden. Barnen har en viss förståelse för att alla måste vara rädda om vår planet jorden. Samtliga barn är fascinerade av månen och vet att månen är en satellit. Framförallt visar barnen stor nyfikenhet och vilja till att lära sig mer om rymden.

4. Vilket lärande ser vi hos oss pedagoger?

Projektet väcker inte bara barnens intresse utan även oss vuxnas, vilket smittar av sig på barnen. Återigen ser vi betydelsen av en tydlig planering, organisation och genomförande samt en bra kommunikation som skapar harmoni och bra stämning kring ett projekt. 

5. Hur går vi vidare? Hur kan det lärandet vi ser hos barnen och oss pedagoger påverka vår förmåga att utmana barnens lärande vidare?

Vi fortsätter på den inslagna vägen. Vi pedagoger ska även fortsättningsvis vara lyhörda för barnens tankar, funderingar och förslag, vilka en är mycket viktig del i projektet.  Allteftersom projektet framskrider kommer utmaningarna att öka, allt beroende på individ.

 

21-10-22

Projektet fortskrider ungefär som planerat. De olika skapande aktiviteterna som pågår just nu är: Tillverkning av ett solsystem (varje barn tillverkar ett eget) samt tillverkande av en galax i trolldeg (varje barn gör sin egen). Vi ser att intresset håller i sig, även hos de barn som inte har hög närvaro. Intresset är ungefär lika stort hos alla. Skillnaden är främst att vissa barn har stora faktakunskaper om rymden, särskilt de barn vars föräldrar är intresserade av projektet och följer vad vi gör. Andra har mindre faktakunskaper. Ett bland flera exempel: När vi skulle tillverka en miniatyrgalax i trolldeg pratade pedagogen med barnen om galaxer. Då berättade ett barn att vår galax heter Vintergatan, vilket inte är något vi på förskolan tidigare pratat om. Vi vet att just det här barnets föräldrar är engagerade i projektet och pratar och läser om rymden hemma i familjen. 

För övrigt observerar vi pedagoger allt fler spontana händelser som handlar om hur barnen lär av varandra. Ett bland flera exempel är när ett barn spontant pekar på planeterna och berättar för några kompisar vad planeterna heter och sedan ber att de ska upprepa, vilket de också gör, flera gånger. Bollen är liksom i rullning. 

Tyvärr har vi inte kommit så långt med rymdrummet, vilket beror på att beställt material inte levererats. När  det rummet är färdigställt kan det bli en stor inspiration till nya rymdlekar/aktiviteter, av många olika slag. 

 

 

21-11-19

Projektet fortskrider över förväntan. De planerade aktiviteterna är snart avslutade. Intresset är fortfarande stort och vi pedagoger ser att många av våra vårdnadshavare  är involverade, vilket flera vårdnadshavare också bekräftar. Trots alla barn med olika behov får vi ändå ihop det. Det vi kan bli bättre på är högläsning om rymden då vi fångar in alla barn. 

Nu planerar vi att barnen ska skapa rymdraketer av pepparkaksdeg. När vi pedagoger väckte tanken hos barnen visade de tydligt sin entusiasmen och längtan. Det här projektet kommer att bli Barkens julpyssel i år. Vi pedagoger vill fånga samtliga barns tankar och idéer och därför har barnen ritat konstruktions ritningar på olika rymdraketer. 

 

 

 

Analys och utvärdering (en gång per termin):

Analys Varför ser det ut som det gör och varför har det blivit som det blivit? 

Vi pedagoger tänker att valet av projekt (rymden) var ett bra och genomtänkt val. Vi insåg redan i våras att det fanns ett rymdintresse hos de flesta barn, vilket vi ville ta tillvara på. De flesta barn skulle dessutom vara kvar på Barken, och då blev Rymden ett givet projekt. Vi har ännu inte avslutat projektet. Innan vi avrundar det hela får det löpa på ett litet tag till. Att barnens intresse har hållit i sig beror på flera saker: 

     

• Tydlig organisation och fördelning av arbetsuppgifter (arbetslaget).                                                       

• Barnen har arbetat med flera olika sorters rymdaktiviteter. Det har funnits variation i det barnen ägnat sig åt, både skapande, teoretiska, musikaliska aktiviteter samt spännande samtal. Dagligen har barnen även pusslat och spelat om rymden. Nytt rymdmaterial har även införskaffats. Ett rymdrum med möjlighet till mörk läggning och häftiga ljusfenomen finns nu också. Dessutom har vi vävt in digitala verktyg i form av qr-koder, bildspel och film.

