👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Barns delaktighet och inflytande i förskolan ht-21 vt -22

Skapad 2021-09-02 10:40 i Förskolan Asken Stiftelsen Falkenbergs Montessoriskolor
Förskola
Systematiskt kvalitetsarbete.

Innehåll

MÅLPLAN FÖR FRÖET HT-21 & VT-22

Målplanen beskriver förskolans mål och visioner med koppling till läroplanen för förskolan. Den beskriver också arbetsgången – nulägesbeskrivning, planering, reflektion, utvecklingsområden samt analys.

BARNS DELAKTIGHET & INFLYTANDE

Ur Lpfö18 s16

2.3 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE

Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.

Målen vi valt är:

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar för att utveckla:

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

Riktlinjer

Förskollärare ska ansvara för att varje barn

• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.

Arbetslaget ska

• främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning,

• respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen,

• främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen,

• säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och

• förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle

______________________________________________________________________

Normer och Värden

Målen anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen i utbildningen samt hur denna bidrar till varje barns utveckling och lärande.

Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare och annan personal kan ingå, att erbjuda varje barn en trygg omsorg samt främja alla barns utveckling och lärande.

Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som förskolans läroplan anger och bidra till att genomföra förskolans uppdrag.

 

Målplanen avser perioden: HT -21 & VT -22     

Antal förskollärare:        1                                        

Antal barnskötare:        2                                        

Antal med annan utbildning: 1                           

Antal barn, ålder: 11 st 1½ år till 3 år

 

Nulägesbeskrivning;

Hur ser det ut idag? Problem? Grupperingar? Sammanhållning barngrupp? Något speciellt gruppen behöver.

På grund av sjukskrivningar har det var en del personalomsättning under förra terminen. Det fortsätter till viss del den här terminen också. Vi och ledningen har försökt täcka upp så bra det går för att barnen ska få känna sig trygga. Nuvarande grupp behöver mycket trygghet och närvarande vuxna. Nästan halva gruppen består av nyinskolade och två barn som blev inskolade i våras behöver extra mycket närhet. Därför ligger vår huvudfokus på trygghet.

 

DEL 1) Syfte, visioner och mål;

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar för att utveckla:

• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

• förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och 

 

1.   Beskriv syftet/visionen med målen och vad ni vill sträva mot, var vill ni avsluta ert arbete sommaren 2022?
Vi vill sträva mot att få en trygg barngrupp. Där barnen känns harmoniska, vågar och har förmågan att uttrycka sina känslor och behov.  Självständiga, dvs. klarar av praktiska saker så som omsorg om sin egen person, påklädning, toalettbesök m.m.

 

2.    Beskriv hur ni tänker arbeta med montessori/materialet med fokus på ert mål.

Vi kommer att se över miljön att den är väl anpassad för barnen så att de klarar av att bli självständiga. Idag har vi tex. låga bord och stolar m.m.  Vi följer och ser barnens behov och lyssnar in dem. Genom observation ser vi vad de visar intresse för. Alla barn kommer att få fotobok på deras familjer för igenkänning och trygghet hem/förskola.

 

DEL 2 C) Planering:

OBS! Vid varje terminstart augusti samt januari  gör ni endast 2C - planering,

2A- reflektion, sedan 2B hoppar ni över.

Därefter på alla Apt samt planeringar gör ni i följande ordning 2A – reflektion , 2B – utvecklingsområden , 2C - planering.

Del 2 arbetar ni aktivt med och fyller på vid varje gemensam apt/planering.

Frågorna nedan kan ni se som en hjälp när ni planerar:

·         Vad intresserar barnen?

·        Hur skapar vi nyfikenhet och intresse hos barnen?

·          Hur anpassar vi verksamheten för att alla barn skall känna delaktighet?

·        Hur lägger vi upp arbetet för att få med oss alla barn i förhållande till ålder och/eller utvecklingsnivå?

·        Finns det delmål under terminens gång?

·        Hur lägger vi upp arbetet för att få en röd tråd i målarbetet?

·         Hur ser månaden framåt ut?

 

Beskriver hur ni tänker arbeta för att nå de uppsatta mål och visioner vi beskrivit under rubriken syfte, visioner och mål.

Löpande text med datum:

20210809

Vårt huvudfokus i barngruppen är att få barnen att känna sig trygga både med barn och pedagoger. Vi vill skapa en trygg och lärorik miljö där barnen kan utforska, känna sig delaktiga och självständiga dvs. klarar av praktiska saker så som omsorg om sin egen person, påklädning, toalettbesök m.m. En miljö där de vågar och har förmågan att uttrycka sina känslor och behov.

