JAG & VI

Vi kommer utgå från det enskilda barnet och barngruppen för att skapa en stark jag- och vi-känsla.

Målområde

Barnen skall få en större förståelse kring begrepp så som självkänsla, självförtroende, självrespekt samt respekt för andra. 

 

Syfte  

 

Vad behöver jag för att må bra?

 

Då arbetet berör såväl individen (jaget) som gruppen (viet) ger temat möjlighet att arbeta med sociala relationer, leken och samspelet, vilket är en del av förskoleverksamhetens övergripande uppdrag. 
När barnen ges förståelse för att andra har samma och liknande behov som de själva, så främjas kunskaper som empati, medmänsklighet och social kompetens. På så vis bidrar arbetet till ökad tror på sig själv och en förståelse för andra människor.

Koppling till läroplanen för förskolan (Lpfö18)

I det här arbetet fokuserar vi kring ett antal mål tagna ur läroplanen för förskolan.

 

 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,

 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar

 

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

Kartläggning

Tryggheten i verksamheten ska ligga till grund för arbetet med barnen. En faktor är att vi i arbetslaget var nya för varandra under höstterminen, vilket innebär att vi behöver lära känna varandra, både barn och pedagoger.
En annan faktor är att vi skolat in flera barn som är yngre än resterande barngrupp, vi har därför behövt ge dessa nya barn tid att komma in i verksamheten.

Av naturen är små barn egocentriska. Vi vill ta vara på den här naturliga sidan hos barnen samtidigt som vi vill stärka deras självtillit.
En förutsättning för att kunna samspela med varandra är att känna trygghet till sig själv. 

Vi upplever att barnen behöver mycket stöd i sitt samspel med varandra. Vår intention är att skapa förutsättningar för detta.

Vi ser flera gemensamma och individuella intressen hos barnen som vi vill ta vara på och utgå från i det arbete vi planerar. Detta gör vi för att bygga verksamheten och vår undervisning på barnens behov och intressen.

Förhållningssätt

Vi delar in barnen i mindre grupper vid flera olika aktiviteter och undervisningstillfällen.
Vi är närvarande och lyhörda i barnens samspel med varandra.
Vi använder oss av en undersökande dialog i våra undervisningstillfällen och i samtal med barnen. Genom denna dialogform bjuds barnen in i samtal och får möjlighet att använda sin kreativitet, nyfikenhet och inflytande.
Vi tänker på att ställa öppna frågor (frågor som ej kan besvaras med ja eller nej) för att utmana barnens språkutveckling.

 

Hur ska arbetet gå till?

Vi börjar arbetet med tydliga rutiner i verksamheten, eftersom tryggheten är grundläggande för de yngre barnen.

Samlingar där vi bland annat uppmärksammar vilka som är här, respektive inte är här.

Besök till barnens hus för att uppmärksamma och visa var de bor. Det görs för att uppmärksamma ”mitt” och ”ditt”, vad vi har gemensamt.

Vi kommer att utforska närmiljön, exempelvis skogen.

Estetiska uttrycksformer;

• rörelsesånger
• rörelse & rytmik
• självporträtt
• hand/fotavtryck

Dokumentation

Vi dokumenterar främst med bilder/film som vi tar vid undervisningstillfällen.
Alster gjorda av barnen kommer att användas för att uppmärksamma barnen att reflektera och jämföra.
Lärloggar kommer att göras under temats process såväl gruppvis som eventuellt individuella lärloggar.

Lärmiljö

Vi använder oss såväl av inomhus- som utomhusmiljön för att möjliggöra lärande. Barnen ges möjlighet att påverka/vara med och skapa lärmiljön.
Leksaksrotation.

 

Uppföljning

Vi följer upp vår dokumentation på arbetslagsträffarna.
Vi gör löpande utvärdering under terminen och ser sådant som;
Var är vi? Var är vi på väg?
Vad fungerade? Vad fungerade inte?

 

Fågelmatare

När vi sitter och äter ser vi mycket fåglar som flyger omkring. Då det kom snö i november pratade vi om att det är svårt för fåglarna att hitta mat när det är kallt ute och har kommit snö. Då gav vi barnen möjlighet att tillverka fågelmatare. Genom att återvinna mjölkkartonger blev det perfekta fågelmatare. Barnen fick själva välja vilken färg de ville ha och sedan fick det använda olika material för att pynta dem. Barnen har varit engagerade och visar en stolthet då fåglarna äter ur just deras fågelmatare. Detta skapar självförtroende.

 

Handavtryck

 

Barnen har fått skapa handavtryck i lera och med målarfärg.

Under aktiviteten startades flera olika samtalsämnen. Vi samtalade och undersökte hur våra händer ser ut, vad vi kan använda våra händer till och jämförde våra händer med varandra.

Vi har ställt matematiska frågor; räknat hur många fingrar vi har och diskuterat storleken på våra händer.

Med hjälp av matematiska begrepp som större och mindre kunde vi jämföra storleken på våra händer; vem har större hand än mig? Vilka har lika stora händer? Vems hand är störst eller minst? Varför har vi olika storlek på våra händer o.s.v.

När handavtrycken var färdiga laminerades de. De laminerade händerna har använd vid samling och olika aktiviteter. Händerna har sorterats i både färg och storlek, de har använts till att räkna ut hur många barn som är närvarande på samlingen då varje barn fått lägga fram sin hand.

