Var är vi?/Vad ska läras? (Nuläge/syfte)

Sensommarns resultat av odlingen utanför Gnistan samt samtal och diskussioner under lunchen har skapat ett intresse hos barnen om odling. Barngruppen har mycket rörelse i sig och många vet vikten av att röra sig.

När vi tar del av de tre dimensionerna (ekologisk, ekonomisk och socialt) av hållbar utveckling skapar vi möjlighet för barnen att utveckla ett hållbart tankesätt som i sin tur bidrar till en hållbar framtid.

Syftet är att barnen ska utveckla en förståelse för vikten av återhämtning i förhållande till sitt välbefinnande.  Men även att utforska kedjan från jord till bord och hur det vi odlar kan gynna insekter. 

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande

Lpfö 18

Förståelse:

Vi ser att barnen utvecklat en förståelse och ett intresse för hållbar utveckling när de i undervisningen och utbildningen:

•uttrycker att det är viktigt med återhämtning och vila

•är med och röstar i olika sammanhang 

•delar med sig av egna tankar och funderingar i undervisningen

•när de kan se enkla samband och sammanhang inom hållbar utveckling

•när de visar förståelse för vikten av att odla och odlingsprocessen

Kärnämnen/förmågor:

Koherens - att förstå sammanhang och orientera sig.

Självbild - att veta vem man är och vad man kan.

Generativt lärande- att lära sig att lära, att skaffa information och lösa problem

Begrepp:
• Ansvar (för miljön och sina handlingar)

• Återhämtning, avslappning

• Så, odla och plantera

• Återvinning och sortering

Arbetslagets förhållningssätt:

Vi utgår ifrån barnens tankar och idéer och utmanar dem så deras tänkande blir till handling. 

Vetenskaplig grund:

Pragmatiskt perspektiv, där vi utgår från barnens handlingar. 
Kunskap i handling, ett lärande fördjupas genom praktiska handlingar. Genom problemlösning blir barnen delaktiga i att hitta svaren, vi serverar inte färdiga svar. Barnen är medskapare av den kunskap vi får.

Utvärderingssätt:

Återkopplande samtal enskilt och i grupp om barnens upplevelser och lärande. Vi utvärderar genom reflektion i arbetslaget och tillsammans med barnen. Ser tillbaka på reflektioner som vi skrivit i planeringen och analyserar därefter i slutet av läsåret. 

Kriterier för lärande:

Att barnen visar intresse och nyfikenhet för det vi gör både i undervisningen och under utbildningstiden. 
Att barnen vill och vågar uttrycka tankar i stor grupp. 
Att undervisningen är tydlig och strukturerad. 

Hur gör vi? (genomföra/dokumentera/reflektera)

 Aktiviteter:

• söker fakta om odling samt om vikten av återhämtning
• skapar en plats för återhämtning inomhus och är med i skapandet av en plats utomhus
• odlar inomhus
• odlar i hemvistens pallkrage både för oss och för insekter
• sortering och återvinning av sopor

Dokumentation:

Vi dokumenterar vår undervisning på Unikum på gruppnivå och  barnens förändrade kunnande i enskilda lärloggar.