•  Vi pedagoger har själva varit intresserade av ämnet, vilket smittat av sig på barnen och bidragit till en harmonisk och fin stämning mellan både barn och pedagoger. Även vårdnadshavare har involverats och uttryckt engagemang. 

• Bra och tydlig kommunikation, diskussion samt reflektion, både i arbetslaget och tillsammans med barnen.

• Vi vävde in projektet i julaktiviteterna. Barnen tillverkade ett rymdskepp i pepparkaksdeg. Det var ett lyckat drag.                                                                                                                                                                   
  
  Vi hade planerat ett avslut av projektet med ett vernissage där vi tänkt bjuda in alla vårdnadshavare: Bildspel och film samt utställning av barnens rymdalster. Tyvärr är detta inte genomförbart (på grund av corona).
  
  Resultat: Vi ser en utveckling hos samtliga barn, mer eller mindre. Alla har verkligen varit intresserade och delaktiga från början till slut. Vi ser ett tydligt lärande hos barnen: utökat ordförråd, fakta om rymden, vidgat förståelse för rymden samt ökad förståelse för matematiska begrepp och geometriska former. I de skapande processerna har barnen också utvecklat sina estetiska förmågor. Framförallt har barnens vetenskapliga intresse väckts och barnen har många gånger uttryckt både stolthet och glädje över sina rymdalster och sitt rymdkunnande.
  
  Vad skulle vi göra annorlunda nästa gång? Mer högläsning kring rymden. Mer diskussion kring hållbar utveckling (de tre domänerna) på vår planet jorden. Även föra införa samtal om källkritik och kritiskt tänkande.    
   Slutligen: Utifrån rådande förutsättningar anser vi pedagoger att vi lyckats med projektet. Hela                            processen har varit spännande och rolig för alla som deltagit.

 

Utvärdering Tolka och förstå analysen. Så här blev det. Vad är det viktigaste från analysen att ta med i fortsättningen?

 

 

Vt 2022

Februari

Vi har kommit fram till att rymdprojektet ska fortsätta då intresset fortfarande är aktuellt hos barnen. Det pågår en tillverkning av rymdfarkoster där barnen får skapa dessa samt samtala om föremål för att få en förståelse kring kritiskt tänkande. Vi kommer genomföra bokläsning samt ha bokpromenad kring facklitteratur och skönlitteratur där rymden är stort fokus. Det ger oss möjlighet att diskutera hur vi ska vara källkritiska. 

Mars

Projektet flyter på enligt planen. Den sista skapande aktiviteten är snart igång, tillverkning av motorsystem som astronauter kan ha på ryggen. Vi tror att det blir en rolig och fantasifull aktivitet. Därefter kan barnen leka astronauter på vår gård. Vi kommer även att koppla den här aktiviteten till green screen. Övriga aktiviteter som spel, litteratur och samtal kring rymden pågår hela tiden, mer eller mindre.

Vi har tillsammans med barnen planerat avslutningen av projektet. I maj ska vi besöka Navet, och vi kommer även att bjuda in alla vårdnadshavare till ett vernissage där barnen kan visa och berätta om rymden. 

Analys och utvärdering (en gång per termin):

Analys Varför ser det ut som det gör och varför har det blivit som det blivit?

Vi pedagoger tänker fortfarande att valet av projekt (rymden) var ett bra och genomtänkt val. 

Vi ser att intresset har hållit i sig hela vägen. Barnen resonerar och ställer frågor om rymden samt återberättar om det som de tagit del om tidigare. Under höstterminen var projektet som mest intensivt. Vi såg att ämnet upplevdes som spännande och nytt. Ivern att lära sig om rymden var stort. Vårterminen har varit mindre intensiv, då stort fokus har legat på olika förberedelser kring samtliga barns skolstart.  Parallellt med det här har ändå projektet fortgått och nu avslutats med ett vernissage.

Målet med projekt rymden var språklig utveckling samt fakta och en grundläggande förståelse för vårt solsystem och dess planeter som det består av. 

Syftet med ”Projekt Rymden” var att varje barn utifrån sina förutsättningar gavs möjlighet till att träna och utveckla sitt ordförråd, sin förmåga till att kommunicera (samtala, ställa frågor och föra dialoger) och att varje barn i utforskandet av rymden skulle få utökade faktakunskaper samt ett ännu större intresse för rymden. Syftet var också att projektet skulle bidra till att barnens fantasi och kreativitet utvidgades – och att barnen skulle få upplevelser av att naturvetenskap är både roligt, spännande och viktigt. 

Vi har lyckats uppnå en stor del av projektets mål och syften dels på grund av:

1.Val av intresseområde

2. Pedagogernas engagemang

3. Tydlig organisation i arbetslaget

4. Vi pedagoger har lyckats väcka och vidhålla intresset hela vägen.

5. Vi pedagoger har planerat projektet så att innehållet har varierande med skapande, teori och lek, samt till stor del varit ämnesövergripande.

 

Vi märker att många barn har utvecklats inom det språkliga området. Utförrådet har utvidgats, vi hör olika resonemang, barn - barn, barn - vuxen där det används nya ord och begrepp kopplat till projektet. Faktakunskaperna och barnens grundläggande förståelse har ökat, samt skillnaden mellan olika himlakroppar. Exempelvis, under en intensiv period kunde nästan varje barn varenda planet i vårt solsystem. Vi ser att vårdnadshavarna varit involverade i rymdprojektet. De har köpt litteratur och kläder med rymdmotiv till sina barn samt pratat om projektet hemma. Vi kan också se att v.h har följt projektets resa på Unikum.

Vid projektets inledning ställdes frågan "Vad tänker du på när du hör ordet  RYMDEN?". Överlag var svaren få. Några var helt oförstående, andra pekade upp mot himmeln, någon nämnde solen och stjärnorna. Några få berättade lite mer kring sina tankar, exempelvis planeter, astronauter och rymdens skönhet. Nu vid projektets slut ställdes samma fråga igen. Svaren blev då betydligt mer utförliga, på alla vis.

Avsikten med projektet var också hållbar utveckling. Det handlade då om resonemang och förståelse kring hållbar utveckling. Hur vi tar hand om vår planet. Vi firade exempelvis "Jordens dag", har plockat skräp utanför vår gård och har fört diskussioner kring natur och miljö och dess betydelse för jordens fortlevnad. Barnen har visat ett tydligt engagemang i detta. De blir exempelvis mycket upprörda över nedskräpningen i naturen. 

En del av projektet har innehållet logiskt och kritiskt tänkande. Ett exempel är vid skapandet av rymdfarkoster då resonemang kring utomjordingar fördes. Finns det varelser på andra planeter? Hur vet vi det i så fall? De flesta barn hänvisade till film och saga. Någon menade att det kan man inte veta.

Vad skulle vi gjort annorlunda?

Vi önskar att vissa barn fått fler utmaningar i olika former. Barnens kunskapsnivå samt språkliga förmåga skiftar stort. Det är då svårt att utifrån våra förutsättningar tillgodose alla barns behov. 

Vår tanke att bygga en kontrollpanel till ett rymdskepp hanns inte med. Orsaken var att pandemin fördröjde alla leveranser av material. Det hade varit ett roligt lekinslag i rymdrummet.

Haft ett större inslag av musikaliska upplevelser.

 

Slutligen

Projektets mål och syften har till stor del uppnåtts. Projektet har framförallt varit ROLIGT och fyllt av stolthet och glädje. Vi hoppas och tror att barnens intresse för naturvetenskap ökat samt  att nyfikenheten och viljan till att veta mer har växt. Vi pedagoger på Barken är så otroligt glada och stolta över vad vi pedagoger lyckats åstadkomma tillsammans med barnen. Resan har varit rolig spännande för alla  involverande. Finalen med ett vernissage, vilket alla barns familjer var inbjudna, blev ett riktigt bra avslut.