👋🏼Vi håller på att göra om Skolbanken med nytt gränssnitt och nya förbättrade funktioner! Ta en smygtitt på Nya Skolbanken här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

MA alfa - Kapitel 2

Skapad 2021-10-05 13:12 i Sjökarbyskolan Österåker
Arbetsområde addition och subtraktion. Kapitel 1 i matematikboken Alfa
Grundskola 4 Matematik
Matematikboken Alfa - kapitel 2 Multiplikation och division veckorna 41, 42, 43 , 45, 46, 47

Innehåll

Matematikboken Alfa - kapitel 2

När du har arbetat med det här kapitlet ska du:

  •  kunna räkna multiplikation och division i huvudet
  • förstå hur multiplikation och divison hör ihop
  • kunna multiplicera med 10, 100 och 1000
  •  kunna multiplicera med andra tal som slutar på 0

 

Bedömningstillfällen

Bedömning av elevens kunskaper sker kontinuerligt under hela arbetsområdet.

Diagnoser:
En inledande diagnos - där elev och lärare tillsammans stämmer av vad som känns lätt resp. svårt i det kommande kapitlet

Under arbetet med kapitlet görs även en av Skolverkets diagnoser för beräkningar med multiplikation (denna utgör en del av Österåkers kommuns diagnosplan för elever i årskurs 4).
AG6 - multiplikationstabellen

Prov:
Kapitlet avslutas med ett prov där du får visa de kunskaper du tillskansat dig under kapitlet om multiplikation och division.

I slutet av perioden görs bokens prov för kapitel 1 och 2.

Muntligt:
I varje avsnitt och på varje svårighetsnivå finns ett antal "spök-uppgifter" - dessa övar din förmåga att uttrycka dig muntligt med de matematiska begrepp vi arbetat med. Du redovisar ditt svar muntligt för en pedagog.

Problemlösnings sidorna - du arbetar tillsammans med en eller flera kamrater. Ni ska tillsammans lösa ett antal matematiska problem. Samtala kring hur ni tänker, tillsammans ska ni sedan redovisa hur ni löst de olika uppgifterna.

Uppgifter

  • Prov kapitel 2

  • Diagnos AG6

  • Alfa-prov 1

Kopplingar till läroplanen

  • Centralt innehåll
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal, vid huvudräkning och överslagsräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  1-3
  • Rationella tal och deras egenskaper.
    Ma  4-6
  • Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digitala verktyg. Metodernas användning i olika situationer.
    Ma  4-6
  • Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer.
    Ma  4-6
  • Kunskapskrav
  • Eleven beskriver tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan bidra till att ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
    Ma  E 6
  • I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra enkla resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
    Ma  E 6
  • Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då bilder, symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget.
    Ma  E 6
  • I redovisningar och samtal kan eleven föra och följa matematiska resonemang genom att ställa frågor och framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt.
    Ma  E 6

Matriser

Ma
Matematik år 4-6

Nivå 1
Nivå 2
Nivå 3
Lösa problem
Du kan på ett ganska bra sätt lösa enkla matteproblem som handlar om saker du känner till. Du väljer och använder metoder som passar ganska bra för att lösa problemen.
Du kan på ett bra sätt lösa enkla matteproblem som handlar om saker du känner till. Du väljer och använder metoder som passar bra för att lösa problemen.
Du kan på ett mycket bra sätt lösa enkla matteproblem som handlar om saker du känner till. Du väljer och använder metoder som passar mycket bra för att lösa problemen.
Du kan beskriva på ett ganska bra sätt hur man kan lösa matteproblem. Du diskuterar på ett enkelt sätt om resultaten är rimliga. Du hjälper till att ge något förslag på andra sätt att lösa problemen.
Du kan beskriva på ett bra sätt hur man kan lösa matteproblem. Du diskuterar på ett utvecklat sätt om resultaten är rimliga. Du ger något förslag på andra sätt att lösa problemen.
Du kan beskriva på ett mycket bra sätt hur man kan lösa matteproblem. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt om resultaten är rimliga. Du ger några förslag på andra sätt att lösa problemen.
Använda begrepp
Du har baskunskaper om matematiska begrepp. Du använder dem på ett ganska bra sätt i situationer som du känner till väl.
Du har goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder dem på ett bra sätt i situationer som du känner till.
Du har mycket goda kunskaper om matematiska begrepp. Du använder dem på ett mycket bra sätt i nya situationer.
Du kan beskriva matematiska begrepp med hjälp av saker , symboler, bilder och andra matematiska uttryck på ett ganska bra sätt.
Du kan beskriva matematiska begrepp med hjälp av saker, symboler, bilder och andra matematiska uttryck på ett bra sätt.
Du kan beskriva matematiska begrepp med hjälp av saker, symboler, bilder och andra matematiska uttryck på ett mycket bra sätt.
Du kan byta mellan olika sätt att beskriva matematiska begrepp. Du diskuterar på ett enkelt sätt hur begreppen hör ihop.
Du kan byta mellan olika sätt att beskriva matematiska begrepp. Du diskuterar på ett utvecklat sätt hur begreppen hör ihop.
Du kan byta mellan olika sätt att beskriva matematiska begrepp. Du diskuterar på ett välutvecklat sätt hur begreppen hör ihop.
Använda metoder
Du kan göra enkla uträkningar på ett ganska bra sätt. Du väljer och använder metoder som passar ganska bra för att göra uträkningarna.
Du kan göra enkla uträkningar på ett bra sätt. Du väljer och använder metoder som passar bra för att göra uträkningarna
Du kan göra enkla uträkningar på ett mycket bra sätt. Du väljer och använder metoder som passar mycket bra för att göra uträkningarna.
Kommunicera
Du kan beskriva och prata på ett ganska bra sätt om hur man kan göra uträkningar. Du använder bilder symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttryck som passar ganska bra ihop med situationen.
Du kan beskriva och prata på ett bra sätt om hur man kan göra uträkningar. Du använder bilder symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttryck som passar bra ihop med situationen.
Du kan beskriva och prata på ett mycket bra sätt om hur man kan göra uträkningar. Du använder bilder symboler, tabeller, grafer och andra matematiska uttryck som passar mycket bra ihop med situationen.
Resonera
Du kan förklara hur du har tänkt och förstå hur andra har tänkt när ni diskuterar matematik. Du motiverar dina förklaringar och ställer frågor så att diskussionerna fortsätter på ett ganska bra sätt.
Du kan förklara hur du har tänkt och förstå hur andra har tänkt när ni diskuterar matematik. Du motiverar dina förklaringar och ställer frågor så att diskussionerna fortsätter på ett bra sätt.
Du kan förklara hur du har tänkt och förstå hur andra har tänkt när ni diskuterar matematik. Du motiverar dina förklaringar och ställer frågor så att diskussionerna fortsätter på ett mycket bra sätt