Högläsning Ht-23

Högläsning är dels framlyft i Lpfö 18 och språk är ett prioriterat område i Stockholms stad. Även den inventering som nyligen gjorts i Hägersten-Älvsjö visar att det finns både ett behov och en önskan om att vi fördjupar oss mer i ämnet, ett mer planerat och strukturerat läsande och berättande, metoder att använda sig av när barn har olika språk.

Område, läroplansmål: 

Högläsning har en betydande roll för barns språkutveckling och bidrar till att barns ordförråd utvecklas. Med högläsning kan vi väcka barnens intresse för berättande och skriftspråk, samtidigt som deras fantasi utvecklas.

 

• Fantasi och föreställningsförmåga
• Skriftspråk, ordförråd, språkutveckling

 

Varför har ni valt detta område?

Alla barn har ska ha rätt till att lära sig skriva och läsa. Det här året är det något vi vill rikta extra stor uppmärksamhet mot. Vi pedagoger kommer få kompetensutbildning inom området och tillsammans med barnen vill vi utforska på vilka olika sätt vi kan arbeta med högläsning och berättande. 

 

Gäller undervisningsplanen för hela gruppen, eller bara för några av barnen i gruppen? 

Undervisningsplanen gäller för hela barngruppen. Vi kommer under terminens gång jobba både i helgrupp och indelat i mindre grupper. Vi kommer också dela upp oss i mindre grupper för att kunna jobba mer åldersanpassat.

 

Vilket lärande förväntar ni er att det ska ske hos barnen?

Vi förväntar oss att se ett ökat intresse hos barnen när det kommer till bokstäver, berättande, lyssnande, läsande och skrivande på olika sätt. 

 

 

Stödfrågor

Hur organiserar vi den målstyrda undervisningen utifrån:

•        Förhållningssätt? Hur ser vi till att alla barn blir delaktiga? Hur ska värdegrundsarbetet synliggöras?

 

Barnen får vara delaktiga genom att vara med och välja vad vi ska läsa för böcker, berättade för sagor och hur vi tar det vidare och jobbar mer med. 

 

•        Barnkonventionen?

Vi vill gärna att böckerna på något sätt kopplas till barnkonventionen. Böckerna vi läser ska ha ett syfte till varför vi läser.

Alla barn intresserar sig för olika saker och vi stävar efter att kunna bemöta allas intressen och behov när det kommer till högläsning och berättande.

 

•        Arbetssätt? Hur ska undervisningen gå till?

 

Vi läser böcker på olika sätt. Barngruppen får lära sig om en sagas delar. Inledning, händelse och avslutning. 

Frågeställning:

 

Hur börjar, vad händer och hur slutar boken?

Kan barnen beskriva vad boken handlar om?

Vilket dilemma vill vi lyfta i boken?

Vilken känsla vill vi prata om?

Vad känner barnen igen sig i från boken?

 

 

 

 

•        Rum? Beskriv hur den pedagogiska miljön ska förändras eller utvecklas utifrån valt område/mål. Behöver någonting tillföras? Kan digitala verktyg berika alt område/mål?

Det ska finnas en tydlig och inbjudande hörna där barnen själva kan gå och läsa böcker. Där ska vi även kunna hålla i högläsningsstunder och reflektera tillsammans med barnen. Digitala verktyg kan berika inlärningen, så som lärplatta med polyglutt, projektor, göra egna sagor med iMovie, QR-koder.

 

•    Språk?

Vi kommer erbjuda läsning på alla modersmål vi har på avdelningen och även bekanta oss med andra språk.

 

•   Hur får vi in fysisk aktivitet?
  I berättande kan vi ha med fysisk aktivitet och i ramsor med rörelser till.

•       Tid? När ska den målstyrda undervisningen ske?

Spontant och under schemalagda tillfällen i veckorna.

 

 

Deluppföljning - Reflektion juni (görs minst en gång per termin)

Följer vi verksamhetsplanen för Midsommarkransens förskolor? Vad ser vi?

Hur har vår verksamhet utvecklats utifrån våra gemensamma utvecklings- och läroplansområden:

 

• Pedagogiska miljöer?

Vi har utvecklat miljön på ett sånt sätt att det finns en tydlig läshörna med böcker på barnens nivå där de kan ta fram själva och läsa tillsammans med en pedagog. Vi har skärmat av läshörnan så det ska kännas lite mer som ett eget rum och inrett med framsidor på olika böcker och karaktärer från böcker som barnen känner igen.

 

• Pedagogisk dokumentation?

Dokumentationen av högläsning har till större del skett på Skolplattformen och visa reflektioner i arbetslaget.

 

• Värdegrundsarbete?

• Barnkonventionen?

Värdegrundsarbetet och barnkonventionen syns i valet av böcker vi valt att beställa in och ha framme. 

 

• Digitalisering?

Via Polyglutt har vi valt att arbeta med digitalisering av högläsning.

 

• Hållbar utveckling?

Arbetat med böcker kopplat till projekt som handlar om att plantera och följa ett frö genom processen till att bli en planta. Läst kompisböckerna som är kopplade till Barnkonventionen.

 

• Språk? Högläsning?

Läst böcker i större och mindre grupper. Arbetat med flanosagor och låtit barnen själva och tillsammans med andra få skapa sina egna sagor. Återberätta sagor och historier. Samtala om böcker vi läst och ritat hur de upplever boken de läst. 

 

• Fysisk aktivitet?

- 

 

 

Behöver vi ändra/lägga till något i arbetslagets undervisningsplaner?

 

 

 

 

 

 

Slutanalys (görs minst en gång per år)

Hur har vi arbetat med verksamhetsplanen?

Verksamhetsplanen har genomsyrat arbetet med de projekt och lärloggar vi gjort under höstterminen. Planen har hela terminen legat som grund för det arbetet vi gjort.

 

Hur har vår verksamhet utvecklats utifrån våra gemensamma utvecklings- och läroplansområden:

• Pedagogiska miljöer? Miljöerna har utformats efter barnens stora intressen som i sin tur har inspirerat de projekt vi gjort under terminen. 

 

• Pedagogisk dokumentation?

Har gjorts via lärloggar och synts i miljön på väggarna för barnen själva. Barnen själva kan minnas vad vi gjort och vi samtalar om vårt skapande. 

 

• Barnkonventionen?

Vi har valt ut och beställt in böcker med ett genomgående tema kring likvärdighet, 

 

• Digitalisering?

Digitaliseringsarbetet är något vi generellt försöker utveckla och lära oss mer om hur vi ska använda. I boksamtalet använder vi oss en del av digitala verktyg så som Polyglutt.

 

• Hållbar utveckling?

Kompisböcker, barnkonventionen och sociala relationer är något vi alltid har i åtanke när vi jobbar med högläsning. Det kan också handla om olika kulturer, etnicitet och kön vi har i åtanke när vi jobbar med böcker och läsning.

 

• Språk? Högläsning?

Vi jobbar med både böcker med mer text och bilderböcker när vi läser för att utmana barnen på olika sätt. Med endast bilderböcker får barnen utveckla sin språkliga förmåga och fantasi för att själva tolka och ta in.

 

Hur har barnen varit delaktiga?

Barnen har varit delaktiga på så sätt att vi har utgått från deras intressen och plockat in saker de tycker är intressant i projekten. De har fått vara med och dokumentera, berätta sagor och läsa för varandra och tillsammans. 

 

Vad har barnen lärt sig? - övergripande

De har utvecklat sitt ordförråd, fördjupat sig i uppbyggnaden av er berättelse. Inom olika teman på böcker har de fått mer erfarenhet och lärt sig mer inom de olika teman, exempelvis djurböcker, relationer osv. 

 

 

Vad kan vi dra för slutsatser?

Barnen har stimulerat  utvecklat barnens fantasi och föreställningsförmåga, talspråk och ordförråd. De yngsta barnen märker vi har utvecklat sitt ordförråd mycket medan de äldre har intresserat sig mer för bokstäver och att skriva dessa.

 

Hur tar vi tillvara resultatet och hur bidrar det till fortsatt utveckling?

Bidrar till fortsatt utveckling genom att dokumentera och följa varje barns olika lärprocesser för att ta vidare arbetet kring högläsning.