Genom att byta ut material och ha färre saker i miljön skapar mindre intryck för barnen och de upplever även trygghet genom att var sak är på sin plats. Att dela barnen på Fröet- några är inne, några ute, gör att alla barngruppen upplevs mindre. Likaså i de olika rummen, så lokalen är väl anpassad för dessa små. Detta gör att vi även kan anpassa passande aktiviteter för de olika behoven barnen har i deras utveckling. Vår målsättning är också att alla barn kommer att få fotobok på deras familjer för igenkänning och trygghet hem/förskola.

 10/11 Under kommande månad fram till nästa planering har vi valt att fokusera på munmotorik, teckenspråk och arbeta med sociala färdigheter för att kunna se hur barnen tar till sig detta. Vi kommer även att utveckla och göra förbättringar i miljön. En del julpyssel, pepparkaksbak och julsånger kommer det också att bli framöver.

10/1 Vi vill alltid gå vidare och förbättra vår verksamhet. Därför kommer vi fortsätta med att hitta en ännu bättre struktur och få in ett lugn, speciellt vid övergångar, till exempelvis vid matsituationer.

Vi tänker börja med att uppmuntra barnen som börjar klockan 9.00 (och därefter) ska komma färdigklädda för utevistelse. Detta för att vi tror att det blir mindre stress för barnen att inte behöva klä av och på två gånger. Detta medför också att man kan gå in lite tidigare med några barn. Det blir mindre grupper, både ute och inne, och mer tid till att göra olika aktiviteter där vi följer barnen i deras lärande och utveckling. Vi tänker ta fram mer stimulerande material, där de kan utöva koncentration, siffror och bokstäver. Grunden i allt lärande är att kunna koncentrera sig och det sociala samspelet utvecklas i mindre grupper. Vi har observerat och märkt att vi behöver ge möjlighet så att de kan utveckla turtagnings förmågor såsom spel och lekar.

 

Vi tänker oss att vi får en lugnare stund före maten där vi kan ge barnen tid till att byta sin blöja och varva ned före maten. Den pedagog som är ute kan förbereda med vagnarna ev. tillsammans med barnen. Allt för att underlätta strukturen under dagen. Även vid hemvistelse kan man förbereda så att vi tar med oss barnens attiraljer till ytterdörren i köket. Detta eftersom föräldrarna hämtar utomhus. Vi kommer vidareutveckla baksidan med bland annat lek kök och olika motoriska banor exempelvis med koner. Ett stort önskemål skulle vara att få tak över våra vagnar.

10/2-22 Vår planering för den kommande månaden är att lägga fokus på överinskolning samt att ta fram mer material i vårt arbetsrum som utmanar barnen. Vi tänker oss spel, kannor med bönor (Montessorimaterial) som gör att barnen tränar öga-hand, koncentration etc. m.m. Vi pedagoger planerar att fortsätta med att hitta nya formeror i vårt arbetssätt för att förenkla samt att kunna ge barnen det allra bästa under sin vistelsetid hos oss. Vi känner att vi behöver lägga mer tid på att prata ihop oss samt ha tid tillsammans för att sätta detta.

20220311

Genom att vi observerar barnen mycket och för diskussioner kring det vi ser, så känner vi att både vi och gruppen utvecklas mycket. Vi är stolta över vårt arbete! Men vi vill fortsätta utvecklas och bli ännu bättre, därför kommer vi gå en utbildning/ föreläsning i "Lågaffektivt bemötande" tillsammans. Vi vill fortsätta med vårt påbörjade arbete samt att vi kommer att få fler inskolningar om några veckor. Vi kommer ha ett inskolningsmöte med deras föräldrar för att få bästa möjliga start.

20220405

Efter planering kommer vi att delegera ut till våra föräldrar att som fixardagsuppgift sätta upp ett litet staket på vår gård.

Genom att vi pedagoger observerar, diskuterar och analyserar vad och hur vi kan förbättra för att barnen ska bli ännu mer delaktiga, och med så lite stress som möjligt, för vi vårt målarbete framåt

20220502

Vår planering för den kommande månaden är trygghet för alla våra barn inklusive våra nyinskolningar.

Vi fortsätter med att observera vad barnen vill göra på vår gård. Vi har upptäckt att de stora byggklossarna är populära så dem har tagit ut på baksidan. Vi kommer att ta ut fler materiel som barnen kan göra ute. 

