Arbetslag Grovplanering

Normkritik och lekbaserat lärande

Arbetslagens grovplanering

Läsår:

Avdelning:

Nuläge (Var är vi?)

·       Vad är barnen intresserade av? Vilka förmågor och kunskaper ser vi att barnen behöver utveckla? Vad har vår inledande kartläggningsperiod visat?

Barnen har stort intresse för rörelse, dans och andra grovmotoriska lekar. Barnen har även intresse för musik. Barnen visar stort intresse till de lekar man rör sig mycket. Barnen tycker även om att rollekar till exempel doktor. Barnen visar även intresse för att måla, pärla, pyssla. Fåtal barn tycker om bygglekar. De förmågor och kunskaper vi ser barnen behöver utveckla är turtagning, tålamod, observation, instruktioner, regler, samspel och att barnen blir samhällsförberedd. 

 

·       Hur fungerar barngruppen och barnet i gruppen? (samspel, kommunikation, lärstil)

Barngruppen är fördelad med barn i olika åldrar från tre år till fem år. Vi har delat in gruppen i fyra grupper där vi har de mindre barn i samma grupp och de större barn i en annan. De individuella barnen i grupperna har någon sen tidigare kontakt med varandra för att de ska känna en trygghet. De finns fåtal barn som kan behöva stöd eller att vi har en annan form av lärande.

·       Vad har vi fått till oss i utvecklingssamtal med vårdnadshavare?

Under dessa Covid tider så har vi erbjudit utvecklingssamtal till vårdnadshavare men många tacka nej. De som vi har haft utvecklingssamtal med har varit vårdnadshavare till dem som börjar förskoleklass.

·       Vilka digitala verktyg har vi? Hur ser vår kompetens kring dessa ut?

Projektor, surfplattor, datorer, penpal, digitala ägget, musik, dans. Vi har god kompetens till dessa digitala verktyg.

Mål (Vart ska vi?)

·       Vilka mål i läroplanen ska vi prioritera utifrån nuläget?

”stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra” (LPFÖ18, sid 13), ” Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande” (LPFÖ18, sid 12), ” aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och • utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen.” (LPFÖ18, sid 12).

·       Målkriterier (Hur vet vi när utveckling sker mot målet)?

Vi ser utveckling mot målet när barnen börjar samspela med varandra, att dem löser konflikter själva alternativt tar hjälp av en vuxen, när barn bryter de könsstereotypiska dialogerna, När vi pedagoger tänker oss för innan vi talar med barnen för att bryta stereotypiska dialoger och att vi pedagoger hjälper varandra att nå dessa mål, att vi pedagoger inte pratar över huvudet när barnen är närvarande.

Genomförande (Hur gör vi?)

·       Vad vill vi göra med barnen? Hur tar vi reda på vad de redan kan/vet? Ska vi arbeta i Temaform? Projektform?

Friendlydockor, kompissolen, yoga saga, kompisböckerna ”Säga stopp & Samarbeta”. De barn som inte har språket med sig får vi pedagoger observera och utforska tillsammans med barnen för att se vad för intresse dem har samt vad de kan/vet. De äldre barnen har förmåga av att verbalt förmedla vad dem kan/vet. Där kan man som pedagog intervjua barnen om vad dem är intresserade av och vad de kan/vet. Vi arbetar i Temaform om hur man är som kompis och hur man ska respektera varandra.

·       Hur måste vi då organisera oss? Hur grupperar vi barnen? Hur fördelar vi ansvaret?

Vi kommer dela in avdelningen så att vi pedagoger kommer arbeta på olika ”stationer” Vi kommer då ha delat in oss i grupper där vi utgår efter barnens ålder och kompetens. Ansvaret ligger på oss alla pedagoger att vi utför arbetet gentemot läroplansmålen.

·       Vilka rutiner ska vi då ha?

Vi roterar grupperna dag efter dag så att alla barn kan få ta del av de vi pedagoger lär ut, Vi ska även då som pedagoger respektera att när aktiviteten är igång så ska vi även få avsluta aktiviteten istället för att bryta av den. Det kan vara till exempel att det är fruktstund eller något annat som kan helt plötsligt bryta leken/arbetet.

·       Vilket förhållningssätt måste pedagogerna i arbetslaget då ha? (T ex medforskande, nyfikna, stöttande)

Lågaffektivt bemötande, vi ska vara närvarande pedagoger och det tillkommer då medforskande, nyfikna och stöttande. Vi har ett anpassande förhållningssätt till de som har behov under vardagen.

·       Vilka metoder ska vi arbeta med? Har vi de ämneskunskaper som behövs?

Se ovan.

·       Hur organiserar vi då våra pedagogiska miljöer? Har vi allt vi behöver?

Vi möblerar om rummen för att väcka liv i lekar som inte blir lekta, det kan var att flytta in en gammal möbel i ett annat rum. Ta undan/gömma de material som kan vara ett distraktions moment för barnen.

Dokumentation

·       Vad behöver vi dokumentera för att veta att utveckling sker mot målet? (pre-, post- och didaktiska val)

Vi behöver dokumentera pre, post, ref, observation och alltid har de didaktiska frågorna i dokumentationen.

·       När gör vi det?

Varje pedagog enskilt då vi gör aktivitet/lek och sedan tillsammans i slutet av veckan göra en övergripande dokumentation.

·       Vem gör det?

Alla pedagoger samt vikarier/resurs ansvarar för att dokumentera. Vikarier och resursen får ett underlag från oss ordinarie som de kan använda för att dokumentera.

·       Var finns dokumentationen?

Dokumentationspärm som barn kan titta i, Unikum, Dokumentations för oss pedagoger som vi lägger in på USB så ingen annan än vi ser dem.