Kringlan våren, Orusts förskolor 2021/2022

Vi har valt att under våren arbeta med Matematik och Naturvetenskap. Vår undervisning och utbildning grundar sig alltid på barnens delaktighet och inflytande, jämställdhet och omsorg om barnen.

 

NULÄGESBESKRIVNING: Var är vi?

När höstterminen startade befann vi oss i en sökande fas där fokus var relationer och material. I dag upplever vi att barnen och verksamhetens har en stabil rytm där relationerna blir starkare och starkare. Under våren kommer vi ha extra fokus på Matematik och Naturvetenskap. På samma sätt som vi beskrev i höstens planeringsmall jobbar vi vidare i demokratiska processer där barnens tankar och funderingar är utgångspunkten för undervisningen mot förskolans strävansmål.

 Vi vuxna tillsammans med barnen funderar och planerar inför uppbyggnad av vår utealtan. Barnen ritar och diskuterar kring sina önskemål. Vi ser att deras önskningar är stora som till exempel en pool.

Vi ser att barnen har ett stort intresse för både  naturvetenskap och matematik vilket visar sig bland annat på följande vis.

• Stort intresse för djur och natur
• Intresse för  pappersflygplan, hur högt kan de flyga varför gör de lopar? (fysik)
•  Intresse för addition, räknar olika föremål samt skapar mönster med många olika skapande material
• Funderingar om den  mänskliga kroppen (biologi) 
• Funderingar runt tid när går jag hem, hur länge är tio minuter

 Framgångsfaktorer

 Vi ser att tydliga mål för verksamheten tillsammans med tydliggörande pedagogik och genomtänkta rutiner  ökar självständigheten hos barnen. 

Ett framgångskoncept anser vi är att möta deras tankar och frågor respektfullt, att ha förtroende för barnen att de berikar och inspirerar verksamheten och att vi vuxna vågar vänta in barnen i deras processer. 

Vi anser att det har varit avgörande att barnen har fått känna att det vi gjort ”har varit på riktigt” och att vi har lagt fokus på kollektiva processer där vi skapat tillsammans. Barnen har varit delaktiga, blivit lyssnade på samt att deras idéer har tagits på allvar.
Ett stort symboliskt värde anser vi var när vi tillsammans med barn, vårdnadshavare och pedagoger träffades på Henåns torg för att ge barnen en röst i det offentliga rummet.
Vilken magisk kväll det blev.

VÅRA MÅL: Vart ska vi?

Vi ska sträva mot varsamhet kopplat till hållbar utveckling med de tre perspektiv som måste finnas med för att skapa en hållbar utveckling:

• Social
• Ekonomisk
• Ekologisk

Terminens fokusmål för dokumentation är:

Matematik och Naturvetenskap

Mål
Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

• Lpfö 18
  Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,
• Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

Målkriterier
 

Målet når vi genom att:

 Arbeta transdisciplinärt (ämnesintegrerat) i projektform.

För att kunna ta del av barns tankar och funderingar:

• Tillhandahåller vi möten där barn möter barn och barn möter vuxna där de ges möjlighet att pröva sina idéer och ta del av andras tankar och kunskaper.  

• Erbjuda möjligheter att kunna uttrycka sig genom olika material för att varje barn ska få en röst att uttrycka sig med. På så sätt blir förskolan en demokratisk plats där barn blir till i relation till de möten och dialoger de får möjlighet att befinna sig i. Låta barnen välja uttrycksätt beroende på sammanhang och det barnet just nu vill beskriva och berätta. Detta då barn har en demokratisk rättighet att få uttrycka sig på just sitt sätt i denna stund, och kanske på ett annat sätt i en annan stund (barns hundra språk).,
• Vi fortsätter att ha fyra möten varje dag, där dialogen är i fokus,  vi delar in barnen i mindre grupper under en del av dagen, vi använder oss av bildstöd och tydliga iscensatta miljöer där vi har lagt focus på att introducera barnen i miljöerna.

Iscensättande för barns utforskande:

• Mest primära inför ett projekt är att barnen vet att de kan vara med och påverka.
• Vi börjar i det stora i barnens tankar, drömmar och önskemål där de genom dialog samt uttryck genom bild får berätta och ta del av varandras alster.  
• Vidare låter vi  barnen använda allt material på avdelningen för att tillåta och möjliggöra för barnen att utrycka sina tankar för projektet genom sina hundra språk. 

• Genom vår pedagogisk dokumentation kommer  projektets väg att visa sig (rhizomatisk process) där vi vet starten och målet men inte vägen. Här är det avgörande att vi utgår i från barnens faktiska frågor och tidigare erfarenheter.

• Vi kommer även  att iscensätta miljöer där vi tillhandahålla material som  tumstock, måttband, linjal mm för att inspirera samt skapa förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. 
  

UTVÄRDERING
Kringlans mål för läsåret 2021/2022:
Vi har strävat mot målet varsamhet kopplat till hållbar utveckling med de tre perspektiv som måste finnas med för att skapa en hållbar utveckling.
• Social
• Ekonomisk
• Ekologisk

 Höstens fokusmål var kommunikation – identitet – språk och kultur det ”sociala perspektivet”.
Nu under vårterminen har fokusmålen riktat sig mot matematik och naturvetenskap. Därigenom kommer vi att rikta vår dokumentation på de ekonomiska och ekologiska perspektiven.