Vi kommer återinföra bord och golvtrasan som varit  borttagen under pandemin.

 

 

 

DEL 2 A) Reflektion: Husmöte samt APT

Reflektion = är en övergripande reflektion som inte är så djupgående som en analys.

Syftet är att kartlägga och upptäcka de områden vi behöver utveckla och förbättra för att arbetet skall komma vidare. Följande frågor kan då användas som hjälp:

1.     1)Ser vi den röda tråden i målarbetet?

2.     2)Har vi organiserat arbetet så att alla pedagoger är engagerade och delaktiga?

3.     3)Har vi barnen med på ”tåget”?

4.     4)Vad har vi sett för lärande/utveckling hos barnen?

5.     5)Hur har vi bidragit till barnens lärande? Vad har vårt arbete gett för resultat?

6.     6)Organisation – barngruppens sammansättning/storlek/ålder etc. Hur gör vi med grupp indelningar osv? Påverkar detta?

7.     7)Har lärmiljön påverkat resultatet?

8.     8)Vad ser vi fungerar bra i barngruppen?

 

Här nedan analyserar arbetslaget på frågorna ovan, vid varje husmöte. Uppdateras med datum  

 20210831

1Som vi beskrivit har vi fokuserat på trygghet och vi märker redan nu att arbetet ger resultat. Vi startade upp terminen med att vi har en ansvarspedagog som följer barnet under dess inskolning. Detta enligt småbarnspedagogutbildningen rekommendationer. Detta kommer att utvärderas framöver.

2 Ja, det tycker vi! Vi pedagoger är bra på att dela upp oss både inom- och utomhus. Vi har också olika ansvarsbitar och ansvarsområden som vi brinner lite extra för. 

3Ja, eftersom vi observerar dem. Vi diskuterar sinsemellan var de befinner sig i sin utveckling, vad de är intresserade av och vad deras behov är.  

4Eftersom vi låter barnen påverka sin tid på förskolan och vi lyssnar in dem, blir de väldigt självständiga t.ex. vid matsituationer, sömnbehov och påklädning.

5Genom att observera barnen har vi tex. upptäckt att matsituationen blir lugnare och mer harmonisk om vi delar upp oss i två olika rum. Detta möjliggör att en pedagog kan närvara mer aktivt när barnen tar mat själva, skrapar sin tallrik m.m. eftersom vi har diskbänkar i barnens höjd i båda rummen. Miljön blir också betydligt lugnare eftersom ett ledset barn i gruppen oftast smittar av sig till dem andra.

6 Ja, se svar ovan.

7Ja, absolut! Vi har anpassat miljön för barnen så att de kan vara självständiga och utvecklas i sin takt under vuxens uppsikt. Vi planerar att inreda och använda oss mer utav den ”lilla” utegården och göra den inspirerande för de allra minsta. Vi har sett att många vill åka rutschkanan på den stora utegården, därför har vi ordnat en lite mindre på baksidan t.ex. de allra största i gruppen kan åka den större.

8Vi upplever att barnen blir alltmer trygga med oss vuxna, barnen och miljön. Detta är ett ständigt pågående aktivt arbete.

  20210906

 Vi har sedan vårt förra husmöte pratat ihop oss gjort en hel del förändringar för att bemöta barnen där de är just nu i sin utveckling. Vi har tidigare upptäckt att en del av de nya barnen kändes otrygga på den stora gården. Vi upplever att barnen känns betydligt tryggare nu när de har lättare för att se, få ögonkontakt och bekräftelse av oss vuxna på lilla gården.

Vi har varit på Fynda och införskaffat och uppdaterat vår inom- och utomhusmiljö. Vi upptäckte bl.a. att barnen halkade på golvet vid vattenlek, så en halkmatta av större modell införskaffades. Vi har fixat en sandlåda på baksidan, och diverse utomhusleksaker för att barnen ska lockas att vara på baksidan. Ljusslingor har satts upp för att göra miljön mysigare. Vi har delat gruppen under dagen i små grupper vilket är en del av vårt målarbete. Detta har skett även vid lunchen. Därför köpte vi in baljor, skrapor et. cet. för att kunna äta och duka av även i målarrummet. Vi märker att barnen blir lugnare och får mer tid till att klara sig själva då. Kommunikationen blir även bättre och barnen känner sig sedda av oss vuxna.

20211011

Sedan förra husmötet har vi märkt att barnen blivit allt tryggare. Vi pedagoger har en stark drivkraft för att innehållet på verksamheten ska vara så bra som möjligt under barnens vistelsetid här. Vi gläds när vi märker att barnen trivs och visar framsteg.

