Vem är jag?

Vi vill skapa en trygg grupp där alla barn känner sig sedda och värdefulla.

1. MÅLOMRÅDE

Vad? (ska barngruppen lära sig, förmå, förstå)

Vi vill att barnet ska upptäcka och lära känna sig själv och andra barn på förskolan. Att förmå att se likheter och skillnader mellan människor och samtidigt få en förståelse för att alla är olika och unika samt att de har en viktig plats i här på förskolan.

2. SYFTE

Varför?

Vi vill att varje barn ska utveckla sin självkänsla och självförtroende samt utveckla sina egna förmågor både enskilt och tillsammans med andra. Vi vill stärka barngruppens relationer till varandra och skapa en trygg grupp där allas olikheter accepteras.

Generativ fråga: Vem är jag?

Kopplingar till läroplanen

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande.

 

 

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften.

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation.

- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling.

3. KARTLÄGGNING:

Barnens intressen, initiativ och behov, mönster i gruppen

Då inskolningen för våra 1- och 2-åringar startade upptäckte vi att barnen var intresserade av sig själva och av varandra. Barnen visade glädje och nyfikenhet när de träffades på förskolan. Bland annat såg vi att barnen kunde gå fram och känna på varandra genom att tex lägga handen på någons hår. Barnen visade stort intresse på att lära sig varandras namn, vilken napp eller snutte som hörde till vem och så småningom ett växande intresse för att krama om och trösta varandra.

4. ARBETSMETODER

Hur ska vi undervisa? Vilka förhållningssätt behöver vi ha?
Pedagogerna ska ta vara på barnens tankar, intressen och funderingar och dessa ska genomsyra deras utbildning på förskolan. Fokus ska även ligga på våra utvalda läroplansmål.

Kanel och Kanins ramsor om kroppen presenteras för barnen. Vi har börjat med Örat. Vi kunde se att barnen över lag saknade kunskap om örats funktion och vart på kroppen det sitter. Efter att vi tränat på ramsan tillsammans har alltfler barn upptäckt öronens funktion och vart de sitter på huvudet. 

För att uppmärksamma likheter/olikheter och stärka gruppgemenskapen skapade vi ett "Tångenhus". Där används fotografier på barnen för att uppmärksamma vilka som är på förskolan varje dag. Vi räknar hur många vi är, talar om veckodagen och barnen får utveckla förmågan att känna igen sin egen och kompisarnas foton. Vi sjunger också en namnsång för att lära oss vad vi heter.

Några gånger i veckan vill vi dela in barngruppen i tre grupper. Fördelen med mindre grupper är bland annat att barnen lättare kan komma till tals och pedagogerna kan tydligare se på vilken kunskapsnivå barnen ligger. Därmed kan undervisningen lättare anpassas efter varje individ. Barnen stimuleras bland annat genom lättare spel, pussel, böcker, skapande, musik/sång/dans, lekar, temaarbete med mera.

Under en dag på förskolan uppstår olika undervisningstillfällen där vi pedagoger kan ställa öppna frågor till barnen. Det kan vara vid samlingar, hallsituationer, blöjbyten, i den fria leken och så vidare. 

En Öppen fråga är en fråga som inte har några givna svar:

Hur?
På vilket sätt?
Vad beror det på?
Varför?

För att stärka barnens förståelse för de olika kroppsdelarna vill vi använda bildstöd samt TAKK (Tecken som används tillsammans med tal) i vår undervisning. Vår tanke är också att placera ut Kanel och Kanin på olika ställen i lokalerna för att lättare kunna ställa öppna frågor och få igång intressanta samtal och tankar tillsammans med barnen som kan kopplas till temat och våra läroplansmål.

5. GENOMFÖRANDET AV UNDERVISNINGEN

Hur ska vi starta?

Vi startar upp vårt tema genom att presentera Kanel och Kanins ramsor om kroppen. Detta eftersom barnen har visat stort intresse för kroppens olika delar samt för sånger och ramsor. 

Vi kommer att dela in barnen i mindre grupper för att lättare kunna anpassa undervisningen till barnens kunskapsnivå och ge dom de utmaningar de behöver.

Vi har en önskan om att i varje rum ha papper och penna på väggen för att anteckna barnens tankar och funderingar. Dokumentationen ligger som grund för våra diskussioner i arbetslaget och bestämmer vilken riktning temat ska ta.

Vi skulle tex kunna skapa ett spel såsom en egen variant av spelet Mix max med bilder på barnen som vi klippt i ca 3 delar där barnen får sätta ihop sina kroppar, ett Memory med barnens bild. Limma fast bilder fram och baksida på klossar.
Skapa en stor Kanel och Kanin på väggen. Här kunde barnen få klä på lösa tröjor och byxor och olika kroppsdelar såsom öga, näsa, hår mm, för att på ett lekfullt sätt få utforska var de olika delarna hör hemma på kroppen.

6. UTVÄRDERING/UPPFÖLJNING

Hur har det gått?

Hur kan vi arbeta vidare med Kanel och Kanin?
Vi vill sätta upp fler foton på väggarna på Kanel och Kanin där vi kan synliggöra tex ord, matematik och naturkunskap för barnen.

Sedan vi satte upp Kanel och Kanins olika delar på väggen, såsom tröjor, byxor, öron, ögon osv så har barnen visat stort intresse för alla kroppsdelar. Vi valde efter detta att barnen skulle få skapa ett självporträtt av sig själva. Barnen har skapat var sitt självporträtt som satts upp runtom på avdelningen. Barnen är snabba med att påpeka vem som är vem med hjälp av det lilla fotografi på de själva som sitter på varje porträtt-plansch. För att mer kunna visa för varandra ” Vem är jag?” frågar vi nu barnen vad de gillar för färg, frukt och aktivitet på förskolan. Dessa klistras på runtom självporträttet.

När vi var på utflykt lyssnade vi på olika ljud i skogen. Några barn upprepar nu om att de hörde fåglar i skogen och vinden som blåste i träden. 

Vi har uppmärksammat varje barns födelsedag genom att sätta upp ett lok med 17 tågvagnar efter. Varje tågvagn har en färg (ljusblå 1 år och grön 2 år) samt att det finns en bild på varje barn på vagnen. Dagen då barnet fyller år byter vi färg på tågvagnen samt att vi sjunger ”Babblarnas födelsedagsvisa” tillsammans. 

7. Analys Stratsys

Läroplanskopplingar

Läroplan

• öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,
• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,