klimatrapporten

Här ska du jobba med FN Klimatrapport

Den 9 augusti 2021 släppte FN:s klimatpanel, IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change), sin senaste klimatrapport. Vetenskapen som den så kallade IPCC-rapporten lutar sig emot är entydig och bygger i den senaste delrapporten på observationer av faktisk utveckling, inte enbart på modelleringar av framtida scenarier. Det visar på ett otvetydigt samband mellan människans utsläpp av växthusgaser och ökningen av den globala medeltemperaturen. Klimatförändringar sker framför våra ögon här och nu. Det extrema väder vi ser redan idag i form av torka, skogsbränder och översvämningar kommer bli än mer extremt och ofta förekommande.

Fem huvudbudskap från FN:s klimatrapport:  

1. Läget är mycket allvarligt och vi kommer att uppleva stora klimatförändringar.  
2. Vi riskerar att passera 1,5-gradersmålet inom 10-20 år.  
3. Människans utsläpp av fossilgaser är huvudorsaken som driver på extremvädret.   
4. Vi närmar oss tröskeleffekter med större risker och oåterkalleliga effekter. Det kan förstärka klimatförändringarna ytterligare. Exempel på tröskeleffekter är smältandet av Arktis istäcke och glaciärer, havsnivåhöjningar på 1-2 meter till år 2100, att Amazonas börjar läcka mer koldioxid än den tar upp och smältande permafrost som frigör stora mängder metan.  
5. Kraftiga, snabba utsläppsminskningar behövs nu för att minimera temperaturökningen och är avgörande för miljön, biologisk mångfald, liv på jorden och luftkvaliteten.  

IPCC konstaterar i sin klimatrapport att vi nu har nått aldrig tidigare skådade nivåer av koldioxidkoncentration och att temperaturökningen, havsnivåhöjningen och isavsmältningen från glaciärer och polerna under de senaste decennierna har skett i en ojämförbart snabb takt, vilket intensifierats ytterligare de senaste åren.

Varje ton av människans fossila växthusgasutsläpp, som koldioxid och metan, fastställs påverka temperaturen i högre utsträckning. Det sker i ett nästintill linjärt förhållande mellan växthusgaskoncentrationen i atmosfären och dess inverkan på den globala medeltemperaturhöjningen. Detta förhållande mellan utsläpp och temperaturpåverkan kallas “klimatkänslighet” och konstateras nu ligga på runt 3 grader.

Extremväder väntas öka

Klimatförändringarna märks tydligt redan idag, och kan observeras i alla världens regioner, enligt IPCC. Den globala medeltemperaturen är redan 1,1 grad över förindustriell nivå och har ökat med hela 0,2 grader bara sedan den senaste IPCC-rapporten släpptes 2013. Effekterna, som förstärks i utsatta regioner både i Sverige och internationellt, blir allt extremare och mer vanligt förekommande vid högre temperaturer i hav och på land. Extrem hetta, värmeböljor och skogsbränder, extremt regn och skyfall, stormar, översvämningar, isavsmältning, havsförsurning och havsnivåhöjning har redan ökat och väntas fortsätta att öka.

Även vid en snabb temperaturstabilisering genom kraftiga utsläppsminskningar är vi redan inlåsta av dagens utsläpp i atmosfären till 20-30 års fortsatt ökad temperatur och fortsatta klimatförändringar. Havsnivåhöjningen, med förväntade översvämningar av stora kustområden och förlust av land kommer även fortsätta under en lång tid framöver och väntas vid slutet av detta århundrade ha ökat nästan en meter, kanske två.

Riskerar passera Parisavtalets mål tidigare

Vi riskerar också att passera Parisavtalets mål om att begränsa medeltemperaturökningen till 1,5 grader redan inom 10-20 år. Det är tidigare än förutspått och med högst trolig risk för att temperaturen fortsätter ännu högre. Om vi fortsätter i dagens utsläppstakt riskerar vi att förbruka resten av det mycket begränsade kvarvarande utsläppsutrymmet (koldioxidbudgeten) globalt inom bara 7-8 år. Bara sedan början av 2020 till mitten av 2021 släpptes växthusgaser motsvarande 15 procent av koldioxidbudgeten ut globalt, trots en tillfällig ekonomisk stagnation under pandemin. Världsledarnas beslut i höst vid FN:s klimatkonferens COP26 och kraftfulla utsläppsminskande åtgärder de kommande åren är helt avgörande för att ha en sista betydande chans att hålla oss under 1,5-gradersgränsen.

Det kommer bli än viktigare att se till att vi inte passerar 2-graderströskeln, som anses vara den temperaturökning vi maximalt kan anpassa oss till. Varje ton utsläpp, varje tiondels grad i uppvärmning gör därför stor skillnad för effekterna. Exempelvis väntas såväl värmeböljor som torka och skyfall bli mycket intensivare och mer frekventa för varje halv grads höjd global medeltemperatur. Dessutom ökar de regionala extremerna – Arktis kan uppleva så mycket som tre gånger högre ökning i medeltemperatur än genomsnittet. Utan stora, snabba utsläppsminskningar kan den gränsen riskera att passeras redan i slutet av detta århundrade, med förödande konsekvenser för planeten och mänskligheten.

Tröskeleffekterna närmar sig

Viktiga tröskeleffekter (så kallade tipping points) i systemet riskerar i mycket större utsträckning att passeras, med oåterkalleliga och mycket riskabla effekter som följd. Flera trösklar närmar sig, så som en markant högre havsnivåhöjning och havstemperatur, förlust av korallrev, storskalig isavsmältning från Arktis och glaciärer, minskat upptag av koldioxid i hav och land, metanutsläpp till följd av smältande permafrost, avtagande golfström och förändrade havs- och vattenströmmar. Dessa riskerar även att agera självförstärkande och ytterligare förvärra klimatförändringarna samt helt förändra jordens klimatsystem.

Ett krisalarm för politiker

IPCC-rapporten är ett krisalarm – beslutfattare har duckat frågan för länge och nu är sista chansen här. Men rapporten ger också hopp – det är besluten som fattas nu som kan påverkar vilket klimat vi kommer att ha de kommande decennierna. Därför finns nu också en slutlig chans att begränsa följderna så mycket som möjligt. Kraftigt minskade växthusgasutsläpp och snart nollutsläpp är en förutsättning för att kunna stabilisera uppvärmningen och på sikt begränsa klimatförändringarna.

Det är nu avgörande för världens och Sveriges beslutsfattare att inte bara besluta om, utan också genomföra systemförändrande, genomgripande samhällsförändringar som säkrar en utsläppsfri snar framtid och får ett stopp på användandet av fossila bränslen. Behovet av nya energi-, transport- och produktionssystem är akut.

Så tycker Naturskyddsföreningen

Politiker i rika länder som Sverige har ett stort ansvar. Naturskyddsföreningen är övertygade om att regering och riksdag behöver skärpa de svenska klimatmålen snarast och införa ett fossilförbud senast 2030. Sverige måste också driva på en mycket högre ambition i uppdateringen av EU:s klimatlagstiftning och internationellt inför COP26. Vi förväntar oss nu att få se de svenska partiernas konkreta planer för ett 1,5-graderssamhälle inför valet 2022. Året fram till valet 2022 och den kommande mandatperioden blir avgörande. Nu är det upp till bevis!

Vad är IPCC?

IPCC står för "Intergovernmental Panel on Climate Change" och är FN:s vetenskapliga klimatpanel. IPCC utför ingen egen forskning, utan sammanställer världens ledande klimatforskning och med experter från en stor del av världen som granskare.

Klimatrapporten som släpptes 9 augusti 2021 är delrapport 1 om den naturvetenskapliga grunden för klimatförändringarna av IPCC:s sjätte granskningsomgång ”AR6”. Den senaste granskningsomgången, AR5, genomfördes 2013-2014.

 

Läroplanskopplingar

Syfte

• analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
• utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen,
• värdera lösningar på olika miljö- och utvecklingsfrågor utifrån överväganden kring etik och hållbar utveckling.

Uppgifter

Frågor

1. Hur kan man veta att de varma somrarna beror på klimatförändringar? 

2. Är extremväder vanligare nu för tiden?  

3. Beror skogsbränder på klimatförändringarna?  Motivera ditt svar.

4. Har inte uppvärmningen stannat av i samband med Corona-pandemin? 

5. Även om det blir varmare, kan vi verkligen veta att det är människans fel?

7. Gör det någon skillnad om vi här i Norden slutar köra bil, det stora hotet är att utvecklingsländer som Kina och Indien släpper ut så mycket?