👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

SKA Kronan

Skapad 2021-08-30 09:03 i Silverpoppelns förskola Borås Förskola
Förskola
Förskolans övergripande mål 2021/2022 1) Mål: Vi ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter, både analogt och digitalt 2) Mål: Förskolan ska på ett likvärdigt sätt använda IKT som verktyg och komplement i det dagliga arbetet med barnens språk- och kommunikationsutveckling

Innehåll

Analys av nuläget. Var är vi? Pedagogernas bild av nuläget/kartläggning utifrån observationer, dialog med barnen, bilder, filmer mm. September. Vi har i stort sett samma barngrupp som förra året men det har tillkommit tre nya barn som alla har behov av språkligt stöd. Många av barnen är väldigt intresserade av att pyssla och vara kreativa på olika sätt. De är bra på att leka rollekar men vissa behöver hjälp för att komma in i leken. Att spela spel och regellekar ute och inne är under utveckling. Många har stort behov av rörelse. Vi ser att det fortfarande finns ett stort behov av att träna på språket. Vi ser att barnen behöver träna på att förstå andras perspektiv och ta hänsyn till varandra. Många av barnen verkar inte vana vid att lyssna på böcker/sagor hemifrån och har svårt att sitta still och lyssna när vi berättar.

 

 

 Gruppens mål (Tema/Projekt). Vart ska vi? VAD är det vi vill uppnå? VARFÖR. Vad är syftet? Vad säger Lpfö, Borås Stads lärplattformar, forskning och litteratur. September. Vi planerar att jobba med Vännerna i Kungaskogen. Vi behöver jobba mycket med språklig förståelse, ordförråd, att kunna sätta ord på känslor, prepositioner och språkmelodin. 

Vi vill att barnen ska få möjlighet att utveckla empati och respekt för allas lika värde. Vi vill också ta vara på barnens intresse för skapande och erbjuda en stimulerande miljö. För att få barnen mer intresserade av sagoläsning använder vi oss av konkret material såsom handdockor.

 

"Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. Förskolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språkutveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt." Lpfö-18

"Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla sin förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång musik och dans." Lpfö-18

"När barn får konstruera, rita, måla m.m. i samspel med de andra barnen ges bra förutsättningar till   språkutveckling."  Borås stads språkplattform.

 

 

 

 

 

Hur gör vi? Planering och genomförande. Skriv ner HUR ni planerar att göra för att nå målet ovan

 September. Vi börjar med att introducera olika djur som förekommer i berättelsen om Kungaskogen och lära oss fakta om dessa. Vi använder oss av olika material till skapande, såsom färg, lera och naturmaterial. En gång i veckan "besöker" vi vännerna i Kungaskogen då pedagogerna spelar upp ett litet drama med ett etiskt dilemma. Vi kan därefter ibland samtala med barnen i mindre grupper, eller så dansar vi eller skapar och pysslar. Andra dagar uppmuntrar vi till att använda språket på ett lustfyllt sätt genom att sjunga och tramsa med ramsor. Vi tänker också att vi ska välja ut några böcker som vi jobbar lite extra med högläsning med. 

  Oktober. Vi har pratat mycket om igelkottar, läst i faktaböcker, skapat i olika material och sett på olika filmer om igelkottar. Vi planerar att fortsätta att introducera de andra djuren som förekommer i Kungaskogen, ekorre, räv och så småningom älg. Vi tänker fortsätta med att skapa i olika material såsom lera, tyg, projiceringar, naturmaterial och måla.

Vi fortsätter med att varje vecka ha sångstund med sånger och ramsor som stimulerar munmotoriken samt många som innehåller matematik. t.ex. 10 små sprattelgubbar, fem små apor m.m.

Vi planerar att prata om hållbar miljö och att man inte ska skräpa ner i naturen.

Vi har gjort små filmer med legogubbar i Imovie. Vi planerar även att göra en robotbana med bilder på som hör till vårat tema. Detta för att fånga barnens intresse för det digitala.

November. Varje vecka har vi dramatiserat ett avsnitt ur berättelsen om djuren i Kungaskogen. Barnen har lärt känna dem och ser fram emot att titta på teatern. Efteråt vill många av barnen själva prova handdockorna och fortsätter att hitta på eller återberätta historien. Varje vecka har vi även någon uppgift där barnen kan fördjupa sin kunskap om de olika djuren, om verktyg (vilket förekommer i berättelsen) eller om hur man kan bygga en koja ( då barnen fått göra ritningar och t.ex. fått  använda sig av linjal och börjat mäta). Vi har även fortsatt att jobba med projicering i stort format där barnen fått rita en kolteckning av en ek som de sedan målade. På våra promenader till skogen får barnen använda ipaden för att fotografera något som de fastnat för eller tycker är fint. Förutom olika svampar, stenar och kottar har de fotograferat träd och upptäckt hur olika de ser ut på barken.