Barnens behov styr när det blir spontana grupper under dagen t.ex. någon vill gå ut, en annan vill måla och den tredje har behov att sova. Vi har dock upptäckt att vi kan behöva backa så att barnen sysselsätter sig själva mer under dagen ” All onödig hjälp är ett hinder för utvecklingen” M Montessori”. Arbetet med barnens böcker har påbörjats och många föräldrar har lämnat bilder på barnens hemmiljö samt betydelsefulla personer och djur.

Barnen sover numera på baksidan när väderleken tillåter. Vi upplever att de sover bättre där, eftersom det blir mindre störande ljud och man kan stänga grindarna, de får ligga mer ifred. Vi ser dem också bättre genom de stora fönsterna.

Vi har även varit på Ge-kås. Där inhandlades mer pedagogiskt material såsom bilar, traktorer, såpbubblor, bollar och Babblarfigurer. Detta efter vi observerat barnens intresse och behov. T.ex. upplever vi att en del barn har behov av munmotorisks träning. Då vi vill införa detta på ett lekfullt sätt, införskaffade vi såpbubblor och sugrör.

Vi pedagoger jobbar på att försöka hitta ett lugn och bra flöde innan lunch. Förändring vi gjort är att vi provat med att använda baksidans entrédörr till några utav barnen för att de ska få mer tid och större lugn vid avklädningen. Vi sätter namnlappar på barnens platser men väntar med att duka borden. Vi förbereder porslin och maten på brickor och dukar först när barnen sitter vid sin plats. Syftet med namnlapparna är att barnen ska få lära sig att känna igen sin namnbild och att det ska bli tydligare för oss pedagoger var vi tänkt att barnen ska sitta. Som det är nu väljer barnen inte sin plats själva eftersom flera barn har olika kost.

För att göra barn och föräldrar delaktiga i vårt målarbete har vi satt upp en dokumentation på väggen som vi uppdaterar med jämna mellanrum. Vi delar den även på Unikum så föräldrarna kan ta del av detta hemma.

10/11 -21 Vi fortsätter med att jobba mycket på att barnen ska förstå det sociala samspelet och därmed få verktyg till att förstå sin omvärld. Eftersom barnen utövar och lär sig mycket genom leken försöker vi vara närvarande och stötta vid behov samt ta ett steg tillbaka när detta inte behövs. Vi märker att barnens sociala kompetens ökat med tiden. En stor fördel är att vi har fönster emellan målarrummet och köket. Detta gör att barnen kan få förtroendet att leka där själva korta stunder, utan att bli störda av oss, medan vi ändå har uppsikt över dem. Vi har även börjat att använda oss av olika munmotoriska övningar på ett lekfullt sätt samt stödtecken. Vi har gjort mer uppdateringar i vår miljö såsom ljusslingor och i lugna rummet har vi hängt upp molnparaply för att göra det mysigt och avkopplande.

10/2-22 Vi fortsätter med att uppmuntra barnen att vara delaktiga i omsorgen om sig själv, så som påklädning, matsituationen, avdukning, toalettbestyr etc, Detta för att de större ska känna sig mer trygga och självständiga när de går över till Asken. Barnen tycker att det är roligt att bre sin smörgås själv, ta på sig blöjan, sitta på pottan, duka av eller hjälpa till med att grusa gången när det är halt ute exempelvis. Vi har något barn som visat att det hellre vill sova inne i stilla vrån, och något barn som lyssnar på en speldosa när hen ska sova. Ett annat barn lyssnar på saga/ljudbok för att varva ned efter maten. Vi försöker observera och lyssna in. Vi sjunger mycket sånger med tecken och tecken har skickats ut för att göra föräldrarna delaktiga i vad som händer i förskolan. Vi ser att barnen utvecklas ständigt och det känns som om de upplever sin dag som lustfylld. Vi har haft stort bortfall sedan terminens början, både på barn och personal och ser framemot att jobba ihop oss framöver.

20220311

Vi delar upp oss allt mer på samlingarna. Oftast blir det spontana samlingar under dagen då vi sjunger, gör flanosagor och jobbar med grov- och finmotorik. Miniröris har tex. blivit poppis bland några av barnen samt olika rörelselekar. Vi har fortsatt utveckla munmotoriska övningar/lekar. Vi möter barnen där de är och deras intressen såväl ute som inomhus. Vi är flexibla i vår undervisning och vi lär oss av barnen. Vi har tagit fram nya pussel, spel och färgkulor för att utmana dem. Något av barnen har varit med  att laga pannkaka och då tränas finmotorik, språk och matematik bland annat. Alla sinnena får också sitt! Mums! Vi har påbörjat en överinskolning till Asken. Vi har övat inrymning.