 

Självständighetsträning

Vi har utmanat barnen mycket i att klä på sig själva, vara självständiga vid enklare blöjbyten och toalettbesök samt hänga upp sina kläder på sin krok. I dessa utmaningar har det blivit väldigt tydligt hur mycket barnen faktiskt kan på egen hand och att de vill klara saker själva. Vi har gett barnen mycket tid och uppmuntran. Vi jobbar vidare med att låta barnen göra själva och uppmuntrar de även att hjälpa varandra.

Vi har påbörjat en aktivitet där barnen skapar fiskar av sina avmålade händer. De har med viss hjälp ritat konturerna runt sin hand, därefter fyllt i med krita, klippt ut handen med mellanrummet mellan fingrarna kvarstående för att det ska likna en fisk. Barnen har limmat på ett plastöga med limpistol och ritat dit en mun. Barnens självständighet har synts då de klippt, målat innanför linjer och konturer på papper och när de limmat med limpistol. Aktiviteten ska fortsätta, fiskarna (händerna) ska få en havsliknande bakgrund och fiskarna ska bli en del av inomhusmiljön.

Samlingen

Under en del av vår samling räknar vi med klossar hur många barn som är på plats. Varje barn får varsin kloss och barnen får ett i taget lägga dem på hög. En kloss - ett barn. Den här delen av samlingen kommer vi utveckla för att möjliggöra barnens matematiska lärande om räkneramsan. Vi kommer även göra stapeldiagram och tillsammans jämföra antalet barn under veckans dagar.

Att räkna barn och jämföra hur många barn som är på plats och hur många det är som är hemma har fortsatt på olika sätt under hela terminen.

• Duploklossarna har fått siffror
• Kvadrater eller rektanglar att bygga med
• Duplogubbar i en samlingscirkel
• Benämner siffran och visar med hjälp av TAKK siffran
• Sånger och ramsor med matematiskt innehåll, där fokus ligger på talen 1-5

 Stapeldiagrammet har vi inte hunnit med

Självporträtt

För att få en föreställning av vad barnen befinner sig i sin teckningsutveckling och sin självbild har vi valt att göra självporträtt med barnen. Detta också för att komma åt och undervisa barnen om deras kropp och kroppsuppfattning. Genom att de studerar sig själva i en spegel samtalar vi om vad de ser. Barnet använder sig av en svart tuschpenna på ett vitt A5-papper. Under undervisningstillfället pratar vi med barnet om hur många ögon hen har, var näsan sitter o.s.v. Vi kommer erbjuda barnen att  göra självporträtt  kontinuerligt, vilket leder till att barnet kommer se sitt egna lärande när det jämför sina självporträtt. 

Besök av barnens hus

Vi har varit runt på Hönö för att besöka barnens hus och de har fått visa var de bor. Vi har promenerat, några barn har åkt vagn och vi har använt oss av vår lådcykel för att transportera barnen till de husen som låg längst från förskolan. Vid varje hus har vi fotograferat barnen framför deras hus. Fotot har vi sedan satt upp i hallen. Barnen har visat stor glädje och verkar stolta över att fått visa sitt hus och var de bor för sina kompisar. Detta för att stärka deras självkänsla. Det är viktigt för barnen att hamna i olika sammanhang, exempelvis förskolan och det egna hemmet, för att få förståelse för vad de har gemensamt, men också vad som skiljer sig åt.

Skogen

Vi hade som intention att några barn skulle komma ut i skogen varje vecka. Detta har vi kunnat göra då en pedagog har gått ensam med några enstaka barn (högst fyra st.). Vi har upplevt ett mycket stort intresse och nyfikenhet hos barnen vilket har gjort att vi under de senaste veckorna har varit i skogen varje vecka med hela barngruppen. Nu är det en återkommande aktivitet som vi prioriterar. Vi går till samma ställe vid varje tillfälle och där har vi samling. Vi räknar barn med hjälp av pinnar, stenar eller kottar. Sedan får barnen leka och utforska miljön inom ett begränsat område. Som avslutning går vi djupare in i skogen där vi har påträffat en halvfärdig koja som vi håller på att bygga på. I skogen lär sig barnen om olika växter, djurlivet och de tränar sin grovmotorik när de springer, hoppar och kliver i otillgängliga miljöer. När vi är i skogen finns inget färdigt lekmaterial, därför utmanas barnens fantasi och föreställningsförmåga.

Hållbar utveckling

Vi har påbörjat ett planteringsprojekt. Barnen får välja olika fröer t.ex. sockerärta, majs el. solrosfrön som de sedan planterar i mjölkkartonger. Barnen målar sin kartong utifrån sin egna fantasi och färgval, innan de sår fröerna. Det är ett aktivt val att vi återbrukar mjölkkartonger för miljöns skull. Vi har uppmärksammat barnen det viktiga om att återanvända de material vi redan har tillgång till.

Vi har vid flera tillfällen varit ute på skräpplockarpromenader. Detta för att göra barnen medvetna om vad som hör hemma och vad som inte hör hemma i naturen.

Bokstäver

Barnen har fått skapa sin initiala bokstav i lera som de sedan har målat och pyntat med glitter och paljetter. Barnen har visat ett mycket stort intresse för bokstäver, den egna bokstaven och att jämföra med kompisens. Den egna bokstaven har en koppling till den egna identiteten och självkänslan. Till följd av det stora intresset barnen visat har vi valt att arbeta mycket med att uppmärksamma bokstäver, skriftspråk (exempelvis det egna namnet) och vad de kan ha för betydelse. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,