Vi språkar mera matematik…

Att lära sig begrepp i vardagliga situationer, att känna till vad ord betyder och hur man kan använder dem i ett kommunikativt sammanhang utvecklas genom dialog och samspel med andra ( Alexander,2008). För att lära sig matematiska begrepp är det därför viktigt att barn får möta matematik i vardagliga situationer.

Nationella mål:

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för tid och rum, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta..                               Lpfö 18

Syfte:

Varför gör vi detta?

Vi vill erbjuda mer språkutvecklande matematik i vår planerade undervisning och utforska matematiska begrepp tillsammans med barnen i vardagliga situationer.

Bakgrund:

I uppstarten av höstterminen- 21 har vårt fokus varit att skapa en Vi-känsla i gruppen. 

Vi har  utforskat vår närmiljö, barnen har bl.a. samarbetat och samspelat i att hitta och titta på småkryp i lupp.

Vi har erbjudit motoriska utmaningar, (där vi observerade hur många barn hjälpte varandra i att våga), i närmiljön har barnen även fått större möjligheter att upptäcka varandra och leka tillsammans.

Vi har också erbjudit docksagor och gruppstärkande lekar under utevistelsen.

I inne och utemiljön har vi kartlagt barnens intressen i leken, nyfikenhet, deras förmågor, tidigare erfarenheter/kunskaper och behov.

Vi har gjort en mindmap för att underlätta arbetet med att utforma vår planering och riktning på undervisning.

Vi pedagoger har reflekterat tillsammans och konstaterar ett stort intresse för vardagsmatematik i barngruppen.

Innehåll:

Så här tänker vi..

Vi tar våra  matematikglasögon på för att se vad vi kan utveckla ännu mer i våra lärmiljöer,  för att kunna inspirera till praktisk matematik i lek, aktiviteter och planerad undervisning.

Vi ser ett behov av att använda oss av bildschema mer kontinuerligt över dag/vecka, toalettbesök, påklädning, vi har placerat inspirationsböcker som är kopplade till de lärmiljöer som redan finns på avdelningen tanken är att de ska utmana barnen i deras matematiska färdigheter.

I den planerade undervisningen kommer vi börja med att erbjuda:

Bilderböcker som utgångspunkt för att synliggöra och kommunicera matematikinnehåll med barnen. Vi kommer dela barnen i fyra mindre grupper en dag i veckan. Vi läser utvalda böcker  efter intresse och behov.

Dramatisera sagor inne och ute.

Rim, ramsor och sånger.

Skapande aktiviteter kopplade till barnens intresse och pågående projekt.

Utematematik, vi går språk- och matematikpromenader. Använder oss av naturens material när vi matematiserar. 

Organiserade lekar i utemiljön. 

Källor:

Skolverket, lärportalen - matematik  och språkutveckling.

Förskoleforum, artikelserie som utgår från Alan Bishops sex grundläggande matematiska aktiviteter.

Språklig förebild i förskolan, Karolina Larsson

Detta har vi gjort:

Insatser:

V 38 - 40

¤ Vi har gått på promenader till olika platser i vår närmiljö, vi har samlats och sjungit vår start samt namnsång.
¤ Vi har introducerat tre lekar: Ballongen och getingen, Hoppa i brunnen samt Kom som..ute.

¤ Vi har dramatiserat sagan om pojken och getterna samt bockarna Bruse i utemiljön flera gånger.

¤ Intresset för dinosaurier är stort hos vissa barn, vi har öppnat upp i ateljén och erbjudit skapande av dinosaurier här har det blivit         många samtal om jämförelseord, mönster, färg och form. De flesta barn är igång eller har skapat sin egen dinosaurier 🦕 

                                      

¤ Det har varit mycket fokus på att bygga och konstruera under den här tiden, vi har gjort barnen uppmärksamma på olika material att bygga med och en del barn har börjat bygga efter ritningar eller mallar.

                         

¤ Vi har valt ramsor och sånger kopplade till matematiska begrepp. 

¤ Vi har beställt och lånat böcker från bokbussen med fokus på ett matematik innehåll.