20220405

Vi har uppmärksammat att barnen i barngruppen alltmer spontant använder sig utav stödtecken. De gör sig därmed delaktiga i både kommunikation och samspel med både oss vuxna och de övriga barnen. Detta tar uttryck genom att de t.ex. tecknar mamma/pappa jobbar, tackar med tecken, tecknar djur, visar sånger etc. Det vi tycker är särskilt bra, är när barnen sätter ord på sina känslor via tecken, glad, ledsen, arg... Ett tydligt exempel på tecknens nytta fick vi när en förälder gör en förfrågan  till en pedagog vad det är för tecken barnen tecknar hemma. Föräldern förstår inte riktigt vad det är barnet försöker kommunicera. Genom att skicka en film på telefonen är det hela snabbt löst. Det kallar vi samspel med hemmet! (vilket står med i Lfpö 18) att vi ska.

Vi har bakat bröd med barnen där de deltagit med stor entusiasm. Vi har även tagit fram mer materiel så som olika praktiska vardagsövningar, burk- lockövning och häll och ös övningar. Barn vill göra det vi vuxna gör och ju mer delaktiga de är och klarar av så växer deras självkänsla.

Självklart jobbar vi vidare med att barnen ska få möjlighet till att kunna ta på sig, byta blöja etc, i sin takt och minimera stress i största möjliga mån.

Vi har alla tre varit med på en föreläsning om lågaffektivt bemötande som vi alla tyckte var lärorik och mycket bra.

20220502

 Vi bjuder in barnen i alla aktiviteter som de kan vara delaktiga i under dagen, såsom att duka, duka av, hämta saker, slänga skräp i återvinningen på Asken, bre sin macka, hälla upp dryck i sitt glas, tvätta sig  m.m.   De ha även varit delaktiga i att odla ärtskott samt smultron och gräslök utomhus. Barnen tar hjälp av lära gå vagnen när ogräs och sopor ska slängas. De använder sig utav krattor, vattenkanna m.m. i barnstorlek.

Nu är våren här och vår traditionella fixardag för föräldrar med! Det är härligt att se att även barnen kan vara delaktiga i vissa av uppgifterna som tex. lövkrattning. 

Vi  har utöver tecknen börjat med bildstöd för att underlätta för barnen. Det blir en förstärkning och förtydligande av det kommunicerade ordet. Bilden gör det talade orden mer konkreta. Det blir helt enkelt lite mer tydligt och lättare att förstå vad vi menar. 

Vi har varit på utflykt i backen med några av barnen där de fick utlopp för sin motorik. Barnen fick ta på sig reflexvästar och vi pratade om att man måste synas för bilarna i trafiken. Denna gången hade vi lyckan att en lastbil passerade. Han saktade in, blinkade med alla ljus och chauffören vinkade till oss. Vi fick en lektion på hur man visar hänsyn och hur vi alla är en del i  samhället. 

 

Del 2 B) Utvecklingsområde:

Här ska vi skriva ner ”lösningen” på de problem vi beskrivit i reflektionen. Vi ska också skriva ner om vi tänker fortsätta med samma arbetssätt eller om vi ska ändra på något. Följande frågor är bra att använda som stöd när ni blickar bak på reflektionen

 Hur går vi vidare?

10/11 Vi kommer att utgå från det barnen har visat intresse för men även jobba vidare med det sociala samspelet. Vi planerar att utöka de munmotoriska övningarna. Vi kommer att sjunga teckenspråkssånger samt sätta upp fler bilder på tecken i miljön. Vi kommer även att läsa fler sagor som innehåller tecken.

 

Vad ska vi förbättra/göra annorlunda?

10/11 Vi ser att vi behöver bli bättre på att uppmuntra barnen till att försöka klä på sig sina kläder själv.

 

Hur ska förändringarna genomföras?

10/11 genom att vara närvarande pedagoger som inte är alltför snadbba med att hjälpa till, utan istället uppmuntrar till att försöka själv och att inte vara så många barn i taget i hallen så hoppas vi kunna närma oss de mål vi arbetar mot när det gäller självständighetsträningen och problemlösning.

