Ekorrens Projektbeskrivning Södermalm 2021-2022, Uppföljningsperiod 2 (Sachsgatan)

Det här är den andra uppföljningen av projektarbetet där vi gör en avstämning. Vi utgår från de didaktiska frågorna: vad, hur, varför och vem för att få tag i den pedagogiska processen. Vi funderar kring "vart vi är på väg" och stämmer av med den föregående planeringen (Projektbeskrivning) och planerar för hur vi ska gå vidare.

• Gemensamt tema HÅLLBAR FRAMTID – Vad kan växa i vår stad?

I början på terminen startade vi upp ett projekt om äppelträd då ett barn kom och visade en bild av ett äppelträd. Vi har ett äppelträd på gården och ett bakom huset.  Det resulterade i ett intresse hos barnen och vi startade upp projektet. Vi gjorde äppeltryck, äppelmos, uppmärksammade olika färg på äpplen. Under fruktstunden såg barnen äppelkärnor och vi pratade att hur äppelträd växer och barnen ville spara äppelkärnorna för att kunna plantera. Barnen har plockat kastanjer och vill ofta räkna med dem. När de jobbar med lera använder barnen spontant kastanjer och använder också kastanjer som får åka i linbanan som vi byggt. Ute i naturen kan barnen känna på träden om de är släta eller ojämna, om träden är smala eller tjocka och barnen undersöker olika saker i naturen med förstoringsglas. Vi plockar naturmaterial från skogen som vi använder till skapande, experiment och olika aktiviteter till exempel när vi bygger vår stad. En dag såg barnen en hackspett hugga på trädet och de blev intresserade av vad hackspetten gör. Vi pratade med barnen och läste på nätet och försökte ta reda på svaret.

 

• Vi började bygga vår stad genom att måla en stor kartong. Innan vi började måla, frågade vi barnen vilken färg de ville använda. Barnen vill använda grön färg eftersom gräsmattan är grön. Barnen var intresserade av bilar och ville ha bilbana i staden. De målade mjölkpaket för att bygga hus. Ett barn åkte linbana i somras och visade sin bild på samlingen och barnen ville ha en linbana i staden. Äppleträd, buske vid parkeringen och trafikljus kom också in i staden. Barnen skapade ett stort äppelträd där en ekorre flyttade in. Under trädet växte trädsvamp. På trädet växte blad som barnen plockade och limmade.
• Utomhus experimenterade barnen med vatten och diskmedel och det blev bubblor. Olika djur fick bada i vattnet, båtar och löv fick flyta i vattnet och det var en intressant lek. Inomhus fick barnen experimentera och pröva vad som flyter och vad som sjunker.
  
  

Barnen visade nyfikenhet för att bygga med Magnatiles tillsammans med batteridrivna ljus: det blev bussar, bilar, glassar, med mera. Vi har introducerat flera material som barnen kan bygga med: clix och genomskinliga Duplo med mera. Barnen har visat intresse för att bygga sin egen stad och har använt sig av naturmaterial utomhus.

Utifrån barnens intresse och inflytande planerar vi att jobba mer aktivt med att barnen ska bygga sin stad med olika material och på olika sätt. Vi vill också använda oss av olika digitala verktyg för att dokumentera och utforska sin stad. Till exempel, Green Screen och AR (Google Lens) för att utforska källkritik. Är det sant att barnen är lika stora som Globen? Vi vill också utforska Blue-Bots genom att åka till olika sevärdheter i Stockholm.

Vi vill uppmuntra barnen att dokumentera sin vardag och sitt lärande på ett mer aktivt sätt genom att ha tillgång till en lärplatta för att ta bilder och filma processen och verksamheten. Vi vill närma oss barnens perspektiv och använder oss av pedagogisk dokumentation för att jobba aktivt mot en hållbar framtid. Pedagogisk dokumentationen som vi skapar tillsammans med barnen ska vi använda som underlag för vårt fortsatta arbete med projektet. Vi vill använda barnens funderingar och frågor tillsammans med deras bilder som utgångspunkt för att uppmuntra barnen till inflytande och delaktighet.

Vi har observerat att barnen gillar att leka doktor/sjukhuslekar. Hur kan vi bygga upp ett sjukhus på avdelningen för att uppmuntra rollek och samspel? Såklart ska vi använda oss av inspiration av Södersjukhuset som finns i vår närmiljö.

