Ped. planering lärområden Emotionell utveckling och integritet, HT/21, Svampen

Under lärområdet Emotionell utveckling och Integritet kommer vi arbeta för en samtyckeskultur där vi synliggör den personliga integriteten för barnen.

Varför? 

Vi har valt att arbeta med lärområdet emotionell utveckling och integritet för att stödja barnen att värna om den personliga integriteten och rättigheten att mötas respektfullt av varandra. 

Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränk­barhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Vidare ska alla som arbetar i förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla tillit och självförtroende. De ska uppmuntra barnens nyfikenhet, kreativitet och intresse. Barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska också respekteras. Det gäller bland annat i den dagliga omsorgen och i frågor om dokumentation.

 (Skolverket, 2018)

 

Vad?

Vi vill uppmärksamma barnen på deras rätt till integritet samt förmåga att kunna respektera andras personliga sfär. Vi vill synliggöra att barnen har rätt till sin egna identitet, sina egna åsikter och känslor samt möjligheten att kunna uttrycka dessa. Identitet och känslor hör ihop. Vi kommer därför även arbeta med våra känslor då det är viktigt att kunna läsa av andras känslouttryck i vardagliga situationer. Hur kan jag se när någon är rädd eller ledsen? För att få det sociala samspelet att fungera måste barnen få verktyg att kunna läsa av andras känslor samt förmåga att hantera sina egna känslor i olika situationer.

 

Att barn utifrån sina egna viljor, tankar och åsikter ska ha möjlighet att påverka och vara delaktiga i sin vardag och omgivning. Vi vill ge barnen redskap att kunna utrycka sina känslor på ett sätt där omgivningen kan läsa av när kroppen säger nej men även stärka barnen att säga stopp när något inte känns okej. Vill vill även möjliggöra en miljö där barnen tar för vana att fråga innan de agerar i leken. Att allt annan än ja är ett nej.

 

Hur?

 

Vi kommer skapa enskilda planeringar för varje undervisningstillfälle, där vi har valt att dela gruppen för att skapa möjlighet för varje enskilt barn att synas och höras. 

I en grupp med färre barn (Pramling Samuelsson, Williams, Sheridan och Hellman, 2015b) menar de på att förskolläraren har större möjlighet att vara ett stöd till det enskilda barnet, än i en grupp med många barn. I en grupp med färre barn så är möjligheten för barnets inflytande och delaktighet större. 

 

Vi kommer utgå från temaboken ”Kurrans skatt” för att ge förutsättningar för ett lustfyllt lärande där Kurran bidrar till fantasi och en röd tråd genom undervisningarna. För att lärandet ska uppfyllas i förskolan krävs det att barnen känner sig trygga. Känner sig inte barnet tryggt är det svårt att lära barnen nya saker. Lusten och viljan måste komma inifrån barnet för att lära sig men som pedagog kan man se till att det sker utifrån ett roligt perspektiv (Lillemyr, 2002).

 

Vi tar hjälp av Kurran för att skapa ett intresse för olika material och innehåll som undervisningen syftar på. Vi kommer genom Kurran presentera materialet ”Okej med dig?” Som är framtaget av Make equal och Åsa Karsin (Rädda barnen). Vilket vi även kommer använda i våra pedagogiska miljöer. Vi samtalar om innehållet i boken och är lyhörda för varandra och allas olika erfarenheter kring ämnet. Tillsammans med barnen lyfter vi begreppet samtycke och samtalar kring dess betydelse. En samtyckeskultur skapar förutsättningar för ett jämlikt och inkluderande samhälle där alla ska känna sig trygga vilket vi vill lägga grunden för. Tillsammans tar vi även del av ”okej med dig”- ramsan. Vi erbjuder barnen olika arbetssätt och metoder för att skapa förutsättningar för barns lärande då alla har olika erfarenheter med sig. Vi som pedagoger  är lyhörda för barns tankar och funderingar och bekräftar deras nyfikenhet och svarar på frågor. Vi kommer även vara närvarande pedagoger i den fria leken så vi kan sätta ord på barns känslor samt bekräfta dem. Även i konflikthantering benämner vi olika känslouttryck för att skapa förståelse hos barnen hur den andra kan känna. 

Tillsammans med barnen kommer vi även uppmärksamma att det är "Stopp min kropp" vecka. 

 

Vi kommer även arbeta med känslor då vi vill lyfta att det är okej att känna, men även öka förståelse hos barnen om andras situation. Vi samtalar tillsammans om vilka känslor som finns. Kan man se hur en annan känner sig? Hur ser kroppen ut i olika känslor? Att öka förståelsen för en egens känslor samt andras bidrar till en ökat förmåga att utveckla empati.

Att samtala om barnets känslomässiga reaktioner kan även vara avgörande för barnets psykiska hälsa på sikt, då detta hjälper barnet att förhindra de negativa reaktionerna. Genom att vuxna känner igen sina egna och andras känslor bidrar det till lyhördhet inför barnets känslor. På så sätt lär sig barnet att identifiera, hantera samt uttrycka sina känslor vilket anses ge en positiv effekt, då det visat sig att femåringar som lärt sig hantera sina känslor fungerar bättre, psykiskt och fysiskt, vid åtta års ålder (Brooks, 2011). Vi använder leken som metod för att lära oss om dessa lärområden då vi vill skapa förutsättning för ett lustfyllt lärande i samspel med varandra!

Hur dokumenterar vi?

 

• Vi kommer ta foto, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen.
• Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom området.
• Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer och resonemang. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
• Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnashavarna delaktiga i det vi gör, samt ge de möjligheten att föra dialog hemma tillsammans med sina barn.

Läroplansmål

Läroplan

• förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,
• förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,
• respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och
• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,