Vårens projekt

Vår gemensamma altan

 

Matematik och naturvetenskap

Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för rum, tid och form, grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta.

Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

Lpfö 18 Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,

 

Tillsammans med barnen har vi arbetat med att formge vår altan. Processen har varit spännande och fantasifull. Diskussionerna har varit fantasifulla med från starten stora drömmar och önskningar. De önskade en pool med trampolin, glasskiosk och en gymnastikhall. Här startade vi tillsammans med barnen vårt arbete om årstiderna genom den estetiska uttrycksformen måleri som verktyg för att ge en förståelse för årets temperaturer och årstidernas längd. Utifrån den nya insikten om årets olika skiftningar samt tid skapades ny kunskap som utmynnade i nya förslag från barnen.

De tre förslag som vi tillsammans valde att gå vidare med var:

·       Vattenstation

·       Odling

·       Måleri

 

I nästa fas av projektet fick barnen fundera och ta reda på hur stor altanen var, vad kunde få plats, vilka förutsättningar ekonomiskt hade vi?

Vi utmanade barnen genom att låta dem utforska de olika längdenheterna.  För att ta reda på dessa frågor tillhanda höll vi linjaler, måttband och tumstockar samt garn och gatukritor för att visualisera olika måttenheter, hur lång är en centimeter eller en meter. Tillsammans samtalade vi om de olika enheterna, vilket startade tankar hos barnen hur långa de var, hur stor är en haj eller hur hög är världens största solros.

Projektet gick vidare mot odling. Även här var det barnens önskningar, funderingar och tankar som för projektet framåt. Vad behövs för att odla? Här samtalade vi om vad växterna men även vad våra kroppar behöver för att kunna växa. Barnen har följt processen från frö till planta och förhoppningsvis även ta del av frukten som plantorna bär.  Här har vi fått in de ekologiska perspektivet genom att använt oss av olika återbruksmaterial samt olika saker som samlats ihop.

 

 

 

Årets sammanställning utifrån ett projekterande arbetssätt

 Våra framgångsfaktorer

Vi anser att det har varit avgörande att barnen har fått känna att det vi gjort ”har varit på riktigt” och att vi lagt fokus på kollektiva processer där vi skapat tillsammans (barn inspirerar barn) Barnen har varit delaktiga, blivit lyssnade på samt att deras idéer har mottagits med respekt och tagits på allvar.

·       Tydliga rutiner

·       Dialogbaserat lärande

·       Estetisk som språk

·       Demokrati

·       Tydliga och tillgängliga miljöer med både kodat och okodat material

 

 

Så här har vi arbetat för att främja barnens sociala färdigheter och sociala samspel.

Främst genom att vara goda förebilder, där det finns mycket kärlek och respekt till och för varandra som individer. Vi har lagt stor vikt vid att samtala om tydliga ramar om vad som är ok och inte. Vi har arbetat med barnkonventionen och stopp min kropp för att undervisa i att man som samhällsmedborgare både har rättigheter och skyldigheter. Vi har lagt mycket tid på att ge barnen en röst så att de nu vet att de kan påverka både sitt eget liv men även andras.

En summering av ovanstående är att vi har arbetar med lärande, utveckling och omsorg utifrån ett vetenskapligt perspektiv där vårt uppdrag är att ge barnen olika verktyg för att kunna fungera både enskilt och i grupp.

 

 

Demokrati och barns 100 språk

För att gör barnen delaktiga och ge dem möjlighet att påverka innehållet i undervisningen har vi varje dag haft fyra dialogbaserade möten där vi har lyssnat in barnens tankar och funderingar. Våra val av arbetsformer och arbetssätt har styrts av att alla människor är olika och att det är viktigt att alla ges möjlighet att lyckas.

 

För att följa barns utveckling och lärande har vi återkommande dialogbaserade samtal med barnen samt genom reflektion och analys i arbetslaget av barnens alster och konstruktioner och i den dagliga utbildningen där barn har samtalat och resonerar sig fram. Vi får även fått återkoppling från vårdnadshavare som berättat vad barnen har samtalat om hemma.

Våra miljö på hemvisten är uppbyggd utifrån läroplanens alla områden samt sektors lärandes mål härigenom kan vi säkerställa att alla barn har blivit erbjudna samt givits möjlighet att möta alla områden i förskolans läroplan Lpfö18.

 Vi ser att vår miljö, undervisning, rutiner och barns delaktighet har skapat självständiga individer som vågar ifrågasätta, ta egna beslut och söka sig sin kunskap på egen hand men även tillsamman med en vän. Vi ser att barnen är varsamma varsamheten och förståelsen för andra människor, natur och våra material och resurser

Utvecklingsområden

Vi kommer att introducera alla våra miljöer en mer systematiskt en tidigare så att alla barn vet vad de väljer eller väljer bort under utbildningen samt att få kunskap om miljöernas användningsområde för att kunna upptäcka och uppleva nya möjligheter som i sin tur kan skapa nya intressen och erfarenheter.

 

Vi ska utöka ateljéns användningsområden för att passa en bättre även ”rörliga” barn ett exempel på detta skulle kunna vara: Måla lavamonster till musik på ett stort papper där rörelsen är en del av skapandet.

 

Dokumentera mer under sökningsfasen för att få en bredare kunskap om vad barnen fungerar kring, vad de skapar och vilka lekar de leker.

•  

Läroplanskopplingar

Läroplan

• förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,
• förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,
• förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling,