Kärrabackens SKA

Förskolans övergripande prioriterade mål 22/23: Att utveckla normmedvetna lärmiljöer utomhus för alla utifrån alla barns förutsättningar. Syftet med systematiskt kvalitetsarbete är att synliggöra kvalité och likvärdighet, vad vi gör, varför och vad det leder till. Vi utvärderar för att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksam­hetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Utvärderingen bygger på reflektion, uppföljning och analys av utbildningens kvalitet.

 

Verksamhetsplan Kärrabacken 2021-2023 

Kärrabackens prioriterade målområde 2022-2023

•   t  Att utveckla normmedvetna lärmiljöer utomhus för alla utifrån alla barns förutsättningar.

 

•     Att utveckla utomhuspedagogiken för att kunna bedriva målstyrda processer utifrån hemvisternas projektarbeten. 

Förväntade effekter: 

• Läroplansmål finns integrerade i förskolans lärmiljöer.
• Pedagoger reflekterar över sitt sätt att agera och vilka faktorer som styr det utifrån ett normkritiskt förhållningssätt.
• Pedagoger prövar sina egna värderingar så att de inte leder till diskriminering och kränkande behandling. 
• Arbetslag diskuterar sitt förhållningssätt utifrån normkritik och normmedvetenhet
• Samtliga arbetslag granskar och utvecklar lärmiljöer utifrån kompetens kring normkritiskt förhållningssätt och normmedvetenhet. 
• Det systematiska kvalitetsarbetet är synligt i lärmiljöerna, ex genom dokumentation, processvägg eller på annat sätt. 

Systematiskt kvalitetsarbete:

• Förskolan har ett gemensamt övergripande målområde som tas fram utifrån de analyser som gjorts av verksamhetens kvalitet i form av självskattningar inför kvalitetsrapporter, observationer, kvalitetsdialoger, klimatundersökningar, utvecklingssamtal mm.
• Varje hemvist väljer sedan ett eget målområde från läroplanen utifrån de analyser de gjort föregående läsår kring vilket område de behöver utveckla. 
• I augusti och september görs en kartläggning utifrån barnens tidigare erfarenheter, kunskaper och vad det intresserar sig för inom det bestämda målområdet som sedan ligger till grund för den fortsatta planeringen. 
• Varje arbetslag gör en pedagogisk planering för varje projekt kopplat till hemvistens specifika målområde där man även lyfter in förskolans gemensamma, övergripande målområde och förväntade effekter. (Frågorna nedan används som stöd i planering av projektet).
• Varje arbetslag har reflektion en gång i veckan där man planerar och följer upp projektet. 
• En gång i månaden görs en månadsanalys kopplat till projektet. (Frågorna nedan används som stöd i uppföljning och reflektion och ligger till grund för fortsatt planering).
• I december görs en halvårsanalys och i maj görs en helårsanalys av undervisningens kvalitet kopplat till både förskolan och hemvistens prioriterade målområde. (Frågorna nedan används som stöd i analysen). 
• I juni tar tar hemvisten fram ett prioriterat målområde med utgångspunkt i de självskattningar, observationer, kvalitetsdialoger samt de analyser som gjorts under året, både inom det prioriterade målområdet och utvärdering av Aktiva åtgärder.

• Barns delaktighet och inflytande ska genomsyra alla delarna i det systematiska kvalitetsarbetet. 

                                                                 

Aktiva åtgärder: 

• Aktiva åtgärder är en del av förskolans och arbetslagens systematiska kvalitetsarbete och dokumenteras utifrån "Kärrabackens arbete med aktiva åtgärder". 

___________________________________________________________________________________________________________

Stödfrågor till planering, reflektion och analys: 

Planering av projekt: (frågor som kan vara ett stöd vid planering och som klistras in i planeringsdelen)

• Vad ska barnen tillägna sig för lärande? (mål från läroplanen -förväntade effekter) 
• Hur skapar vi förutsättningar för barns delaktighet och inflytande i undervisningen? 
• Vilka digitala verktyg kan bidra till lärande i undervisningen? Hur ska dessa användas? 
• Vilken litteratur eller forskning kan vi ta stöd i? 
• Hur använder vi oss av Borås stads plattformar? 
• Vilka estetiska uttrycksformer kan vi använda i undervisningen? 
• Hur synliggör vi förskolans övergripande målområde i projektet? 
• Hur dokumenterar vi? 
• Vad har vår kartläggning kring Aktiva åtgärder visat? Vilka åtgärder ska planeras? 

Månadsanalys: (frågor som kan vara ett stöd och som klistras in i reflektionsdelen)

• Hur kan vi se att barnen tillägnar sig ett lärande? 
• Hur gav vi barnen förutsättningar till delaktighet och inflytande i undervisningen? 
• Vilket undersökande har barnen varit engagerade och delaktiga i? 
• Hur har användandet av digitala verktyg och val av estetiska uttrycksformer bidragit till barnens lärande? 
• Vilka nya frågor/intressen har dykt upp som vi kan ta tillvara på och arbeta vidare med? 
• Hände något oväntat? 
• Hur har jag som pedagog bidragit till barnens lärande?
• Vilka reflektioner gör barnen i sitt lärande? 
• Kan vi se några effekter utifrån våra aktiva åtgärder? Behöver vi förändra något? 

Halv och helårsanalys: (frågor som kan vara ett stöd vid analys och som klistras in i analysdelen)

• Vad visar våra uppföljningar och reflektioner?
• Har barnen fått ett ökat lärande inom målområdet? Hur vet vi det? hur kan vi se det? 
• Har vi nått våra förväntade effekter? Om inte? Vad beror det på? 
• Beror resultatet på yttre förutsättningar? (strukturkvalitet). 
• Beror resultatet på val av arbetssätt och metoder? Hur vi organiserar oss? Lärmiljöer? Förhållningssätt? (Processkvalitet).
• Vad säger litteratur och forskning? Kan vi ta stöd i forskningen i våra analyser? 
• Vad har vårt arbete med Aktiva åtgärder gett för resultat?
• Vad kan vi behålla? Vad behöver vi förändra? (vad blir nästa års prioriterade målområde?) 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.
• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål,
• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen
• resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande, och
• kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
• följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intressen, uppfattningar och åsikter,
• följa upp och utvärdera vårdnadshavares möjligheter till inflytande, och 
• analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen.
• analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.