December. Vi fortsätter att gestalta i olika material. Några har börjat med att bygga egna verktygslådor, ritar och lär sig vad de olika verktygen heter. Några barn har snappat upp de nya sånger och melodier som förekommer i Kungaskogen och sjunger på dessa. Vi fortsätter att projicera upp bilder på väggen och har efter en bild av en älg  målat upp den i naturlig storlek. Barnen tittade noga vad det skulle vara för färger och blandade själva. Vi mätte och jämförde hur stor älgen var jämfört med barnen. Sagan fortsätter och en kanin och en älg har kommit in i berättelsen. Kaninen blir retad och barnen blir engagerade i kaninens öde. Vi pratar om ”den gyllene regeln”.

 

Reflektion:

1. Barnperspektiv Vad såg vi? Vad gjorde barnen? Oktober. Barnen tyckte att det var väldigt roligt och blev mycket engagerade när vi jobbade med lera och när vi gjorde små hus till igelkottarna. Några barn blev intresserade av projiceringarna som vi gjorde i ateljén där de fick måla efter foton de själva tagit. Barnen gillar att bygga tillsammans och har utvecklat sin samarbetsförmåga.

November. Vi har sett att barnen blivit engagerade i historien om Snick och Snack och vill väldigt gärna låna dockorna och själva dramatisera i den miljön vi byggt upp. En del är extra intresserade av verktygen, andra har blivit mer intresserade av att rita kojor. Några barn har varit mer drivande när det gäller att måla på projiceringen av ett träd som sedan ska få ha sin plats i rummet Naturen.

Januari.   I och med att vi delat i mindre läsgrupper har vi lättare kunnat "se" de barn som tidigare varit ganska tysta och som det varit svårt att veta vad de egentligen kan och förstår. 

2. Barnets perspektiv Vad berättar/säger barnen? Vad visade barnen intresse för? Hur blev det synligt i barns kommunikation? En gång när vi var i skogen och hittade en mask utbrast en flicka lyckligt " en sån äter igelkotten" vilket förvånade oss då hon varit väldigt tyst när vi pratade om detta i storgrupp. 

November. Barnen vill gärna leka med dockorna och låtsas att de bygger och använder de små verktygen. En del är mer intresserade av skapandet, och tillverkar egna små verktyg.

December. Barnen visar intresse för verktygen och fler vill göra egna verktygslådor. De blev fascinerade av hur stor älgen var som vi målade i naturlig storlek. 

3. Pedagog perspektiv Vilket lärande ser vi hos barnen? Vi ser att de har blivit mer medvetna om hur vi använder språket, t.ex. kommer på olika saker som rimmar, frågar vad olika saker heter på andra språk. Vi har sett att många barn har lärt sig att hantera färger och pennor på ett mer nyanserat sätt.

December. Vi har observerat att vissa barn som inte har så lätt för språket, eller varit blyga har ”växt” och fått mer självförtroende genom att de har varit duktiga på att skapa och måla. De har även fått ett större ordförråd. Barn som i början av terminen inte var så intresserade av att lyssna på saga är nu mycket mer intresserade.

Vi ser att barnen blivit bättre på att blanda färger och att använda olika material i sitt skapande. När vi har gått till skogen har vi stött på olika nya begrepp såsom barr, mossa, svampar och olika sorters träd.

4. Vilket lärande ser vi hos oss pedagoger? Vi har blivit bättre på att fånga upp de tysta barnen som inte kräver så mycket, men som ändå behöver sitt t.ex. språkmässigt. Vi har blivit bättre på att använda digitala verktyg såsom robotar, bokstavsappar och projiceringar.

5. Hur går vi vidare? Hur kan det lärandet vi ser hos barnen och oss pedagoger påverka vår förmåga att utmana barnens lärande vidare? Oktober. Vi provar att utveckla detta med projiceringar så att barnen ännu mer kan välja vad de vill fotografera för att senare måla av på papper. Fortsätta med att göra små filmer i Imovie. Läsa sagor/bokpromenad i mindre grupper. Vi fortsätter med temat nästa termin. Då ska vi försöka få in mera av matematiska och språkliga begrepp samt att ännu mer fokusera på temats stora budskap om om vänskap och att sätta ord på sina känslor.

 

Analys och utvärdering (en gång per termin):

Analys Varför ser det ut som det gör och varför har det blivit som det blivit? 

Vi ser en utveckling både språkligt och i hur barnen leker och kommunicerar med varandra. De är mer intresserade av berättelser och sagor och är mer delaktiga.

 De har fått större kunskap om olika djur. (fakta) De har blivit bättre på att veta hur de kan använda olika material och färger.(färdighet) mask förtrogenhet. Förståelse stor-liten.

Utvärdering Tolka och förstå analysen. Så här blev det. Vad är det viktigaste från analysen att ta med i fortsättningen?

Vi tror att genom att barnen fått ta del av sagan på flera olika sätt, lyssna, känna, prova själv blir de mer förtrogna med de saker som förekommer. De har också  blivit bra på att skilja på olika kategorier av djur, såsom rovdjur, bytesdjur och fåglar. I fortsättningen kommer vi att ta med oss barnens nyfikenhet och förmåga att "se" små skillnader i i naturen i vår närmiljö. (Ex. skator, måsar) Vi kan bli bättre på att lyssna in barnens tankar och funderingar. Låta dem återberätta. Boksamtal.

VT 2022

Januari. Barnen har varit med och färdigställt ett stort träd som ska stå i "Naturen". De har i olika grupper kommit till ateljen och blandat till färger som ska passa som bark med lite mossa på. Vi ser till att efter maten dela barnen i tre grupper, såsom vi sitter vid matborden. Ibland kan det vara en samling som syftar till att lära sig om olika former och färger, ibland ser vi på en faktafilm som handlar om djuren i vårt projekt. Vi läser också böcker och har boksamtal. Vi kan på så sätt anpassa bokläsningen efter ålder och förståelse. Vi jobbar mycket med språket delvis efter Bornholmsmodellen. 

Februari  För att iordningställa ett hörn i "Naturen" fortsatte vi med projiceringar. När vi gick till skogen fick barnen i uppdrag att ta kort på olika trädstammar, såsom björk eller tall. dessa projicerades sedan upp på stora papper och barnen fick i olika smågrupper måla av dessa.

Mars  I berättelsen om Snick och Snack har det nu kommit in en skata som är mycket tjuvaktig. Hon har tagit en del saker som hör till förskolan och hängt upp i trädet. Mest är det saker som blänker såsom skedar, en gryta och halsband. Vi pratar om att man inte får ta saker även om man inte precis ser någon ägare. I ateljén skapar barnen egna skator i papper.

Skatan inspirerar sedan barnen att göra experiment och se vad som flyter. Vi har en stor balja med vatten och provar sedan vad av alla saker skatan har knyckt som flyter. Tex en bil, spegelstenar, vanlig sten, staniolpapper m.m.

Vi pratar också om olika former och färger och med hjälp av ett "formmonster" får barnen sortera i olika kategorier.

April  Vi går till skogen oss upptäcker att myrorna i myrstacken har vaknat till liv och vi matar dem med äpplebitar. Vi tar med oss lite olika saker in från skogen som vi ska studera närmare i det digitala mikroskopet Easy scop.   Vår hörna i "Naturen utsmyckas med blommor och fjärilar som hör våren till. Barnen får själva klippa ut och klistra upp.  Barnen fick se på ett riktigt älghorn.

Maj   Vi jobbar med olika vårblommor, blåsippor och vitsippor, ritar av dem och studerar i mikroskopet. De övar också på att skriva namnen på blommorna tillsammans med sina egna namn. Vi fortsätter  att använda det digitala mikroskopet för att undersöka fler saker. Hur ser pälsen på en rävmössa ut? Eller ett öga? En dag har Snick lämnat ett brev i skogen till barnen på Kronan. Han har gett barnen några matematiska uppdrag att lösa på deras vandring. De skulle t.ex samla ihop 5 olika blommor, 5 olika blad, räkna 10 kottar och mäta efter ett metersnöre.

Juni  Vi utforskar lite fler digitala verktyg. Sphero, är en kula som styrs av en app i Ipaden. Barnen byggde egna banor där de kunde styra kulan igenom att föra med fingret på Ipaden. De målade även tavlor med hjälp av Sphero som rullade i färg. Sedan har vi även gjort projiceringar med kaniner där barnen samarbetade med att måla dem på större papper. Vi avslutade projektet Snick och Snack i Kungaskogen genom att det sista djuret gjorde entré, en papegoja från sydamerika. Barnen och djuren hade lite kalas och dansade och målade papegojor i granna färger.