Vi har introducerat lera till barnen utifrån hållbar utveckling och projektet. Vi har uppmuntrat barnen att utforska leran. Vi planera att fortsätta att jobba aktivt med lera genom att uppmuntra barnen att skapa barnens stad med leran på olika sätt, som till exempel färdiga kuber och andra former för att bygga olika hus samt även bygga på ljusbordet. 

Nu är det tid att göra en projektavstämning, använd de didaktiska frågorna:

VAD: (Innehåll)

För att säkerställa att vi utgår ifrån barnens inflytande har vi skrivit en tankekarta i arbetslaget med huvudrubriken "Vad kan växa i vår stad?” Vad har barnet visat för intresse?

Vi har utgått ifrån barnens inflytande och delaktighet utifrån deras projektuppgift och använde barnens bilder som utgångspunkt i vårt projekt. Vi pedagoger har varit lyhörda medresenärer och ska fortsätta att vara nyfikna på allting som barnen upptäcker och utforskar. 

• Vi hade stora planer att genomföra olika undervisningsmoment och introducera olika material på ett spännande sätt som tyvärr inte blev som vi hade tänkt, till exempel kom vi aldrig vidare efter att ha introducerat lera.
• Vi pedagoger planerar att se till att det finns en tydligare röd tråd i vår planering och i utformningen av projektet. Vad har barnen för frågor och funderingar? 
• Vi har använt oss av läroplanen men vi måste tydliggöra hur och varför vi gör som vi gör för oss själva och vårdnadshavarna med hjälp av pedagogisk dokumentation och Skolplattformen. 
• Barnen har använt sig av många olika konstruktionsmaterial och på olika sätt. Vi planerar  att utforma olika undervisningsmoment utifrån att barnen gillar att bygga med olika material. Vi kommer att bygga en ny stad på ett bord och på väggen bakom i form av ett stort collage. Vi ska använda oss av en mångfald av olika material och tekniker. Digitala verktyg, papier-maché, lera, bilder, måla, rita med flera. Vi ska börja gå på utflykter med hela gruppen snart och använder saker och ting som barnen ser, hör och upplever som utgångspunkt för vad vi ska ha med i vår stad. Vad hittar barnen som växer i vår stad?
• Förskolan Sachsgatan ska också vara en central del av staden.
• Vi behöver använda oss av varandras kompetenser för att utveckla verksamheten, lärmiljön och vår undervisning, till exempel: hur kan lära oss av varandra för att använda oss av olika digitala verktyg för att nå ännu fler läroplansmål?
• Projektet har vi kopplat starkt till hållbar utveckling (social, ekologisk, ekonomisk) utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018).

VARFÖR (Syfte)

• Syftet är att barnen ska utforska "Vad kan växa i vår stad?"
• Vi måste fortsätta observerar barnen för att utveckla projektets innehåll för att säkerställa en röd tråd som utgår från barnens inflytande och delaktighet ur ett hållbart utvecklingsperspektiv.
• Utforska hållbar utveckling (social, ekologisk, ekonomisk) med hjälp av olika estetiska uttrycksmetoder.

HUR (Tillvägagångssätt)

