👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Naturvetenskap och teknik som ämnesperiod

Skapad 2021-09-24 10:27 i Kaprifolgatans förskola Helsingborg
Förskola
Här följer planeringen över naturvetenskap och teknik perioden med koppling till teorier, strategier och Lpfö 18!

Innehåll

Naturvetenskap & teknik

 

Under läsåret 2020/2021 gick vi från att arbeta projektrelaterat till att arbeta enbart målinriktat. Vi hittade projekt inom det målinriktade arbetet istället för att leta efter målen i projektet. Vi kommer att fortsätta med detta arbetssätt och använda oss av målen i Läroplanen för förskolan Lpfö 18 som är inom samma ämneskategori och arbeta med extra fokus mot just de målen under cirka två månaders tid. Dessa mål är baserade på ämneskunskaper och dem finner man i Läroplanen för förskolan 2018 Lpfö18 under 2.2 Omsorg, utveckling och lärande. Varför vi valt att plocka ut endast ämnesspecifika mål är för att vi anser att vi på så sätt kan få en godare ämneskompetens. Att vi som arbetslag kan utvecklas och med våra nya kunskapar utmana barnen vidare. Vi kommer att använda de två sista veckorna inom varje ämnesperiod till reflektion och analys. 

 

Var är vi?  

 

Var befinner sig gruppen nu?

Barnens natur-och teknik förmågor skiljer sig åt och varierar beroende på var i naturvetenskap och tekniken vi befinner oss, barnens ålder samt erfarenhet. 


Vilka behov kan vi se i gruppen? 

Lärandeobjekt:

Teknik: Vardagsteknik, Tankeprocess

Naturvetenskap: Biologi: hälsa och livet (den mentala hälsan för det enskilda barnet med koppling till lärandeidentitet, så som självförtroende, självkänsla och självbild). 




Vad är gruppen intresserad av/nyfiken på? 

Barngruppen visar intresse av digitalisering, bygg/konstruktion, grovmotorik och artefakter. 

 

 Vart ska vi? 

Vilka mål ska vi arbeta mot? 

Läroplanen för förskolan 2018 Lpfö 18

Mål

o   förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra,

o   förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

o   förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

o   förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

o   förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och

o   förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

 

Vilka målkriterier ska vi ha för de mål vi har valt ut? 

Finmotorik och grovmotorik

Positiv feedback, positiva erfarenheter och utmaningar 
Metakognitiv förmåga 
Hållbar utveckling i form av den hållbara människan.
Hållbar utveckling i samhället (sopmonster, kretslopp, människans olika val påverkar samhället och naturen) 

 

Hur gör vi? 

 

Under vilken tidsperiod ska vi arbeta med de utvalda målen? 

Under två månaders tid. Tiden disponeras som följande: 6 veckors aktivt arbete med ämnet och 2 veckor till analys och reflektion.

 

Hur ska vi följa upp arbetet mot målen (hur och när ska vi stämma av mål- kriterierna)?  
Vi följer upp det enskilda barnet kring läroplansmålen i utvecklingssamtalsmallen efter de två månaderna. Detta görs med hjälp av den systematiska kvalitetsarbetes-modellen (SKA-modellen). 
Målkriterierna följer vi upp på våra planeringstillfällen i arbetslaget med hjälp av SKA-modellen. 

 

Vilka undervisningssituationer behöver vi planera för och genomföra för att arbeta mot de mål vi har satt upp? 

• artefakter 

• vardagsteknik 

• tankeprocesser i form av idéer och genomföranden

• Hälsa: kroppen, grovmotorik 

• Livet: mentala hälsan i form av lärandeidentitet 

• Hållbar utveckling 

 

När ska de genomföras? Vem ska genomföra dem? 

Den planerade undervisningen kommer till största del ske på förmiddagen då de flesta barnen är på plats. Spontana matematiska undervisningstillfällen sker under hela dagen. Alla pedagoger på förskolan står för genomförandet med ledning av förskollärarna. 

 

Hur ska vi ta tillvara den spontana undervisningen? 

Genom ögonblickspedagogiken i vårt förhållningssätt. 

 

Hur ska vi dokumentera undervisningen? 

Med hjälp av vardagsglimtar, lärloggsinlägg: enskilda och gruppen, och SKA-modellen i utvecklingssamtalet. 

 

På vilket sätt arbetar vi mot målen?

Vi använder oss av den didaktiska triangeln i vårt sätt att undervisa: Någon (pedagog) som riktar någons (barnet) uppmärksamhet mot något (matematiken).

 

I vårt bemötande av barnet i undervisningen förhåller vi oss till Lev Vygotskijs proximala utvecklingszon. Den proximala utvecklingszonen är en teori som innebär att man har en tro på att barnet har potentialer att nå "nästa steg" i utvecklingen om barnet får hjälp av en mer kunnig person, vi pedagoger. Vi ska med vår kunskap kunna leda och undervisa barnet så att hen når sin nästa utvecklings nivå. Den proximala utvecklingszonen kopplar vi även samman med det myntade begreppet det kompetenta barnet, vi tror på att barnet kan. I undervisningens praktik använder vi oss av EPA-metoden (Ensam, Par, Alla) men också en omvänd variant: APE = Alla, Par, Ensam. 

 

  

Hur blev det? 

 

Har vi arbetat mot målen? 

○ Stäm av mot målkriterierna 

 

Har undervisningen gett det resultat vi förväntade oss? 

○ Hur vet vi det? 

○ Vad gjorde att det blev så? 

○ Vad ska vi förändra? Vad ska vi fortsätta med? 

○ Vad behöver vi lära oss mer om? 

○ Hur går vi vidare?