Projektuppföljning Södermalm 2021-2022, Grodan

Det här är den tredje uppföljningen av projektarbetet där vi formulerar en Projektsammanfattning. Projektsammanfattning är en uppföljning av det projektarbete som pågått under året som blir till en pedagogisk berättelse. I Projektsammanfattningen gör pedagogerna en analys av sin undervisning och barnens förändrade kunnande/lärande/utveckling. Sammanfattningen utgör också underlag för gruppens självvärdering genom WKI (Stockholms stads Webbaserade kvalitetsindikator)

VAD: (Innehåll)

Vulkaner har varit ett intresse hos barnen som levt kvar under en längre tid men som nu har börjat svalna. Nu visar barnet ett större intresse för vatten, vilket är ett av de fyra elementen som vi valt att arbeta med i detta projekt. Barnen tycker det är spännande att utforska saker som flyter och sjunker och båtar har blivit en del av detta arbete. Havet visar barnen stort intresse för och även för det som lever där. Tanken är att vi ska gå igenom de 4 elementen i och med att barnen visar ett intresse för dessa. Dessa går även in i varandra och gör att det blir en röd tråd genom projektet oavsett vad barnen väljer att ta för riktning. Det innehåll som barnen nu är intresserad av stämmer överens med vad vi tidigare planerat då barnen från första början visa ett intresse för eld och vulkaner och utifrån det valde vi att ha de 4 elementen i fokus. Utifrån dessa element har vi valt att utgå från ett miljöperspektiv eftersom det går hand i hand med de globala målen, läroplanen och även Södermalms övergripande tema i projektet. Förskolan ska enligt läroplanen ge barnen förutsättningar att upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld, utveckla en förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra samt få en uppfattning om kemiska processer och fysikaliska fenomen. 

Under projektets gång har barnen använt sig utav blockfärg, täckfärg, vaxkritor, lera, trolldeg, konstruktionsmaterial som magneter och klossar, digitala verktyg (projicering i kub, Polyglutt), litteratur, musik och även annat skapande material. Barnen har fått kunskaper om eld, vulkaner och värme. Frågor som barnen har utforskat tillsammans med oss har bl.a. varit; Vad händer när eld får syre? Varför får vulkaner utbrott? Vad händer med lavan när den hamnar i vattnet? Vart finns det vulkaner? Hur varm är lavan? Vad händer med miljön när lavan rinner ut från vulkanen? Vad händer när lavan stelnar? Hur ser vattenvulkaner ut? Barnen är nu intresserade av vågor, havet och de djuren som lever där, varför djuren ser ut som de gör och varför de har en viss färg. Vi funderar över frågor som; "Varför blir det vågor?" "Varför flyter båtar?”. Som en fortsatt del av projektet vill vi att barnen nu ska få ta del av mer digitalisering i sina skapande aktiviteter, exempelvis med hjälp av Book creator, Puppet pals, stopmotion. Vi vill även att barnen ska få möjlighet att använda programmering som en del i projektarbetet. En viktig del som vi vill att barnen ska få mer av är möjligheten att under planerade tillfällen prata om sitt eget lärande och reflektera tillsammans med varandra. 

Vi pedagoger har varit medforskande i projektet och varit en del av barnens lärande. Vi har lärt oss med dem och av dem, vilket har varit en stor framgångsfaktor i projektet. Vi har arbetet med att använda dokumentationen som verktyg i reflektionen för att gå vidare i projektet, någonting som har givit oss en röd tråd genom projektet. Att dokumentera barnens ord vid undervisningstillfällen har varit en stor framgångsfaktor och hjälpt oss att föra projektet vidare.   

För att utmana barnen vidare i sitt lärande behöver vi skaffa oss mer kunskaper om digitala verktyg och programmering. Använda den gemensamma planeringen för att lära varandra hur appar som Book creator, Puppet pals och stopmotion kan användas i undervisningen. Vi behöver även ta fram verktyg för hur vi alltmer kan integrera vårdnadshavarna i barnens lärande.  