10/2-22 Vi tänker fortsätta med att ge möjlighet till att ”träna”/utöva turtagning med att spela spel och vänta på sin tur i vardagen. Även att uppmuntra barnen på ett lekfullt sätt att klä på sig etc. Genom att tex. Sjunga samtidigt eller vara med som stöd. Den närmsta månaden kommer fokus ligga på att skola över ett barn till asken och fortsätta med inskolningen som påbörjats på fröet, som tagit tid pga sjukdom. Vi kommer att vidareutveckla samarbetet med asken för att överinskolningen ska bli så bra som möjligt.

20220311

Vi tänker fortsätta och vidareutveckla vårt påbörjade arbete. Vi bjuder in barnen till att vara med i de vardagliga sysslorna allt mer, tex. vid dukning, fix och dylikt. Det faller också allt mer naturligt för oss vuxna att dela upp oss i de olika rummen, både ute och inne vilket gör att barnen får mer utrymme till delaktighet. Vi kommer att fortsätta träna inrymning, på ett lekfullt sätt och förbättra. Barnen ska komma till den vuxne som blåser i visselpipan. Pedagogen kommer att stå vid dörren på baksidan, så att de vänjer sig att springa in.  

20220405

Nu är det dags för att skola in två nya barn, roligt! Under våren har vi också haft ytterligare en inskolning. Vi har även haft överinskolningar till Asken och tre barn är på väg framöver.

Vi har fått möjlighet att köpa sandlåda och väntar på sand till denne. Vi planerar även att utöka vår baksida något med ett staket, då barnen blivit större och önskar lite större lekyta.

Vi fortsätter med att dela upp oss och lyssnar in barnen, de får vara delaktiga om de vill vara på bak- eller framsidan.

Vi pedagoger delar upp oss så vi möjliggör att ett eller flera barn kan vara delaktiga med och duka etc. i lugn miljö.

Vi jobbar också vidare med att barnen ska få möjlighet till att kurarnanna ta på sig, byta blöja etc, i sin takt och minimera stress i största möjliga mån.

20220502

Vi jobbar vidare med inskolningarna för att få de nya barnen trygga och delaktiga i vår verksamhet. 

Vi planerar in fler utflykter.

Barnen ska få vara delaktiga i att välja sånger till sommaravslutningen då vi lyssnar in vilka sånger de tycker om att sjunga.

 

 

 

DEL 3) Analys: Analys = En djupgående reflektion kring terminens målarbete.

Planeringsdagen i januari samt juni gör ni denna del, del 3. Det blir en sammanfattning av de reflektioner som gjorts under terminens gång.

Frågorna nedan kan ni se som en hjälp i att fördjupa er i analysen.

 

·       Vad har vi sett för lärande/utveckling hos barnen?

 

·         Hade vi kunnat göra på annat sätt för att få andra resultat?

 

·         Vad har vårt arbete gett för resultat?

 

·         Har lärmiljön påverkat resultatet?

 

·         Hur tror vi att barnen ser på det arbete vi tillsammans gjort under året? Har vi frågat dem?

 

·         Hur har organisationen fungerat?

 

·         Hur går vi vidare?

 

·         Vad ska vi förbättra/göra annorlunda?

 

·         Hur ska förändringarna genomföras?

 

·         Hur delger vi vårdnadshavarna?

 

·         Kan vi se den råda tråden genom terminens gång?

 

·         Är vi nöjda med vårt arbete?

 

·         Barngruppenssammansättning (storlek/ålder etc.)

 

·         Personaltäthet (ordinarie personalgrupp/sjukdomar/vikarie etc.)

 

Löpande text:

10/1-22

Vi har under terminens gång:

sett att barnen blivit alltmer trygga och harmoniska i vår grupp. De har också blivit alltmer självständiga och mer delaktiga i de praktiska göromålen såsom påklädning, matsituationer och toalett/blöjbyte. Många barn har blivit intresserade av pottan, och försöker ta av och på sina kläder själv.

Vi har beställt ett lägre bord till målarrummet, som passar våra små bättre. Dessvärre har det ännu inte levererats.

Vi har skickat ut ”veckans tecken” där vi pedagoger bestämde vilka tecken som var aktuella. Vi visade barnen dessa i samlingen. Numera har vi övergått till att visa nya tecken mer i stunden, ex. maträtter, föremål etc. Vi upplever att vi följer barnens lärande och intresse mer då. Tanken är att vi ska skicka ut dessa efteråt på Unikum till föräldrarna så de blir delaktiga och förstår vad barnen tecknar till dem.

