Milstensgårdens förskola SKA-mall

2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Alla som ingår i arbetslaget ska utifrån sina roller genomföra utbildningen i enlighet med de nationella målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra utbildningen och därmed öka måluppfyllelsen.

Mål och förväntade effekter (Utbildningsplan)

Mål

1. Utveckla förskolans fysiska, social och pedagogiska miljöer i synnerhet utomhus, se tillgänglighetsmodell SPSM-modell, se figur.
2. Utveckla undervisningskvaliteten i förskolans utemiljö, från barnutforskande till scaffoldingstöttande undervisningsmiljö se Pihlgren (2017; 2020)

Förväntade effekter

Med utgångspunkt från Skollagen (SFS 2010:800), Läroplan för förskolan Lpfö18 och förskolans pedagogiska ställningstagande är Milstensgårdens övergripande mål att:

1. Samtliga pedagoger är delaktiga att utveckla förskolans lärmiljöer såväl inne som utomhus.
2. Barnen har ett reellt inflytande i processen och utvecklandet av förskolegården genom att de är delaktiga i den pedagogiska dokumentation och i demokratiska beslutsprocesser i barnrådet.
3. Pedagogerna planerar, genomför och utvärderar miljön och förhållningssätt utifrån SPSM:s tillgänglighetsmodell för lärande, Pihlgrens undervisningsmiljöer samt Pihlgrens artikel Olika fokus gör miljön tillgänglig.
4. Pedagogerna använder loose parts, utgår från Remidas sju ledord vid materialanvändning och följer Vikingsens (2020) råd om konsten att hänga konst.
5. Samtliga pedagogiska lärmiljöer ska erbjuda barnen språkstimulans och i varje miljö behöver det finnas aktiva ställningstaganden för att gynna språkutvecklingen (NY), se Matris för språklig progression. 

Gemensamma strategier:

1. Vi utvecklar tydliga, tillgängliga, kreativa och lustfyllda lärmiljöer med utforskande zoner på varje avdelning. Vi tar utgångspunkt i det relationella lärandet. Analogt och digitalt material ska finnas tillgängligt för barnen på samtliga avdelningar. Vi planerar och organiserar våra lärandemiljöer så att de utgår från barngruppens behov och intressen.
2. Vi skapar tydliga dagsrutiner på samtliga avdelningar som möjliggör för arbete i mindre grupper för att på så sätt främja det relationella lärandet.
3. Vi använder AKK - Alternativ och Kompletterande Kommunikation som vardagligt arbetssätt på samtliga avdelningar i syfte att ge alla barn möjlighet att förstå och göra sig förstådda för att främja varje barns möjlighet till självständighet och tillit till egen förmåga.

Var är vi? Analys av nuläget

• Utgå från bilden ovan samt SPSM:s värderingsverktyg för tillgänglighet och självskattningsmaterialet Lärmiljöers innehåll och funktion.
• Utgå från barnens intressen, tankar, erfarenheter och behov.

Vart ska vi (förväntade effekter = måluppfyllelse)

• Vilka kunskaper och färdigheter ska barnen får möjlighet att utveckla. Varför är det viktigt?

Hur gör vi? Hur skapar vi förutsättning för lärande?

Hur blev det? Gemensam reflektion

Reflektion som görs veckovis, enskilt och kollegialt. Reflektionen görs utifrån lärloggar och annan dokumentation.

Frågor att klippa in i reflektionen som hjälpfrågor:

• Har vi observerat något som leder oss vidare i undervisningen? 
• Vilket undersökande har barnen varit engagerade i? Vilka lekar har lekts?
• Vilka nya frågor/intressen har dykt upp som vi kan ta vara på?
• Hände något oväntat?
• Vad tänker jag om mitt bidrag som pedagog? Vad var lyckosamt? Vad kunde jag gjort annorlunda?
• Vilka associationer gör barnen i sitt lärande (har de tidigare erfarenheter som de kopplar sitt lärande kring)?

Analys

Analysen görs månadsvis (4 ggr/termin) och bygger på de reflektioner ni gjort veckorna innan.

Frågor att klippa in i analysen som hjälpfrågor.

Utifrån era sammanställda reflektioner:

• Vilka intresseområden kan ni urskilja hos barnen?
• Vad är det ni ser för förändrat lärande hos barnen?
• Vad har varit av betydelse för att detta lärandet har kunnat ske: 
• Miljön?
• Organisationen?
• Förhållningssättet?
• Undervisningen?
• Kan vi se hur barns delaktighet och inflytande tar plats i miljön? Vad ser vi då?
• Hur ser samspelet ut mellan barn-barn, vuxen-barn och barn-material ut?
• Vilket lärande har skett hos oss pedagoger?
• Vad tar vi med oss i det fortsatta arbetet framåt?
• Vad ska vi fokusera på framåt utifrån vårt tema- och projektområde?
• Genomförande i liten respektive stor grupp?

Beskriv erbjudandet ni kommer att ge till barnen, vilka material och hur ni planerar att duka upp det för att bjuda in och locka barnen till nyfikenhet och lärande.

Hur planerar ni att samla upp barnens reflektioner samt ge återkoppling från ert projektområde till barnen

Vilken roll tar ni vuxna i projektområdet med barnen framåt?

Utifrån barnens “görande”/undersökande/lekar, vilka begrepp upplever vi att barnen utforskar/upplever/försöker förstå?

Gemensam Analys