• Hela arbetslaget ska observera barnen och se hur barnen använder och inte använder lärmiljön på ett aktivt sätt. Vi vill ha fokus på att ha flera möjligheter att utforska mer hållbart material, som till exempel, loose parts och tygbitar.
• Vi planerar för att utforska lera på olika sätt genom att ge barnen kuber, korvar, med mera för att bygga sin stad. Vi ser mycket potential i materialet utifrån barnens intresse och nyfikenhet för att aktivt jobba med det i vårt projektarbete. 
• Vi vill uppmuntra barnen att utforska materialet på olika sätt. Hur kan vi presentera materialet på olika sätt för att uppmuntra och utveckla barnens utforskande?
• Vi vill utveckla ateljén med hjälp av att introducera olika material och inspirera barnen hur de kan utforska det på olika sätt, som till exempel, papper av olika storlekar och färger, svarta tuschpennor av olika tjocklekar med mera. Vi vill ge barnen hundra språk. Vi ska använda oss av momentmetoden för att utforska många olika uttrycksmetoder samt uppmuntra samspel.
• Vi dokumenterar barnen och deras processer med hjälp av bilder som vi sätter upp på väggarna, i hallen och i en pärm som alltid är tillgänglig för barnen. Vi vill dokumentera barnens processer samt resultat som en del av pedagogisk dokumentation på ett lockande sätt på väggarna.
• Familjerna är medvetna om vårt projektarbete. Vi behöver skriva mer regelbundet om vad och varför vi utforskar projektet med hjälp av till exempel föräldramöten och Skolplattformen (nyhetsinlägg samt informationsbrev).
• Vi vill fortsätta att publicera flera informationsbrev till vårdnadshavarna under terminens gång med text och bilder som tydligt beskriver vår undervisning, hur vi tänker kring utformning av miljö och annan viktig information.
• Vi planerar att ha undervisningsmoment kopplat till projektet under olika stunder under dagen, med fokus på förmiddagen och planerar att genomföra olika undervisningar båda utomhus och inomhus. Vi vill utforska vår närmiljö på olika utflykter en gång i veckan. Vi ska ha fokus på resan dit och barnens upptäckter och utforskande.
• Vi vill att alla barn har möjlighet att möta samma material och undervisning utifrån barnens intressen, behov och lust. Hur kan vi organisera dagen och miljön för att möjliggöra det? Behöver vi dela upp gruppen? Vi måste vara flexibla att ge barnen möjligheten att möta samma material många gånger utifrån barnens visade intressen. Eftersom vi är ett nytt arbetslag ska vi jobba oss fram och regelbundet reflektera tillsammans som en del av pedagogisk dokumentation för att utveckla olika organisationsfrågor.
• Vi ska projicera olika bilder av staden för att inspirera barnens konstruktioner på ett multimodalt sätt (musik, bygg, bilder, rörliga bilder).
• Vi ska använda oss av bilderna och filmerna som barnen tar som en del av en estetisk transformation för att uppmuntra dem till att uttrycka sig med olika estetiska uttrycksmetoder samt reflektion i grupp, till exempel använder vi bilderna som barnen tar själva av saker som de upptäcker som bakgrund för att måla på.
• Vi ska uppmuntra barnen att skapa olika estetiska attraktioner med hjälp av olika digitala verktyg, som till exempel kameran, förstoringsglas samt mikroskopägg.
• Vi vill utforska olika språk i vår stad och uppmärksamma de olika minoritetsspråken med hjälp av Polyglutt.
• Vi planerar att plantera på våren och att återigen plantera äppelkärnor och andra fröer och kärnor. Vi ska ta tillvara naturen i vår närmiljö och gå på spaning på våra gårdar och i närområdet för att se vad som växer, t.ex. vid kolonistugorna i närheten.
• Vi ska jobba aktivt med olika litteratur och boksamtal relaterad till projektet. Vi ska fokusera på hur vi pedagoger kan använda oss av olika öppna (och stängda) frågor för att berika barnens boksamtal och reflektioner. Som till exempel, varför tror du? Jag undrar… Berätta…. Beskriv… med mera.
• Vi ska aktivt reflektera över vårt förhållningssätt för att tillsammans säkerställa att vi är lyhörda medresenärer för att närma oss barnens frågor och funderingar för att aktivt jobba mot en hållbar framtid.  
• Vi vill börja att duka fram lockande stationer och aktiviteter som väcka barnens lust och nyfikenhet.
• Social hållbarhet: Vi ska använda oss av kompisböckerna, sjunga sånger om känslor, familjer, kompisar med mera. Läsa böcker, skriva ut bilder och diskutera om olikheter, uppmuntra barnen att reflektera över sin dag; vad gjorde jag idag för att göra någon annan glad? Använda momentmetoden för att uppmuntra samspel och samarbete i nya konstellationer.

VEM?

• Vi vill uppmuntra barnen att dokumentera utifrån barnens perspektiv. Bilderna och filmerna som barnen tar själva kan ge oss en inblick i deras funderingar och nyfikenhet. 
• Eftersom vi är ett nytt arbetslag måste vi hittar olika sätt hur vi ska planera, observera och reflektera över vårt arbetssätt, lärmiljön och projektet. 
• Vi har tid varje måndag förmiddag för att reflektera tillsammans i arbetslaget, samt tid på APT och utvecklingsdagar.
• Vi har tänkt att använda oss av estetisk transformation som en del av pedagogisk dokumentation för att uppmuntra barnen att reflektera och upptäcka en plats eller sak på ett annat sätt.  

Lärloggar och reflektionsytan i PoB:

Vi har inte riktigt kommit i gång med att använda reflektionsytan eller lärloggar i PoB:en på det mest effektiva sättet, men vi diskuterar om hur vi ska gå vidare och vad vi behöver för kompetensutveckling och tydliga riktlinjer kring de didaktiska frågorna varför, när och hur vi ska använda oss av Skoplattformen.