Vi har gjort fotoböcker, när vi fått in bilder av föräldrarna, och det har varit mycket uppskattat av barnen. Detta upplever vi skapar trygghet för barnen när vi pratar om deras familj och blir delaktiga. Barnen tittar gärna i varandras böcker. Ett par av barnen saknar böcker.

Vi har jobbat med munmotorik genom att blåsa såpbubblor och göra olika mun och blåsövningar. Vi upplever att vi behöver jobba vidare med detta för att gynna en bra språkutveckling

Vi har också utvecklat vårt projekt med baksidan till att vi numera nästan enbart använder oss av den när vi vistas utomhus. Fördelarna med detta har varit många. Det har underlättat och gett ökat trygghet för både vuxna och barn. Barn ser oss och vi dem. Ibland går några barn med en pedagog till den stora gården. Där får de möjlighet att samspela med de äldre barnen. Vi har också införskaffat nytt stimulerande material ute och inne.

Matsituationen har blivit lugnare sedan vi börjat med att äta vid tre bord.

Vi pedagoger har alla varit sjukskrivna i omgångar och därför har vi behövt använda oss av vikarie även om vi försökt att lösa så gott det går.

Analys: Analys = En djupgående reflektion kring terminens målarbete.

Planeringsdagen onsdagen den 25/5-22

·  

Vhar sett ett mycket stort lärande hos barnen under den här terminen. Självständigheten och delaktigheten i olika vardagssysslor har ökat. Barnen hjälper till med dukning, välja vilka bestick de behöver, torka bord och golv, fylla på tvål, sanda den isiga gången, kratta löv och köra undan dem, slänga sopor, källsortera, hänga tvätt, hämta vatten själv när de är törstiga, dela sin frukt, sopa, hjälpa till att laga kojan, klä nytt bord med vaxduk, koka gröt, göra Play-Doh deg m.m. Alla barnen tvättar sina händer själva före maten, tar på sig sina kläder och ev. blöja efter sin egen förmåga.  Vi har delat upp barnen i det fysiska rummet, både ute och inne, för att bättre kunna vara närvarande pedagoger och fånga olika ögonblick i stunden. Vi tycker att det har fungerat väldig bra och vi har blivit mer samspelta ju mer terminen framskridit.

o

·     Genom att vi observerat barnen och kunnat fånga ögonblicken har det givits större möjlighet till barnen att vara delaktiga, De har kunnat visa intresse för olika saker och uttrycka sina tankar i olika situationer som vi pedagoger kunnat fånga upp i stunden. Detta har lett till att de kunnat vara med och duka, kratta, slänga sina blöjor i soptunnan, m.m. Genom att arbeta på detta sätt har vi lättare kunnat komma åt värdegrundsfrågor. Till exempel hur man är mot varandra, tacka för maten, säga förlåt, sänka volymen och andra färdigheter som man behöver för att kunna föra sig och fungera i ett samhälle. Vi har gjort bildstöd för några barn samt material från en specialpedagogisk bok. Detta för att jobba på att kunna sänka ljudvolymen och ej skrika högt. Barnens ges därmed möjlighet att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan.

Vi har under året fördjupat oss i lågaffektivt bemötande, inskolning, teckenstöd och specialpedagogik på olika sätt, såsom poddradio, kurslitteratur samt en föreläsning. Vi har även haft god nytta av utbildningar, självstudier och tidigare yrkesverksamhet på olika förskolor i  både inom Montessori, kommunala och privata. Vi för fortlöpande/dagligen diskussioner för att förbättra miljön och hur vi kan få barnen ännu mer delaktiga och trygga.·       

J Vår lärmiljö har absolut påverkat resultatet vi fått av detta. Det har varit roligt och inspirerande att följa denna lärorika process och det ger oss pedagoger mycket energi och glädje över utfallet. Under året har vi haft ett stort arbete med att utforma vår baksida till att bli inspirerande och lustfylld att vara på. Barnen har haft en mycket stor delaktighet i detta och har varit med i processen. Tex. har de varit med när vi flyttade en del utav lekredskapen från den stora gården, de har varit med att byta tyg på kojan, odla, kratta och göra fint!