V 41

¤ Vi har startat upp 4 läsgrupper, en del barn har blivit bekanta med Rutan och Randan, böcker om sortering, läge och rumsuppfattning. I slutet av böckerna finns det olika frågor att ställa till barnen samt uppdrag/lekar som handlar om innehållet i boken.

Det finns fler böcker om Rutan och Randan som handlar om matematiska begrepp som vi tänker låna, upplägget är bra, barnen visar på ett intresse och "språkar" mycket.

Barnen fick sortera strumpor i en grupp och ute fick de barn som visade intresse leka gömma skeden.

¤ Vi har gått på en höstpromenad runt kolonin, upprepat leken Kom som...samt använt fallskärmen i en samarbetsövning.

¤ Samlingar med sånger, rim och ramsor med ett matematik innehåll.

¤ Vi har startat upp projektet med att erbjuda tillverkning av käpphästar och fortsatt med skapandet av dinosaurier.

* Fem barn har varit på bussutflykt till Fulltofta naturreservat tillsammans med pedagog, fler barn och pedagoger var med från en annan avdelning. Vi har bokat in tre resor med buss där tanken är att alla barn ska bli erbjudna att åka med. 

V 42

# Vi har även den här veckan gått på en höstpromenad runt kolonin, stannat på stora gräsmattan och upprepat lekarna: Kom som med instruktioner kring matematiska begrepp samt samarbetsövningar med fallskärmen där lägesord, jämförelseord samt färger ingick.

# Högläsning i 3 grupper blev det den här veckan, Rutan och Randan läge, Rutan och Randan sortering samt Petter och hans fyra getter. 

# Bussresa till Fulltofta alla barn åkte med den här gången tillsammans med Topasen och Rubinen vi åt även lunchen där. 

Det var många barn som var förväntansfulla på att få åka buss, för en del var det första gången. Vädret var inte riktigt med oss, regnet öste ner så det blev inte så mycket upptäckande i skogen som det var tänkt. Som tur var kunde vi grilla och äta vår lunch under tak.

Vi ser ett intresse hos många barn att jämföra längd, hur lång är jag i jämförelse med en kompis?

Barnen ställer sig rygg mot rygg och känner med sina händer, frågar kompis/ar bredvid: Vem är längst?

Barnen bygger höga torn och jämför/ mäter med sig själva, hur högt är tornet?

I skapandet av dinosaurier har barnen också laborerat och funderat kring mätning och längd.

Vi har ett uppsatt måttband i hallen, där många barns längd finns markerat med dess namn, nu har vi börjat uppdatera och även börjat mäta våra nya barn...

Här synliggör vi mätning på ett konkret sätt och barnen samtalar mycket, jämför och mäter varandra.

V 43 - 44

Vi har varit på ytterligare en bussutflykt till Fulltofta, barnen följde den röda slingan till en glänta i skogen. Där fanns det stora möjligheter till motoriska utmaningar ex, balansgång på nedfallna träd. Först samlade vi oss för fruktstund och våra startsånger samt ramsan om den lilla tomtedvärgen.

Ett barn hittar en väldigt lång pinne, vi uppmuntrar fler barn att leta pinnar. Pinnarna läggs ut på ett vitt lakan, vi språkar kring storleksbegrepp såsom lång, kort, tjock och smal. Pinnarna läggs i storleksordning efter förda diskussioner.

Eftersom vi har ett fokus på att mäta och jämföra längder erbjuder vi barnen mätband, 1/2 meter och 1 meter, vi utgår från metersbegrepp. Barnen mäter olika naturföremål, de blir också bekanta med omkrets i sitt lärande tillsammans med pedagoger. Läs mer i vår grupplärlogg.

V 45- 46

Vi har fortsatt dramatisera sagor, barnen visar på ett stort intresse för innehållet i sagorna. Många kan återberätta och när vi bjuder in barnen att delta i själva berättandet så gör många barn det gärna.

Vi har erbjudit undervisning i våra läsgrupper med inriktning på färger, vi ser att ett behov av att uppmärksamma färger i olika sammanhang. Det finns barn i gruppen som inte knäckt koden ännu.

