Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling 21-22

Alla barn har rätt till en trygg och stimulerande miljö fri från

diskriminering och kränkande behandling. Alla barn ska kunna delta i all verksamhet på likvärdiga villkor.

Vilka risker och hinder finns (övergripande)

Var/när finns det risk för diskriminering och kränkande behandling?

Var finns det hinder?

Analysera orsaker

Varför finns det risker och hinder?

Åtgärder (förebyggande och främjande)

Vad/hur kan vi göra?

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

Kränkande behandling:

Kön

Pedagogers bemötande mot barnen är en risk, hur vi tilltalar barnen och vilka värderingar vi har. Ex, hur man kommenterar att en flicka har en söt klänning medan en pojk har en tuff tröja. Ex en flicka ska sitta emellan två pojkar bara för att det ska bli lugnare. Varför denna risk finns kan vara för att den vuxna har egna fördomar av hur saker och ting ska vara. Vi pedagoger kan föregå med gått exempel och stötta varandra i hur vi vill att vi ska arbeta.

I barngruppen finns risk där barnen uttrycker sig till andra att dom inte får vara med pga vilket kön de tillhör. Vi tror att detta uppstår hos barnen för att dom har detta med sig både hemifrån och från hur det ser ut i vårt samhälle. En åtgärd är att vi pedagoger blir mer medvetna om hur vi pratar. Ex att vi tilltalar barnen som kompisar istället för flickor eller grabbar.

Ute på gården, gården är så stor så det är svårt för pedagoger att vara närvarande hos alla barn hela tiden, kan vara svårt att höra dom när man är ute. Där har det skett att en flicka inte fick vara med i lek eftersom ”flickor inte kan springa lika fort som pojkar”. En åtgärd är att prata med barnen när det uppstår. Använda material så som böcker. Man kan göra små ”kompis projekt” med hjälp av pedagogisk dokumentation som blir synligt på avdelningen.

Könsidentitet eller könsuttryck

Det vi vuxna säger kan bli en risk, vi kan vara omedvetna om hur barnet upplever sig själv i sin könsidentitet. Ex, när en vikarie hade en konversation med en pojk, pojken – ”Jag är en grabb” Vikarien ifrågasatte, ”med rosa tjej skor??”. Han svarade, ”ja, det är min favoritfärg”. Varför denna risk finns kan vara för att den vuxna har egna fördomar av hur saker och ting ska vara. Vi vuxna kan hjälpas åt, om en vuxen står nära en sådan konversation kan den andra vuxna ”rycka in” och stå upp för barnets egen vilja. Även prata med den vuxna om hur vi arbetar runt detta.

Etnisk tillhörighet

Olika maträtter, det finns många anpassningar åt de barn som äter -fläsk, på så sätt får inte övrig barngrupp skinka eller fläsk så pass ofta som vi egentligen skulle ha fått. Ex enbart kalkon som pålägg samt fläsk har tagits bort från raggmunk. Varför detta uppstår vet vi inte riktigt. Åtgärd, köket kan erbjuda fläsk som vi fick förr.

En risk kan vara om pedagoger inte uppmärksammar allas språk. En orsak till detta kan vara okunskap hos oss pedagoger. En åtgärd är att ta hjälp av våra pedagoger som talar olika språk och använda deras språkkompetens. En annan åtgärd kan vara att använda sig utav små lappar där man skriver olika begrepp på olika språk, ex vid matsalen på mjölken, smöret mm.

Religion eller annan trosuppfattning

Vid toalettsituattionen kan det ibland uppstå en situation. I ett barns familj tillåts det inte att se det andra könet avklätt på något sätt, alltså barnet får inte vara i samma rum när ett annat barn sitter på pottan eller vid blöjbyte. Denna risk finns för att de övriga barnen själva sätter sig på pottan eller att detta barn kommer in i rummet när en blöja byts. Varför detta har hänt är för att vi pedagoger inte blivit informerade om hur viktigt detta är i deras religion. En åtgärd är att ha en dialog med förälder om hur det ligger till med regler mm. Vi pedagoger får vara mer uppmärksamma vid toalettsituation.

En annan risk kan vara vid matsituationen om vi pedagoger ger fel mat till barnen. En orsak till detta kan vara att personal inte är uppmärksamma eller om ordinarie personal inte meddelat nya vikarier. En åtgärd kan vara att skriva barnens namn i matsalen och sedan vad de äter för slags kost.

