De abrahamitiska religionerna

Den här planeringen beskriver centralt innehåll, kunskapskrav och undervisning för arbetet med de Abrahamitiska religionerna.

Ämnesspecifik förmåga 

Analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa.

Centralt innehåll

Religioner och andra livsåskådningar

• Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam och judendom, 

• Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder.

• Begreppen religion och livsåskådning.

 

Religion och samhälle

• Kristendomens betydelse för värderingar och kultur i det svenska samhället förr och nu. Kristna högtider och traditioner med koppling till kyrkoåret, till exempel sånger och psalmer.

Begrepp/språkliga mål

Allah = Islams namn på Gud

Bibeln = Kristnas heliga bok

Budorden = Tio budord, regler, som Mose fick av gud. Där berättar Gud hur han vill att människorna ska leva.

Bön = Ett sätt att prata med Gud

Imam = Den som leder bönen och ceremonier i moskén.

Kantor = Den som leder den judiska gudstjänsten med sång och läsning ur den judiska Bibeln.

Koranen = Muslimernas heliga bok.

Minaret = Ett högt torn där man ropar ut när det är tid för bön.

Moské = Den plats där muslimer samlas för att be till Gud.

Profet = En person som har fått i uppdrag av en gud att framföra den gudens budskap.

Präst = Leder kristen gudstjänst.

Rabbin = Talar i synagogan och förklarar den judiska tron.

Sabbat = Den judiska vilodagen.

Synagoga = Den plats där judar samlas för att hålla gudstjänst.

Tora = Judarnas heliga bok.

Välsignelse = Att få beskydd och hjälp av Gud

Kunskapskrav (för betyget A år 6)

Eleven har mycket goda kunskaper om några heliga platser eller rum, ritualer och levnadsregler som hör till världsreligionerna och visar det genom att föra välutvecklade och nyanserade resonemang om likheter och skillnader mellan några religioner. Eleven visar även på enkla samband mellan konkreta religiösa uttryck och centrala tankegångar inom världsreligionerna.  

Bedömning

Eleverna kommer bedömas i hur väl de kan resonera om likheter och skillnader mellan exempelvis islams och judendoms levnadsregler. Förmågan kan uppvisas både skriftligt och muntligt, antingen genom att lämna in ett skriftligt resonemang eller genom att filma sig själv när de resonerar muntligt.

Undervisning

Vi inleder arbetsområdet med att bygga en grund med kunskaper om likheter och skillnader mellan de abrahamitiska religionerna. Därefter börjar vi modellera resonemang och tränar på att tänka ett steg till, det vill säga att utveckla tankegångarna.

Vi kommer att studera de olika religionernas texter och vi kommer titta på film och läsa böcker om religionernas bakgrund och hur de troende lever och tolkar religionerna olika.