Astrid Lindgren - temaarbete vt 22

Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Madicken. Kanske känner ni igen de här personerna och har läst om dem eller sett dem på film? I det här arbetet kommer vi att fördjupa oss i Astrid Lindgren och hennes böcker, samtidigt som ni kommer att få skriva olika typer av texter, titta på film och lyssna på en dramatisering.

Här ser ni karaktärerna, texttyper och teman vi kommer att arbeta med.

·      Faktatext – Astrid Lindgren

·      Personbeskrivning – Pippi Långstrump

·      Berättande text – Ronja Rövardotter

·      Brev – Alla vi barn i Bullerbyn

·      Dagbok – Emil i Lönneberga

     En stark tjej - Lotta på Bråkmakargatan

·      Instruerande text (hur man kan filura) - Karlsson på taket

·      Lyssna på dramatiseringen -  Bröderna Lejonhjärta

·    En bra kompis- Nils Karlsson pyssling

Faktatext – Astrid Lindgren

Lektion 1

·      Prata om Astrid, vet de vem hon var?

·      Börja titta på film om Astrid: Klicka här

·      Gör en gemensam tankekarta

 

Lektion 2

Hur skriver man en faktatext?

Vilken/vilka rubriker ska vi ha?

Använd frågeord som hjälp, vilka frågor ska texten svara på? T.ex.

Vem var Astrid Lindgren?

När föddes hon?

Var växte hon upp?

När dog hon?

När började hon skriva böcker?

Vilka böcker har hon skrivit?

Varför flyttade hon till Stockholm?

Hur gammal var hon när hon började skriva?

 

Lektion 3-4

Läs boken på inläsningstjänst (samla fakta) Om det behövs.

Dela ut skrivböcker som vi ska använda för att skriva våra texter i.

Arbeta med frågorna till boken om Astrid (häfte nypon förlag)

Hur skriver man en faktatext?

 

Börja skriva gemensam faktatext om Astrid.

Använd frågorna vi skrev.

 

 

Personbeskrivning – Pippi Långstrump

Lektion 1

Beskrivande text (personbeskrivning)

Vad vet eleverna om Pippi Långstrump?

 

Titta på ett klipp med Pippi Långstrump

Läs sedan ett utdrag från boken med samma innehåll.

 

Kan vi beskriva Pippi Långstrump? (Gör en gemensam tankekarta)

Alla målar sedan en bild av Pippi.

Skriv en gemensam personbeskrivning av Pippi, ta hjälp av tankekartan och följande frågor:

 

Hur ser Pippi ut?

Hur gammal är Pippi?

Vad har hon för kläder på sig?

Hur är Pippi som person?

Vad tycker hon om?

Vad kan Pippi?

 

 

Lektion 2

Hur skriver man gestaltande? ”Show not tell”

Kan vi ge den som läser vår korta text om Pippi en bild av hur hon är som person genom hennes handlingar?

 

När alla har skrivit en gemensam text ska de försöka skriva en individuell personbeskrivning utifrån en bild jag visar. Påminn eleverna om att de kan ta hjälp av texten vi skrivit tillsammans och de frågor vi använde.

 

Berättande text – Ronja Rövardotter

Lektion 1

Vet eleverna någonting om Ronja rövardotter?

Berätta lite om henne för klassen, visa bilder.

Titta på Ronja Rövardotter (avsnitt på svt)

Lyssna på ljudbok när Astrid läser.

 

Lektion 2

Vi bygger vidare från personbeskrivning av Pippi till att börja arbeta med miljöbeskrivning. Här kommer vi använda oss av Ronja Rövardotter. Vi tittar på delar av filmen och läser utdrag för att se exempel på miljöbeskrivning.

 

Titta när det blir vår och Ronja och Birk går ut i skogen igen. Vad ser man? Vad hör man? Tänk på intryck från alla sinnen.

 

Gör en gemensam miljöbeskrivning utifrån det vi tittat på.

 

Vad gör det med berättelsen? Vad blir skillnaden om man beskriver miljöerna mer detaljerat/mindre detaljerat.

 

Lektion 3-4 Berättande text

Förklara för eleverna att vi nu ska börja arbeta med berättande text.

Vi ska:

·      Titta på Ronja Rövardotter

·      Läsa om Ronja Rövardotter

·      Hur är en berättelse uppbyggd? S. 111 Fördel SVA

Inledning: Vem, var när? Det var en gång…

Händelser / ett problem uppstår- Vad är berättelsens problem?