V 47-48

Ännu en bussutflykt till Fulltofta naturreservat, vi samlades på vår hemmaplats, vi sjöng vår startsång sedan två ramsor som barnen lärt sig under höstterminen. Den här gången fick barnen i uppdrag att samla pinnar till en gran som vi skulle tillverka på förskolan och pynta inför julen. Intresset för grankottar visade sig vara stort så vi samlade även dessa, här blev det sortering i två högar.

 Se separat grupplärlogg.

Vi upptäckte också en fantastisk granskog med hela marken täckt med mossa, i skogen fanns ett vindskydd och en träbro över ett dike. Att dramatisera bockarna Bruse tillsammans med barnen blev en rolig aktivitet och barnen ville göra om och om igen. De flesta barn valde att vara stora bocken Bruse som stångade ner trollen i ån.

V 48- 52

Insatser: Språket i fokus.

Vi börjar med våra julförberedelser, Lill-Nisse flyttar in, han kommer med små uppdrag och klurigheter till barnen fram till jul. 

Vi kommer ha en snögubbe som adventskalender, där barnen klipper bort en snöboll och på så sätt räknar vi ner dagarna fram till jul.

Vi förbereder oss inför Luciafirandet och övar på våra Luciasånger, vi förstärker sångerna genom filmer som innehåller tecken. 

Vi lussar för de allra yngsta barnen den 14 december, vi kommer dramatisera en saga som väver in alla sånger som vi övat på.

Vi kommer följa tomten och hans familj varje dag genom böcker på Ugglo, boken visas på storbild.

Det kommer erbjudas en del julpyssel och pepparkaksbak, i de olika momenten kommer vi ha våra matematikglasögon på i undervisningen.

På vilan kommer barnen erbjudas Pelle Svanslös adventskalender som sändes 2016 på tv. Syftet med valet av just den kalendern är att den belyser många värdegrundsfrågor. Här tänker vi att det kommer bli många resonemang, reflektioner och tankar från barnen att samtala kring.

       Så här lååång är vår snögubbe

I slutet av terminen hade vi ett möte med vår IKT- pedagog och vi fick många tips från hen hur vi skulle kunna använda digitala verktyg i våra projekt. 
Vi pedagoger fastnade för att prova i-Motion och låta barnen skapa egna filmer med sina dinosaurier i huvudrollen och på så sätt knyta ihop säcken för lek, språk/kommunikation, matematik med dinosaurier inför julledigheten.

Det var många barn som gärna ville lära sig och det blev små korta filmer som vi sedan publicerade i barnens lärloggar.

                   

V 2-3

Vi har ändrat om i våra lärmiljöer, hittat fler platser där barnen kan  pausa i lugn och ro och inspireras till bokläsning, bytt ut och fyllt på med spel och pussel för att utmana vidare i matematik och språk.

Vi ser ett ökat intresse för pussel i barngruppen och många barn har uttryckt ”jag kan”, ”jag vill prova själv”.

Intresset för att räkna saker och människor är stort i barngruppen och vi synliggör det hela tiden.

I vår undervisning har barnen blivit mer bekanta med siffror, antalsuppfattning, ordningstal, mönster och färger.

Vi har använt oss av uppdragskort där barnen enskilt och i grupp fått utföra uppdragen.

             

I vårt undervisningsarbete  med matematik och språkutveckling har vi läst en artikelserie  i förskoleforum som utgår från Alan Bishops (1991) sex grundläggande matematiska aktiviteter.

Han delar in matematiken i sex områden: förklaring och argumentation, lokalisering, design, räkning, mätning samt lekar och spel.

Den här modellen tjänar som inspirationskälla för målen i matematisk språkutveckling.

Februari

Insatser:  Vi har med hjälp av Kanin utforskat begreppen störst, minst, liten och stor genom att samarbeta i par. 
Många barn i gruppen visar en nyfikenhet på siffror, vi har erbjudit olika material där de har fått en inblick i antal och att skriva siffran som passar in. ( Antalsuppfattning).

                 

Vi har erbjudit ett nytt material där barnen får en inblick i att lägga olika mönster på ljusbordet. Vi har färgat pastahjul i våra grundfärger och placerat bredvid ljusbordet.

I den spontana undervisningen har vi även uppmärksammat mönster med andra material ex. pärlor, magnetiska former. se lärloggar.