 

VARFÖR (Syfte)

Syftet med projektet är att barnen ska få en möjlighet att förstå hur de fyra elementen hänger ihop och hur vi människor kan påverka de olika elementen. Och hur den påverkan har för effekt på miljön? Vi utgår från läroplansmålet som yttrar att förskolan ska ge barnen förutsättningar att upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld, utveckla en förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra samt få en uppfattning om kemiska processer och fysikaliska fenomen. Detta syfte har vi haft sedan början av projektet och är fortfarande relevant i och med att barnen fortfarande är intresserade av att utveckla en förståelse för natur, kemiska processer och fysikaliska fenomen. De fortsatta förväntningarna vi har under denna del av projektet är att vi ska fortsätta arbeta med vatten som en av de fyra elementen för att sedan gå vidare till elementet jord om inte barnen skulle välja en annan riktning. Vi vill även göra projektet till en del av barnens hela dag på förskolan. Även om vi försöker låta projektet bli en del i både lek och undervisning vill vi bli bättre på att ge barnen verktyg att integrera projektet även i undervisning och aktivitet utomhus. 

 

HUR (Tillvägagångssätt)

Vi vill erbjuda barnen egen lek, spontan och planerad undervisning både inomhus och utomhus på förskolan. För att barnen ska få ut så mycket av sin dag som möjligt på förskolan delar vi upp barnen i mindre grupper på förmiddagarna och eftermiddagarna. Detta för att barnen ska få utmana sig i sitt lärande med olika material och i olika sociala sammanhang. För att vi ska kunna organisera inför veckan på bästa sätt använder vi reflektionen på fredagar. Utifrån denna reflektion av lärloggar och barnens lärande under veckan kan vi föra projektet vidare och behålla den röda tråden. Som en del av detta reflektionsarbete vill vi även skapa ytterligare möjligheter för barn att själva prata om sitt eget lärande under veckan. Det vill vi göra genom att dela in barnen i mindre sammanhang och låta dem reflektera över sitt eget lärande. 

Vi vill att barnen ska bli inspirerade av sitt projekt och att de kan ta del av sitt lärande och reflektera kring det under dagarna på förskolan. Därför har vi valt att sätta upp barns teckningar och bilder på deras lärprocesser i verksamheten. Vi har även en dokumentations hylla på avdelningen där vi ställer upp saker som barnen konstruerat exempelvis vulkaner av lera. Dokumentationen på väggarna och i verksamheten leder till samtal vid exempelvis lunch och mellanmål, vilket bjuder in till samtal mellan barnen och mellan barn och pedagoger om deras lärande. Eftersom föräldrarna inte får vistas i lokalerna har vi valt att sätta upp dokumentation i hallen så att även de kan ta del av barnens lärprocesser. Vårdnadshavare involveras annars genom skolplattformen, både via lärloggar och nyhetsbrev.

Den pedagogiska lärmiljön på förskolan har varit en stor del av barnens utforskande och lärande eftersom vi har velat att barnen ska få ta del av så mycket olika material som möjligt under sin dag på förskolan. Därför har det varit viktigt för oss att materialet på avdelningen är tillgängligt för barnen, de ska på egen hand kunna använda skapande material som lera och målarfärg samt olika bygga och konstruktionsmaterial för att utvecklas i sitt lärande. Någonting som vi vill komplettera med är mer skapande material då barnen är väldigt intresserade av att utforska med hjälp av skapande.

Under dagarna organiserar vi verksamheten genom att dela in barnen i mindre grupper och i olika rum för att de ska få möjlighet att utmana sig i olika sociala sammanhang och med olika material. Vi upplever att barngruppen fungerar bra när vi delar in barnen i mindre grupper, både på eftermiddagen och förmiddagen. Det blir en lugnare miljö för barnen och det finns möjlighet för oss pedagoger att se alla barn och vara närvarande i barnens samspel, att hjälpa till och stötta i olika sociala situationer och i deras lärande. Under höstterminen har vi organiserat verksamheten så att barnen får öva på samspel och samarbete i mindre grupper vilket vi ser har gett stora resultat när vi är tillsammans även i storgrupp. 

