Ämnen:
Svenska som andraspråk
·
Årskurs:
7
Sagor & Författarporträtt
Järvenskolan, Katrineholm · Senast uppdaterad: 6 juni 2022
Det har funnits många olika varianter av muntliga berättelser genom tiderna. De texter som vi idag kallar sagor började berättas muntligt. Idag finns det sagor överallt i många olika former, bland annat muntliga, nedskrivna, tecknade och filmade.
Detta kommer vi att göra i detta arbetsområde:
* Prata om olika typer av muntliga berättelser och läsa några exempel.
* Läsa och analysera några sagor: typisk uppbyggnad, miljöbeskrivningar, personbeskrivningar, budskap
* Skriva egna sagor
* Förbättra den egna sagan utifrån respons
Detta har vi arbetat med under veckorna 36-38
* Introducerat sagor genom att se en sagofilm
* Pratat sagor i olika former och hur de kom till och när de började skrivas ner
* Svarat på frågor om legender, sägner, fabler och andra typiska sagoformer
* Gjort en sagofigur med egenskaper i keynote och introducerat uppgiften "Skriva saga"
Detta arbetar vi med nu under veckorna 39-40
* Att skriva sin egen folksaga, se uppgift! Inlämning vecka 40, 8/10
Fram till lovet, veckorna 41-43
* Göra digital teater av sin saga
* Arbeta med författarporträtt
* Retorik
Vecka 45
- Vi läser och diskuterar författarens böcker samt fortsätter att skriva på författarporträttet
Läroplanskopplingar
Syfte (5)
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
välja och använda språkliga strategier,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
Centralt innehåll (12)
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Redigering och disposition av texter med hjälp av digitala verktyg. Olika funktioner för språkbehandling.
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra en presentation.
Skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter från olika tider och skilda delar av världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
Språkliga drag, uppbyggnad och berättarperspektiv i skönlitteratur. Parallellhandling, tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar, inre och yttre dialoger.
Texter som kombinerar ord, bild och ljud, och deras språkliga och dramaturgiska komponenter. Hur uttrycken kan samspela med varandra, till exempel i tv-serier, teaterföreställningar och webbtexter.
Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
Skillnader i språkanvändning beroende på i vilket sammanhang, med vem och med vilket syfte man kommunicerar.
Informationssökning på bibliotek och på internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
Kriterier (7)
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till tidsaspekter och orsakssamband visar eleven grundläggande läsförståelse.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter, olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning samt i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