Mars:

Insatser: Vi följer processen från frö till planta och i vår undervisning får barnen bli bekanta med olika storlekar och utseende på fröer och bönor som de sedan får plantera i krukor.

I själva planteringsprocessen får barnen också undervisning kring matematiska begrepp såsom mängd, volym och antal. 
     
April

Insatser:

Vi följer processen från frö till planta, här får barnen en inblick i hur plantan utvecklas, ex. färg, form, storlek ,längd genom att barnen vattnar, ritar och fotograferar processen. Vi ser att barnen uppmärksammar hur fröna växer och berättar gärna om sina upptäckter till oss och kompisarna runtomkring. I mötet kring växtprocessen skapas det ett positivt samtalsklimat  och vi upplever att samtalen utökar barnens ordförråd och ordförståelse i kommunikationen.

Vi har påskpysslat i vår planerade undervisning och här har barnen ställts inför matematiska utmaningar inom området design.

Undervisningen har varit riktad till enskilda barn eller några barn åt gången, det har bidraget till att vi pedagoger haft större möjligheter att följa barnens tankar i deras skapande och i undervisningen har vi gjort barnen uppmärksamma inom ämnesområdet språkutvecklande matematik.

Vårbingo, vi upptäcker färger i naturen tillsammans i en liten grupp med en pedagog. Syftet var att varje barn skulle få en  möjlighet att i lugn och ro tillsammans med få barn och en närvarande/härvarande vuxen leta färger och fylla en bingobricka. Vi ville också skapa ett gott samtalsklimat i att lyssna på varandra, ta del av varandras upptäckter, som pedagog vara samtalsledare, öka på ordförrådet i ämnet naturkunskap och färglära.

           

Maj

Insatser:

Pricka rätt med vattensprutan, vi ritade upp krukor i olika storlekar på asfalten och de innehöll skilda antal groddar. Barnet som skulle vattna krukorna fick instruktioner från en pedagog ex. vattna krukan längst fram, längst bak, den största, den minsta, den med två groddar. Denna lekinspirerande  matematikaktivitet var kopplad till vårt projekt odling. Barnen fick såklart också själva välja vilken kruka som skulle vattnas. Barnen fick också en inblick i hur vattnets stråle färdades i luften för att sedan landa på asfalten, avståndsuppfattning.

Barnen har fått teckna hur de tänker växtprocessen i krukor efter att vi haft undervisning genom filmvisning av växtprocessen.

Något barn upplevde att groddarna ”dansade”. Under aktiviteten fanns det petflaskor med jord, där vi planterat ärtor, dessa ärtor hade börjat gro så jorden var full med rötter och vackra groddar växte upp, när barnen tecknade samtalade vi om färg, form, antal osv. Att teckna är en början till skriftspråket. Teckning är ett av många uttryckssätt och ett verktyg som möjliggör kommunikation.

       

Den spontana undervisningen där barnen blir bekanta med matematiska begrepp i sin vardag:

Våra barn visar ett stort intresse för geometriska former ofta genom lek med våra magneter. Här blir de bekanta med stora och små kvadrater, trianglar i olika utformningar och färger. De bygger och konstruerar, experimenterar med byggteknik, hållbarhet osv.

De uppmärksammar ofta de geometriska formerna som finns uppsatta på en dörr, kopplar samman formerna och letar efter likadana  när vi äter mat ex runda gurkor, mackor köttbullar-cirkel, avlånga ostbitar-rektangel.

En dag låg många barn med huvudena mot varandra på golvet. En pedagog frågade vad de gjorde? En cirkel blev svaret. 
De utmanades vidare att göra en triangel, kvadrat och rektangel tillsammans med sina kroppar.

         

Juni

Insatser:

Vi undersöker om våra plantor har vuxit i regnbågsträdgården. Hur kan vi mäta våra plantor? Barnen har olika förslag, med pinnar, snöre, linjal, tumstock, kotte.

Vi märker ganska snart att det tycks som barnen fångas mest av att använda sina olika mätare till att hitta plantor som är lika långa.

De experimenterar och berättar om sina upptäckter för varandra, en del barn visar på ett större intresse och stannar kvar längre i aktiviteten. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
• förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
• både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska,