Stormaktstiden - åk 6 VT 2022

Varför kallas tidsperioden för Stormaktstiden? Vem var Gustav II Adolf? Vem hade makten i Sverige, vilken religion hade man och hur kan vi veta allt detta. Finns det några spår från stormaktstiden idag? Vad var skillnaden på stormaktstiden och idag utifrån om man var barn, kvinna eller man? Vad har vi stormaktstiden att tacka för? Detta och lite till ska vi tillsammans ta reda på i det här arbetsområdet.

ARBETSOMRÅDE – vilket område behandlas, kort beskrivning

Området behandlar hur man levde på stormaktstiden, hur Sverige blev en stormakt, vad snapphanarna tyckte om svenskarna, häxprocesserna, hur kungar och drottningar regerade samt vilka spår av stormaktstiden vi kan se runt omkring oss i samhället idag.

TID - under vilken period gäller planeringen

 V. 50 HT 2021-v. 5 VT 2022 (5 v)

SYFTE FRÅN KURSPLANEN - vilka mål ligger till grund för planeringen

använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer (HI)

använda historiska begrepp för att analysera hur historisk kunskap ordnas, skapas och används (HI)

   

KONKRETISERING AV MÅL - vilka mål som ska uppnås

Vi utgår bl a ifrån makt, bostad, mat, tro och handel och hur detta gick till på 1600-talet samt vilka levnadsvillkor de olika samhällsgrupperna hade.

UNDERVISNING - så här gör vi

Vi läser en skönlitterär bok eller tittar på filmer som handlar om häxprocesserna.

Vi tittar på filmer om stormaktstiden, Gustav II Adolf, Drottning Kristina, Axel Oxenstierna, Karl X Gustaf, Karl XI samt Karl XII. Vi läser och lyssnar på berättelser kring sånt som skedde på stormaktstiden t ex Vasaskeppet.

Om vi hinner skriver vi egna faktatexter om hur det kunde vara att leva på stormaktstiden utifrån vilket stånd man tillhörde och dramatiserar några av händelserna som har med stormaktstiden att göra.

BEDÖMNING - DESSA FÖRMÅGOR KOMMER ATT BEDÖMAS 

Du visar att du har förmåga att

använda en historisk referensram genom att du visar att du vet hur män, kvinnor och barn levde under stormaktstiden,  t. ex. vem som bestämde, vad de trodde på, vilka yrken som fanns och vad vi har människorna på 1600-talet att tacka för

använda historiska begrepp genom att du visar att du förstår och kan använda de ord och som hör till ämnesområdet

söka hitta information om stormaktstiden i böcker och på internet samt granska och värdera om källorna är tillförlitliga

REDOVISNING - Du redovisar dina kunskaper genom att:

Du redovisar dina kunskaper om Vasatiden genom att diskutera och resonera tillsammans med dina klasskamrater. En del uppgifter görs skriftligt i unikum. Som avslutning får du svara på några skriftliga frågor om 1600-talet och stormaktstiden, några kommer ev att besvaras via Kahoot.

De här ska du kunna:

Kunna rita in vikingatiden, medeltiden, Vasatiden och stormaktstiden på en tidslinje tillsammans med rätt årtal

Kunna berätta om vilken tro man haft i Sverige och hur religionen förändrats från vikingatiden och fram till och med stormaktstiden och 1600-talet.

Kunna berätta om någon kändis från stormaktstiden (1611-1718)

Kunna berätta om något av snapphanarna

Kunna berätta om orsaker till och konsekvenser av något av alla de krig som Sverige medverkade i

Kunna berätta om något spår från stormaktstiden i vårt samhälle idag

Kunna berätta vad vi har stormaktstiden att tacka för

Skriva en kort faktatext om bönder, borgare, präster eller adel där du beskriver respektive samhällsgrupps levnadsvillkor under 1600-talet.

Läroplanskopplingar

Syfte

• använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer,
• kritiskt granska, tolka och värdera källor som grund för att skapa historisk kunskap,

Centralt innehåll

• Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa.
• Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag.
• Exempel på hur forntiden, medeltiden, 1500-talet, 1600-talet och 1700-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser.
• Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider.
• Vad begreppen förändring, likheter och skillnader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de används i historiska sammanhang.
• Tidsbegreppen vikingatiden, medeltiden, stormaktstiden och frihetstiden samt olika syn på deras betydelser.

Kriterier

• Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och ge­stalter under olika tidsperioder.
• Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar.
• Eleven kan undersöka utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla sam­ band mellan olika tidsperioder.
• Eleven visar också hur någon av utvecklingslinjerna har påverkat vår samtid, och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna.
• Eleven kan tolka och visa på spår av historien i vår tid och föra enkla resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder.
• I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt.
• Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla resonemang om källornas användbarhet.