Priomål R2 Svenska

Svenska/språkutveckling i vardagen och i planerad undervisning.

Språk

Förskolan ska ge varje barn förutsättning att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa. Samt att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka me ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften. Vi kommer genom tex högläsning, sagoberättelser, samtal med varandra, TAKK (använder vi som stöd vid tex våra måltider), sång m.m. integrera språkutvecklingen i temat. 

 

Utvärdering av terminen HT 2021 (DEC) 

Språk 

Vi har använt oss av TAKK en hel del under terminen. Då vi har en del barn där den muntliga språkutveckling är sparsam, valde vi tidigt att vi skulle integrera TAKK som en del av vårt språk på R2. Vi började med att fokusera på att barnen skulle “säga” Tack, bra, frukt, äpple, banan, päron. Vi märke då att barnen tydligare kunde kommunicera med oss pedagoger, vi kunde förstå varandra lättare vid tex måltiderna. Båda pedagogerna hade en viss kunskap inom TAKK, Jonna har pluggat det på gymnasiet och Tessan har lärt sig det när hon jobbat på annan förskola. Tessan behövde dock plugga på en hel del tecken innan hon lärde ut det till barnen. Detta blev ett kollegialt lärande mellan Tessan och Jonna. Vi har också sett och hört att fler avdelningar på förskolan valt att använda sig av TAKK som stöd i sin verksamhet. För att kunna involvera Vh och för att de ska ha en chans att veta vilka tecken deras barn visar när de samtalar i hemmet så valde vi att spela in en video där vi visar tydligt hur man tecknar de ord som vi använder oss mest av. Denna video har sedan även resten av Vh på förskolan kunnat ta del av genom unikum. Även här blev det ett lärande kollegor och Vh mellan.  

Vi på roten 2 har haft högläsning varje vecka. Vi har främst valt att fokusera på boken “knacka på”. Vi har använt oss utav denna bok både i pappersform och på ipad. Bokens huvudsyfte är färger, vilket har passat bra till vårt tema som just är färger. Högläsning är en bra metod för att utmana och utveckla barnens språkutveckling. Deras fantasi och föreställningsförmåga sätts på prov samt en utveckling av deras talspråk och ordförråd. Vi har också läst boken “Petter och hans fyra getter”, en bok som också handlar om färger. Dessa två böcker har vi valt att hålla oss till och upprepa flertalet gånger. Varför har vi då valt att bara läsa dessa två böcker? Jo för att vi, (Jonna och Tessan) anser att barnen på roten 2 fokuserar bättre om vi inte presenterar så många saker samtidigt då det kan upplevas rörigt. Att istället då upprepa samma bok under en längre tid ger goda resultat på barnens inlärningsförmåga och det ser vi genom att vi tillsammans samtalar om boken och situationer i boken. Upprepning är ett effektivt lärande då barn har olika inlärningsförmågor och tar olika lång tid på sig att förstå. Detta gör då att alla barn får möjlighet att förstå och bekanta sig med boken/böckerna vi valt att fokusera på. 

 

Varje dag samtalar vi tillsammans med barnen på R2. Vi diskuterar vad vi ska göra under dagen och vi pratar om hur de har det på förskolan och i hemmet. Vi samtalar kring tex måltiderna eller kring leken. Vi hör också att barnen samtalar med varandra i leken. Då vi har unga (två år) barn så anser vi att ett korrekt språk tillsammans med barnen är viktigt för deras språkutveckling, vi väljer också att alltid tilltala oss själv och barnen med deras och våra namn, tex “kom till Tessan så ska jag hjälpa dig”. Genom att hela tiden tilltalade varandra med namn tränar vi också in vad alla heter på förskolan. Vi anser att det är viktigt att vi kan varandras namn då vi spenderar mycket tid tillsammans. Det vi ser som hinder i de muntliga samtalen är att vi inte kan involvera alla på samma sätt. Vi har barn som ännu inte samtalar med muntligt språk, detta gör att det mer blir ett envägs samtal tillsammans med dessa barn. Vi har fortsatt med samtal med även dessa trots det, då vi anser hör att genom att fortsätta de muntliga samtalen väcks ett intresse för att samtala hos dessa barn. Vi hör hur de försöker härma oss i våra ord och läten, vi hör också att det vecka för vecka kommer nya ord ur munnarna som tidigare inte sagt så många förståeliga ord tidigare. Sakna med säkert som vi brukar säga kommer allas språkutveckling i deras tid.  

 

Sång - Förutom sången när barnen fyller år och sången när vi har disco på gården så har det blivit väldigt sparsamt av just sång på R2. 

Uppföljning och vidare arbete Vt 22 (FEB-JUNI)

Språk - Då vi fortsatt ser att barnen använder sig utav TAKK kommer vi denna termin utöka vårt förråd av TAKK tecken och lära oss nya tecken.  

Barnen visar intresse för högläsning och i vårt tema för kommande termin kommer vi fokusera på specifika böcker (Pippi).  

Vi kommer fortsätta samtala och kommunicera med ett expansivt språk tillsammans med barnen, vi pedagoger ser alltid till att använda ett lämpligt och korrekt språk tillsammans med barn och pedagoger i barngruppen.   

Vi kommer fortsätta vara tydliga med att benämna varandras namn. Vi benämner även vårt eget namn när vi pratar med barnen. Ex: Jonna, kom till Tessan så ska jag hjälpa dig med vantarna. Vi hör och ser att barnen tar efter detta, de benämner sitt eget namn när de pratar och delar av barngruppen benämner även kompisarnas namn.

Utvärdering av läsåret (JUNI)

Språk: Intresset för Pippi var som vi observerat stort. Vi har under terminens gång åtgått från en och samma bok där vi aktivt valt att läsa samma kapitel under en och samma vecka. Vi har sett att genom att upprepa kapitlet har barnens ordförråd ökat. Vi har genom observationer hört barnen använda ord, som vi läst i boken under veckan, som vi tidigare inte hört dem säga. Vi har hör barnen leka och prata om vad som hänt i kapitlet i den fria leken och där också observerat att gemenskapen och samarbetet ökat hos gruppen. Bruce och Riddersporre (2012) skriver att genom att barnen delar sina upplevelser och uppfattningar med andra så utvecklar de sitt språk genom kommunikation. 

Slutlig analys (JUNI)

Under hela året har vi utökat och använt oss av TAKK som stöd när vi kommunicerar tillsammans med barnen. Vi har i undervisningssammanhang använt vissa tecken och vi har i det vardagliga språket (spontan undervisning) använt oss av vissa tecken. Vi har sett att även barnen i leken och i kommunikation med andra stödjer sitt talspråk med TAKK. Philgren (2020) skriver att barn redan i förskolan kommunicerar genom tecken och kroppsspråk innan de lärt sig det verbala språket. 

Vi har genomsyrat året med högläsning i stor och liten grupp. Under första halvan av "året" läste vi böcker som barnen var med och valde, vi läste olika böcker varje dag som barnen visat intresse för. Genom att, som skrivit ovan, upprepa en och samma bok/kapitel kan vi se att ordförrådet hos varje barn ökat. Vi hör det när de samtalar med oss och med sina kompisar.

Genom att använda oss av varandras namn tydligt i varje kommunikationstillfälle ex. "Kom till Tessan" eller "Ge boken till Jonna" så kan vi fortsatt se att barnen tar efter, barnen återupprepar inte bara pedagogernas namn utan även sitt och sina kompisar namn dagligen.