 

Reflektion och analys  Vi har sett att barnen blivit mer intresserade av olika djur, blommor och träd. När vi är ute kan de spontant peka t.ex på en fågel och känna igen den som en skata. Många av barnen känner även igen skillnader på olika träd, t.ex hur barken på en tall ser ut. I tallen ser de också ibland ekorrar och inte igelkottar som en del trodde i början. Det kan vara lite svårt att skilja på blommor. Flera barn generaliserar och benämner alla blå blommor som blåsippor. Men de VET att man inte får plocka blåsippor. Vi ser att barnen fortfarande är intresserade av att skapa i olika material och har blivit mer självständiga genom att välja olika sorters material i ateljén att skapa av. Genom att måla på våra projiceringar har de utvecklat sin förmåga att blanda färger, sin finmotorik och inte minst sin  samarbetsförmåga.

Under höstterminen såg vi att många barn hade svårt att sitta still och lyssna på sagor och berättelser. Detta har blivit mycket bättre. Genom att vi använt oss av konkret material och handdockor har vi lyckats få med oss alla barn även de som haft svårt med språkförståelsen. Många av barnen har blivit väldigt bra på att själva återberätta eller hitta på egna sagor som de vill berätta för varandra. Barn som tidigare inte alls haft lust att lyssna på saga vill nu själva hämta böcker som de vill att vi ska läsa för dem. Vi tror att det dels beror på att barnen förstår språket bättre dels på att vi har blivit bättre på att dela dem i läsgrupper som är mer anpassade efter ålder och intresse.

Djuren som figurerar i Snick och Snack berättelsen har även fått vara med och introducera olika experiment eller gett barnen matematiska uppdrag att lösa i skogen. Det kunde till exempel vara att undersöka vad/ vilka material som flyter eller att räkna kottar i 10- högar. Vi upplever att det gjorde barnen mer motiverade när det var på ett lustfyllt sätt. Vi har under slutet av vårterminen sett ett stort ökat intresse för matematik. Dels att de lärt sig skilja på olika begrepp såsom tung-lätt, lång-längre, rektangel-kvadrat osv. men också att räkna ut olika tal. Vi har mest använt oss av begreppen plus, minus och gånger. Här har vissa barn kommit så långt att de kan "se" talet i huvudet medan andra kan vara hjälpta av att vi använder konkret material t.ex. magneter i olika former.

Genom att använda oss av digitala verktyg har lärandet nått en ny dimension. Vi har studerat olika blommor och målat av dem med vattenfärg, därefter tittade vi i mikroskopägget för att se färgskiftningar i riktig förstoring. Vi har även jobbat lite med programmering med hjälp av robotar som Bluebot och Sphero. Genom att använda projiceringar har barnen på ett nytt sätt lärt sig att överföra en bild först från ett foto de själva tagit eller valt till en målning de samarbetar kring. De har känt sig väldigt stolta över det de åstadkommit.

Resultat  Det vi hade som mål i början av projektet var att barnen skulle få möjlighet att utveckla empati och respekt för allas lika värde.

Utveckla sitt intresse för skapande.

Att erbjuda och tillsammans med barnen skapa en stimulerande miljö.

Att genom berättande och sagoläsning få förutsättningar att utveckla sitt språk.

Allt detta tycker vi att vi har uppnått då vi sett att barnen är snälla mot varandra, bjuder in varandra i leken, blivit mer intresserade av böcker och gärna dramatiserar små "teatrar" själva. Vi har gjort om positionen "naturen" med hjälp av målningar på väggarna. Barnen har fått mer kunskap om hur man blandar färg, använder flera tekniker för att gestalta och fått bättre självförtroende att rita och måla.

Utöver detta har barnen verkligen visat stort intresse för djur och natur då vi i anslutning till projektet har tittat på faktafilmer och samtalat om dessa. Då vi gått på skogspromenader har barnen också visat stort intresse för att hitta olika smådjur, svampar och växter som vi ibland har tittat på i mikroskopet. De har blivit mer medvetna om det djurliv som finns i närmiljön såsom skatorna på taket. Så vi får lägga till: 

Att barnen fått möjlighet att utveckla förståelse för naturvetenskap, matematik och för digitala verktyg.

 

Kopplingar till läroplanen

  • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
    Lpfö 18
  • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
    Lpfö 18
  • förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
    Lpfö 18
  • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
    Lpfö 18
  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
    Lpfö 18
  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
  • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
    Lpfö 18
  • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
    Lpfö 18