Vår ambition har varit att det ska vara en liknande miljö som den stora gården, fast i en mindre variant. Vi upptäckte att barnen tyckte om att leka i den stora bussen, leka i sandlådan, köra bobbycars, vara i tygkojan m.m. Allt detta har vi haft möjlighet att införskaffa eller flytta till baksidan. Glädjen var överväldigande för både liten och stor när vår lilla, ljusblåa minibuss från företaget Mimosa levererades! Den färgglada hängmattan matchade vårt lilla klätterträd fint eftersom vi hängt upp band i olika färger i det. Barnen älskar att se när banden rör sig i vinden och titta på föremålen som reflekteras i solljuset och solkatterna som bildas inomhus. Under den mörka årstiden var det fint att titta på lamporna som lyste i trädet. Vi väntar även på att få en sandlåda uppsatt. In i minsta detalj har vi försökt tänka till så att det ska bli så bra som möjligt för barnen. Detta har t.ex. resulterat i att vi ska få en hylla uppsatt på baksidan av huset där vi kan förvara mobil, paddor, barnens frukt, hushållspapper, näsdukar m.m. Allt för att vi ska ha det nära till hands och inte behöva gå ifrån barnen. Vi har även ordnat ett bättre lås på altandörren. Barnen sover numera oftast ute på baksidan i sina vagnar och vi har då lättare för att se dem, och de oss pedagoger. De känner sig tryggare när de vaknar eftersom de direkt kan se oss pedagoger genom fönsterrutan.

Vi upplever att alla barnen känner sig trygga. Våra inskolningar/invändningar har gått mycket bra eftersom vi lagt yttersta vikt vid att få dem känna sig sedda och trygga. Det känns som om barnen har en lustfylld dag på Fröet, även om de naturligtvis kan vara lite ledsna när de lämnas ibland. Men det uppfattar vi som sunt att de visar hela sitt känsloregister och att det går över fort. Vi tycker oss se att de känner sig delaktiga i sin miljö och att de har förmåga att påverka denna. Eftersom vi i vårt dagliga arbete jobbar med stödtecken så förmedlar många av barnen sina känslor på detta sätt, t.ex. att de tecknar ” mamma/pappa jobbar” (med en ledsen min). Och de blir tröstade när vi också visar/svarar tecknet för ”mamma/pappa jobbar”.

    organisationen fungerar väl. Vi har bra samarbete med hela huset och högre upp. Vi känner oss både sedda och våra åsikter hörsammas. Kommunikationen med föräldrar är god. Vi har dock känt lite stress över staketprojektet med att förstora Fröets utegård. Detta eftersom kommunikationen har skett via flera olika kanaler, pedagoger, föräldrar och kontoret och olika lösningar diskuterats.·        

Vi vill absolut fortsätta att jobba på samma spår som vi gör nu, då det är ett arbetssätt som passar oss allesammans mycket väl. Vi har ett bra sampel, barn, föräldrar och pedagoger. Vi vill fortsätta att arbeta med stödtecken i vardagen. Vi är delaktiga med barnen då de visar oss vägen vilka ord vi vill tillsammans vill lära oss. Vi vill fortsätta med att utveckla vår inomhus och utomhus miljö.·      

Vi vill fortsätta vidareutveckla vårt arbete och arbetssätt genom att fortsätta vara nyfikna och observera barnen. Under dagen har vi pedagoger oftast inte så mycket tid till att delge våra observationer och iakttagelser till varandra- även om vi försöker att göra det. Den bästa tiden till att göra det är oftast efter maten när de flesta utav barnen sover, men då ska oftast någon av oss gå på rast. Till viss del har det gett större utrymme till detta då vi har en timmes barnfri tid på plats vilken vi försökt att lägga åtminstonde ytterligare en pedagog är här.

·         Genom daglig kommunikation, unikum, sms m.m delger vi information till vårdnadshavare om vårt målarbete.·

Vi upplever att vi har haft en mycket tydlig och röd tråd genom hela vårt arbete. Vi är både stolta och nöjda med vad vi genomfört tillsammans mellan barn, föräldrar, pedagoger och övrig organisation.        ·        

Vi började hösten med 11 barn. Under våren har vi haft tre överinskolningar till Asken, samt tre inskolningar på Fröet. Två av dem alldeles nyss. Både överinskolningar och inskolningar har fungerat mycket bra. Vi har barn i åldern 1 1/2 till 3 år gamla. 5 flickor och 6 pojkar nu. Vi är tre ordinarie pedagoger för närvarande. 2 heltider och en 90%- En av pedagogerna har tagit ledigt/semester på onsdagar för att få jämnare arbetsbelastning och då har vikare fått sättas in. Detta har uppskattas stort och möjliggjort ett bättre arbetsresultat. Vi har har också haft lite frånfälle pga. förkylningar och Covid etc.

 

·

Vi