Problemet blir löst- Hur försöker man lösa problemet? Hur blir problemet löst?

Oftast dåtid

Tidsord- Det var en gång/en dag/senare/efter det/efteråt/till slut

·      Skriva en fortsättning, vi skriver tillsammans en fortsättning på berättelsen om Ronja Rövardotter.

·      Eleverna ska få skriva en egen berättelse.

 

 

Alla vi barn i Bullerbyn

Lektion 1

Eleverna kommer här att få skriva ett brev till barnen i Bullerbyn. Först ska vi titta på ett avsnitt av barnen i Bullerbyn och fundera på följande punkter:

 

 

·      Hur länge sedan kan det här vara?

·      Vad hette barnen?

·      Vad kallades husen de bodde i?

·      Ser ni några skillnader jämfört med hur vi har det idag?

·      Ser ni några likheter jämfört med hur vi har det idag?

·      Vad skulle ni vilja fråga barnen i Bullerbyn?

 

Repetera struktur och språkliga drag för brev. Sedan skriver vi ett brev tillsammans.

 

Emil i Lönneberga

Titta på ett avsnitt av Emil i Lönneberga. Läs också ett utdrag ur boken där Emil gör hyss.

 

Lektion 1

·      När levde Emil?

·      Var levde Emil

·      Vilka bor på Gården?

 

·      Kan de se några likheter mellan Emil och Barnen i Bullerbyn?

·      Emil gör mycket ”hyss”, vad är ett hyss?

·      Har eleverna någon gång gjort ett hyss?

·      Emils mamma skriver dagbok varje kväll, har eleverna skrivit dagbok någon gång?

 

Lektion 2

Att skriva dagbok

Emils mamma Alma skrev dagbok varje kväll. Där berättade hon om alla hyss som Emil gjorde. Nu ska vi arbeta med att skriva dagbok.

 

Läs fler dagboksanteckningar i Skrivmix 2 s. 4

 

 

Lotta på Bråkmakargatan

Lektion 1

Titta på delar av Lotta på Bråkmakargatan, läsa utdrag.

Gör en tankekarta kring Lotta, fokus på egenskaper.

 

Lektion 2

Lotta är en stark tjej precis som Pippi, men på ett annat sätt. På vilket sätt kan man säga att Lotta är en stark tjej, och kan man säga att det finns en skillnad mellan Pippis och Lottas styrka?

 

Karlsson på taket

Lektion 1

Vi ska gemensamt skriva en instruktion för ett av Karlssons bus (när han filurar). Vi tittar på Karlsson på taket när han och lillebror skrämmer tjuvar.

 

Gå igenom hur man skriver en instruerande text, syfte, struktur och språkliga drag.

 

Lektion 2

Vi skriver en gemensam instruktion till när Karlsson filurar genom att klä ut sig till ett spöke och skrämmer tjuvarna.

 

Lektion 3

Eleverna skriver en egen instruktion till något bus/hyss/filur

 

Bröderna Lejonhjärta

 

4-5 lektioner

Lyssna på dramatiseringen på sr (10 * 15 min). Arbeta med utvalda frågor från lärarhandledningen.

 

Nils Karlsson Pyssling

Titta på delar av filmen och läs utdrag ur boken. 

Arbeta med hur man är en bra kompis. Alla elever skriver själva hur de tycker en bra kompis ska vara.

Vi gör sedan en gemensam tankekarta för i klassen där vi samlar allas tankar om vad en bra kompis är.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• respekterar andra människors egenvärde,

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
• välja och använda språkliga strategier,