Vi startade upp detta projekt med barnens intresse för eld och just då var vi inte säkra på var detta skulle leda i och med att vi precis kommit tillbaka från sommarledigheten. Vi var även en ny grupp med nya pedagoger och vårt främsta fokus var då att lära känna alla barn och ta reda på vilka intressen som fanns hos barnen och vad de var nyfikna på. Men barnens intresse för eld ledde sedan till vulkaner vilket blev en mycket intressant riktning i och med vulkanutbrott på La palma. Barnens intressen för naturkatastrofer och fenomen som eld gav oss idén om att använda de 4 elementen som övergripande syfte då det öppnar upp för de olika riktningar som barnen kan ta under projektets gång. 

Vi försöker ställa så öppna frågor som möjligt till barnen för att de själva ska få tänka kritiskt och vara kreativa. Vi låter barnens frågor och funderingar vara utgångspunkten i undervisningen för att de själva ska få undersöka sina egna frågeställningar. Barnen är väldigt intresserade av att lära sig nytt och nyfikna i sitt lärande, de ställer många frågor vilket vi vill ta tillvara på och uppmuntra genom att vara lyhörda och intresserade. Detta förhållningssätt gentemot barnen upplever vi att barnen uppskattar och leder till att de fortsätter ställa frågor och utmana sig i sitt eget lärande.

Vi dokumenterar under både planerad och spontan undervisning och i barnens egen lek. Dokumentationen sker genom fotografier men också genom anteckningar av barnens ord. Barnens ord och frågor upplever vi är en viktig del i det projektinriktade arbetet och för den röda tråden i projektet. Reflektion mellan oss kollegor gör vi i slutet av veckan på vår reflektionstid för att på bästa sätt kunna planera för nästkommande vecka. Då går vi igenom dokumentationen från veckan och utgår ifrån frågorna; "Vad säger/gör barnen?", "Vad tänker vi om det?" och "Hur kan vi gå vidare?". Reflektionen tillsammans med barnen sker under mindre uppstyrda tillfällen vilket vi vill förbättra. Nu reflekterar vi tillsammans med barnen efter undervisningen eller exempelvis under barnens egen lek. Vårt mål är att vi även ska ha planerade reflektionsstunder tillsammans med barnen minst en gång i veckan. Att använda reflektion som en del av vårt utvecklingsarbete är en relativt ny metod som vi som arbetslag behöver läsa på mer om, vilket vi gör med hjälp av boken Lyssnandets pedagogik. Vi behöver även fortsätta träna på att använda oss av ett reflekterande arbetssätt för att på bästa sätt börja reflektera tillsammans med barnen och låta dem bli skickliga på att själva prata om sitt eget lärande. En annan ämnesfördjupning som vi i arbetslaget behöver fördjupa oss i är digitaliseringen på förskolan, exempelvis skapande appar som Book creator, puppet pals och stopmotion. 

 

VEM?

Alla barn ska få ta del av undervisningen men i mindre grupper så att det finns möjlighet för alla barn att få sin röst hörd och att känna sig trygga med att dela med sig och ställa frågor. Vem som håller i undervisningen och dokumenterar barnens lärande skiljer sig från undervisningstillfälle och från dag till dag men tanken är att alla pedagoger ska hålla i planerad och spontan undervisning samt dokumentera detta. Det är däremot förskollärarens ansvar att se till att undervisning och dokumentation sker på förskolan. Även miljön och materialet på avdelningen har vi alla ansvar för. Eftersom vi vill att barnen ska få ta del av ett så brett sortiment av material och en så inspirerande miljö som möjligt vill vi att alla pedagoger ska ha ansvar för lärmiljön. Vi alla har olika erfarenheter och kunskaper vad gäller miljö och material och det vill vi värna om så att vi kan ge barnen en utmanande och lärorik miljö.