Funktionsnedsättning

Pedagoger som pratar över huvudet på barnet så att även de andra barnen hör. Varför detta kan hända kan vara om arbetslaget inte har arbetat ihop sig om strukturer eller regler. Även om personalen inte känner barnet, man vill ha stöd från sin kollega. Åtgärder – skapa en bättre rutin och strukturer på avdelningen och i huset.

Vid hörselnedsättning kan en risk finnas att man ber barnet att prata tystare. Denna risk kan finnas om barnet inte har någon känd hörselnedsättning. Det kan även ske då pedagoger inte har kunskap om att vara högljudd kan bero på hörseln. Åtgärder kan vara att ta kontakt med förälder angående hörseln, fråga vad de säger på bbc. Ha dialog tillsammans med kollegor om vad det kan finnas för anledningar till hens höga röst.

En risk kan vara om en personal uttrycker sig att ett barn har en diagnos även om barnet inte har en känd diagnos. En orsak till detta kan vara okunskap om professionalism och saknad av respekt. En åtgärd kan vara att vi lyfter detta regelbundet, att det inte är tillåtet att säga något liknande. Pedagogen i fråga kan vända sig till en specialpedagog för professionell hjälp.

Sexuell läggning

Om en pedagog arbetar utifrån sina egna åsikter. Varför detta kan hända kan bero på bristande kunskaper om att arbeta professionellt. En åtgärd kan vara att delge kunskaper pedagoger emellan, dela med sig av hur man som pedagog arbetar professionellt.

En risk kan vara om man inte är närvarande pedagog vid stereotypiska lekar. Ex om ett barn uttrycker ”du kan inte vara mamma för du är en pojke”. Barnet kan bli utesluten från leken. Varför detta händer kan vara för att man inte lyfter detta tillräckligt med barnen, varken pedagoger eller andra vuxna.

En åtgärd kan vara att använda sig utav normkritiska böcker så som ”Olika”. Man som pedagog kan hjälpa till i lekarna, vara med i leken men utan att styra för mycket. Då kan pedagogen vara närvarande och samtala om att alla familjer har det olika hemma hos sig.

Ålder

Buffén i matsalen kan vara en risk då de minsta inte når att se vad det är för mat. Det beror på att buffébordet är för högt för de kortaste. Åtgärd – placera en stor ramp längs med buffén.

En risk i tamburen är att en del barn inte når upp till sitt fack. Hyllorna är designade på ett speciellt sätt och ser likadana ut för alla. En åtgärd är att ställa ut ca 3 st pallar i tamburen.

Risk, vid cyklarna blir det ofta en för tuff miljö för de yngre barnen. Detta händer då vi är för få pedagoger vid cyklarna, samt att de äldre cyklar fort. En åtgärd är att vi önskar att mer personal ska befinna sig vid cyklarna för att hjälpa de små. Småsidan önskar att ha en egen tid vid cyklarna.

Kränkande behandling

Om barnen biter eller knuffar. Barnen testar sina gränser med andra barn, de försöker hitta sin plats i gruppen. Åtgärder kan vara att pedagogerna är mer närvarande, de kan vägleda barnen att uttrycka sig på ett annat sätt så att det inte blir kränkande. Man kan arbeta med kompisböckerna.

Förskolans lokaler, kan ske bakom ett hörn. Barnen har tillgång att röra sig fritt. En åtgärd kan vara att pedagogerna sprider ut sig, det behöver vara en pedagog i varje rum.

Lärlogg: Här synliggörs åtgärder i bild och/eller text (förebyggande och främjande)

Reflektion:

Följa upp och utvärdera (december, mars + slutreflektion)

Hur gick det?

Lyckades vi eliminera risker och hinder? Om vi inte lyckades, vart tog det stopp?

Har vi uppfyllt våra mål på kort sikt?

Lärdomar inför nästa läsårs arbete (skrivs i slutreflektion)

Kön:

Könsidentitet eller könsuttryck:

Etnisk tillhörighet:

Religion eller annan trosuppfattning:

Funktionsnedsättning:

Sexuell läggning:

Ålder:

Kränkande behandling:

Nästa steg

Ny planering upprättas kommande läsår under augusti-september med lärdomar från detta arbete.

Kartografen 21-22Aktivt arbete mot diskriminering och kränkande behandling

Matriser i planeringen

Uppgifter