Centralt innehåll

• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både de uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av digitala verktyg.
• Språkets struktur med meningsbyggnad, huvudsatser, bisatser, stavningsregler, skiljetecken, ords böjningsformer och ordklasser. Textuppbyggnad med hjälp av sambandsord.
• Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt dialoger.
• Några skönlitterärt betydelsefulla barn- och ungdomsboksförfattare och deras verk.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad och typiska språkliga drag.
• Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord.
• Skillnader i språkanvändning beroende på vem man skriver till och med vilket syfte, till exempel skillnader mellan att skriva ett personligt sms, ett inlägg i sociala medier och att skriva en faktatext.
• Lässtrategier för att förstå och tolka texter från olika medier samt för att urskilja texters budskap, både det uttalade och sådant som står mellan raderna.
• Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
• Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
• Hur man använder ordböcker och digitala verktyg för stavning och ordförståelse.
• Strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till.
• Uttal, satsmelodi och sambandet mellan betoning och betydelse.
• Berättande texter och poetiska texter för barn och unga. Texter i form av skönlitteratur, lyrik, dramatik, sagor och myter. Texter som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor.
• Berättande texters budskap, språkliga drag och typiska uppbyggnad med parallellhandling och tillbakablickar, miljö- och personbeskrivningar samt deras ord och begrepp.
• Beskrivande, förklarande, instruerande och argumenterande texter, till exempel faktatexter, arbetsbeskrivningar, reklam och insändare. Texternas innehåll, uppbyggnad, typiska språkliga drag samt deras ord och begrepp.
• Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
• Ord och begrepp i skolans ämnen och i vardagsspråk. Synonymer och motsatsord.

Kriterier

• Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett enkelt bildspråk och delvis genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.
• Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett utvecklat bildspråk och relativt väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.
• Eleven kan framställa några olika typer av berättande och informativa bilder som kommunicerar erfarenheter, åsikter och upplevelser med ett välutvecklat bildspråk och väl genomarbetade uttrycksformer så att budskapet framgår.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl under­ byggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av ut­vecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med utveck­lade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjer­na har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med flyt genom att använda lässtrategier på ett i huvudsak fungerade sätt.
• Genom att göra enkla, kronologiska sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med viss koppling till sammanhanget visar eleven grundläggande läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll, i huvudsak fungerande struktur och viss språklig variation.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med viss säkerhet.
• De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och enkel handling.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse
• Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med relativt god säkerhet
• De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Genom att göra välutvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med god koppling till sammanhanget visar eleven mycket god läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter, tolka och föra välutveck­lade och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt beskriva sin upplevelse av läsningen.
• Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll, väl fungerande struktur samt och god språklig variation.
• I texterna använder eleven grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet med god säkerhet.
• De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Eleven kan samtala om bekanta ämnen genom att ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett enkelt sätt beskriva sin upplevelse av läsningen på ett enkelt sätt.
• Eleven kan skriva olika slags texter med begripligt innehåll och i huvudsak fungerande struktur samt viss språklig variation.
• I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla resonemang om informationens användbarhet.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan med ett i huvudsak fungerande ord­ och begreppsförråd samtala om be­ kanta ämnen på ett enkelt sätt.
• I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som till viss del upprätthåller samtalet.
• Eleven använder då i huvud­ sak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt sätt.
• Genom att göra utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll och kommentera centrala delar med relativt god koppling till sammanhanget visar eleven god läsförståelse.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och relativt väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett utvecklat sätt även beskriva sin upplevelse av läsningen
• Eleven kan skriva olika slags texter med relativt tydligt innehåll och relativt väl fungerande struktur samt förhållandevis god språklig variation.
• I enkla texter kan eleven använda grundläg­gande regler för stavning, skiljetecken och språkriktighet på ett relativt väl fungerande sätt.
• De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och utvecklad handling.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett relativt väl fungerande sätt.
• Eleven kan med ett ändamålsenligt ord­ och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett utvecklat sätt.
• I samtalen kan eleven ställa frågor och framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet relativt väl.
• Eleven använder då relativt väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd.
• Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter för barn och ungdomar med mycket gott flyt genom att använda lässtrategier på ett ändamålsenligt och effektivt sätt.
• Dessutom kan eleven, utifrån egna erfarenheter och referensramar, tolka och föra enkla och väl underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk samt på ett välutvecklat sätt även beskriva sin upplevelse av läsningen
• Eleven kan skriva olika slags texter med tydligt innehåll och väl fungerande struktur samt god språklig variation.
• I enkla texter kan eleven använda grundläggande regler för stav­ning, skiljetecken och språkriktighet på ett väl fungerande sätt.
• De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och välutvecklad handling.
• Genom att kombinera text med olika estetiska uttryck så att de samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förstärka och levandegöra sina texters budskap.
• Dessutom kan eleven ge välutvecklade omdömen om texters innehåll och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet och kvalitet på ett väl fungerande sätt.
• Eleven kan med ett ändamålsenligt och effektivt ord­ och begreppsförråd samtala om bekanta ämnen på ett välutvecklat sätt.
• I samtalen kan eleven ställa frågor och fram­ föra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet väl.
• Eleven använder då väl fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd.