-21 UGGLAN Teamplan Björndammens förskola 21/22

Teamplanen skrivs i slutet av september/början av oktober, följs upp i januari, utvärderas i maj/juni. Ska vara närvarande under hela året. Teamplanen publiceras på Unikum (se s. 9 i SKA-häfte) vilket betyder att det är en offentlig handling. Texten i teamplanen ska uttryckas med ett professionellt innehåll och språk. Teamplanen skrivs i Skolbanken på Unikum och tilldelas till Personalgruppen under fliken "planering".

Prioriterade utvecklingsområden för Björndammens förskolor 

Utbildningen och undervisningen på vår förskola ska utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation.   

 

VAR ÄR VI?

Varför ska vi arbeta med detta område? Hur uppkom det? Behov/intresse hos barnen

Samlad beskrivning utifrån kartläggning och analys av nuläge.

Vi har en grupp barn i åldrarna 1-5 år. Gruppen befinner sig på många olika nivåer i sin språkutveckling, En del är mycket tysta, använder mer kroppspråk än det talade språket, en del  har svårt att formulera sig i det dom vill berätta, hittar inte orden. Det vi såg är att många av barnen behöver extra stöd i språket. Kanske är en del av förklaringen är att flertalet av barnen är tvåspråkiga.

Vi har börjat kartlägga barnen och ta reda på vad dom dom befinner sig språkmässigt men för att få en klarare bild som är lättare att utvärdera skall vi använda oss av Bornholmsmodellen. 

Vi ser att barnen  inte har riktigt tålamod att lyssna på varandra och har svårt att vänta på sin tur (de pratar i mun på varandra)

Vi pedagoger är noga med att benämna ord på det vi gör och saker i vår omgivningen, vi  läser och och använder oss av boksamtal. Pratar runt bilder. Sjunger, rim och ramsor mm. vi använder oss av  bilder och tecken som stöd

Vi pedagoger har också arbetat med miljön för att stimulera språket. ex mötesplatser där barnen för något att samtala runt, vi har placerat ut böcker i miljön. och skapar bordsaktiviteter för mindre grupper.

 

VART SKA VI?

Vilka av läroplanens mål ska vi fokusera på?

Lpfö 18

Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,

Vad händer i verksamheten när vi arbetar mot ovan uppsatta mål? 

Vi vill  att barnen skall få en större språkförståelse och ett större ordförråd i det svenska språket, så att de lättare kan uttrycka sig i den vardagliga verksamheten. 

Vilken del i vår Likabehandlingsplan ska vi arbeta med?

Allas lika värde 

HUR GÖR VI?

Vilket arbetssätt och metoder ska vi använda oss av?

Skapar fler mötesplatser där barn och vuxna har något att samtala om

Återkommande reflektioner där vi (pedagoger+barn)samtalar om det som vi gjort i  veckan 

Vi lär oss lyssna och prata i grupper. 

Boksamtal och samtal runt bilder

Rim och ramsor

Vi pedagoger är noga med att benämna ord på det vi gör och saker runt omkring oss, denna termin är vi extra noga med matsituationerna.

Vi går till skogen där andra ord och erfarenheter kommer in. 

 

Hur skapar vi en miljö där barnens utforskande, nyfikenhet och lust att lära står i fokus? 

Vi skapar miljöer som alla känner sig välkomna och trygga i. Vi utgår från barnens intresse och vad barnen är nyfikna på. Vi vill att miljöerna skall vara tillgängliga och tillåtande men ändå ha tydliga gränser.

Hur blir barnen delaktiga och hur får de inflytande?

Vi observerar och dokumenterar barnen. Samspelar och lyssnar på barnen för att försöka förstå hur de uppfattar saker och ting och vad dom är intresserade av. Utgår från barens nyfikenhet.  

Metoder för dokumentation? Vilka situationer ska dokumenteras?

Vi fotograferar, filmar. använder oss av unikum, sätter upp  hallen. Först och främst de prioriterade målet. Vi kommer att ha en reflektion i veckan med barnen om vad som hänt i veckan med hjälp av bilder, filmer. 

Hur följer vi upp vår kartläggning för att se vilka effekterna vårt agerande har haft på barnens kunskaper och förmågor?

Vi har använt oss av bilder från bornholmsmodellen och ett antal föremål som barnen har fått benämna eller beskriva  individuellt

resultatet har dokumenterats. Detta gör vi om i början av december med samma bilder och föremål och jämför resultatet.

 

HUR BLEV DET? 

Analys, denna ligger till grund för vidare/ny planering av verksamheten. Skillnad mellan utvärdering och analys av genomförd undervisning: Utvärdering - VAD HAR HÄNT?   -----   Analys - HUR & VARFÖR hände det?

Vilka effekter har vårt agerande haft på barnens kunskaper och förmågor?

Vi pedagoger har varit noga med att benämna ord på det vi gör och ser, särskilt vid matsituationer vilket vi ser har haft effekt, mer bland de större barnen. Barnen benämner saker som vi såg att de inte kunde eller förstod förut (genom kartläggning av barnen, bornholmsmodellen).

Vi har använt oss av tecken som stöd där vi tillsammans med barnen lärt oss många nya ord och begrepp. Barnen är nyfikna och vill lära sig mera tecken. Vi ser att barnen använder tecken när de pratar med varandra och oss pedagoger. Vi ser även att de barn som inte har det svenska språket använder sig av TAKK mer nu.

Rim, ramsor och sånger ser vi att gruppen tycker är roligt, alla är aktiva på sitt sätt. kan man inte orden kan man vara med på rörelserna. Vi ser att barn som inte pratar särskilt mycket är mer aktiva under dessa aktiviteter. Vi känner att det är lättare att samla alla i gruppen och få deras uppmärksamhet på ett positivt sätt. 

Boksamtal, bokläsning. Vi pedagoger märkte snabbt att för att fånga barnens intresse fick vi inte använda oss av försvåra böcker, Flera av barnen hade svårt att få något sammanhang i böckerna, flera ord som vi pedagoger tog för givet att barnen kunde förstod inte barnen. 

Indelningen av grupper fick vi också noga tänka genom, även val av plats. när vi fick det till att fungera märkte vi att frågorna och svaren  blev djupare och mer detaljerade. Vi läste samma bok flera gånger vilket gjorde att barnen kunde  återberättade sagan för oss. Vi pedagoger använde oss förutom böcker flano och objektsagor. 

Kulturskolan var en positiv upplevelse för barnen, det var spännande att gå iväg och få träffa Magnus. Flera av sångerna tog barnen med sig upp på avdelningen och sjung. Som stöd för oss pedagoger och barn när vi skulle lära oss sångerna fanns sångerna på hemsidan. 

Återkommande reflektioner var något som barnen uppskattade. Det var roligt att titta på bilder på sig själva och på det vi gjort under veckan, barnen komihåg och återberättade det de såg på bilderna. Av fler anledningar föll det tyvärr ifrån i slutet av terminen(teknik/sjukdom) men något vi kommer att återuppta.

Mötesplatserna som vi pedagoger skapade var spännande till en början men intresset avtog ganska snabbt, vissa barn använder sig av mötesplatserna ibland men vi ser också att barnen skaffar egna platser där de samtalar om olika saker 

Skogen är spännande när vi kommer iväg. Vi pedagoger har använt oss av  vistelsen i skogen, vägen till och från skogen som en upptäcktsfärd där vi ser, känner, luktar och lär oss nya saker och begrepp. Att barnen har haft behållning av skogsturerna märker vi på att barnen upprepar gärna det de varit med om gångerna innan.

På vilket sätt har pedagogernas förhållningssätt och undervisning bidragit till att skapa en miljö där utforskande nyfikenhet och lust att lära står i fokus? 

Vi pedagoger har lyssnat in barnen tagit reda på vad de är nyfikna på och vilket intresse de har. Har vi sett att en planering inte fångat barnens intresse har vi gjort ändringar i planeringen. Vi har skapa lekgrupper/aktiviteter där barnen känner sig trygga och vågar/kan uttrycka sig. 

Vi pedagoger har också tänk på bemötandet av varandra barn/vuxna för att föregå med gott exempel. Vi säger hej till varandra, varsågod tack,  lyssnat på varandra mm.

Vilket inflytande och delaktighet har barnen haft på arbetssätt och verksamhetens innehåll? 

Vi har lyssnat in vad barnen är intresserade av, Vi har haft en tillåtande miljö, För att få en trivsam miljö så har vi planerat om för att fånga barnens intresse

Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts? 

Det har varit en omställning för oss, ny arbetsgrupp, nya barn, nya åldersgrupper 1-6 år vilket har gjort att vi har fått ändrat vårt arbetssätt och rutiner ett flertalgånger för att det skall passa vår nya barngrupp. Vi har gjort flera planeringar som inte har fungerat bra i barngruppen vilket har tagit på krafterna hos oss pedagoger. Det vi ser nu i efterhand är att vi skulle ta mer tid på att lära känna barn och undersöka mer hur kunskapsmässigt barnen låg till. (Bornholmsmodellens tester räcker inte). 

Vi har haft svårt att få till våra lärogrupper men vi har varit nyfikna och närvarande i barnens lek ,vi har haft planerade och oplanerade  undervisningssituationer i mycket av det vi gör ex matsituationer, hallen, blöjbyte, lässtunder och leken. 

Utvärdering Våren -22

Hur blev det.

Vi har fortfarande många barn med starka viljor  och en hel del konflikter men vi ser att det finns en större samanhållning i gruppen, barnen är mycket hjälpsamma mot varandra och bryr sig om varandra. Vi har fått ihop grupper som fungerar tillsammans, barnen vet nu vad som skall hända i gruppen och är förväntansfulla. Vårt arbete med språkutvecklande aktiviteter har gett resultat men vi ser också att barnen  fortfarande  ligger på många olika kunskapsnivåer när det gäller språkutveckling. Det vi ser som ger resultat är att vi repeterar sånger, rim, ramsor ord tecken många gånger. 

Vi pedagoger har fortsatt med att benämna ord på det vi ser och gör, extra noga är vi vid matsituationer vi presenterar maten för barnen varje dag, vi repeterar ord som gaffel, kniv, bestick mm. Benämner även olika material som plast, glas, plåt. Även Hallen är vi noga med att benämna ord. Vi hör att barnen tar till sig de nya orden men vi hör även att vissa barn behöver många repetition för att kunna komma ihåg.

Tecken som stöd används, vi lär oss många nya ord tillsammans, barnen frågar efter hur vissa ord tecknas och vi tar reda på det tillsammans. Lättare sånger lär vi oss tecken till. Babblarna med tecken är populära. Vi ser att barnen är intresserade av Takk och använder det vid frukosten och samlingen men inte så mycket förövrigt. 

Rim, ramsor, sånger är ett lätt och uppskattat sätt att nå barnen. Barnen lär sig fort även de barn som inte har så många ord kan hänga med i rörelserna. Rimkort på väggarna/borden går barnen fram själva till och repetera vad de lärt sig. Mycket populärt hos alla barn.

Boksamtal. vi ser nu att barnen vet vad de går ut på och diskussionerna runt bilderna och texten i boken går betydligt lättare nu och blir djupare. De vi pedagoger har märkt är att vi måste vara noga med böcker vi väljer för att de skall passa gruppens intresse och kunskapsmässigt. vi använder oss också om flanosaga, objektsaga, rimkort och berättar tärningar/kort som barnen får samtala om. Vi övar också på att lyssna på varandra under boksamtalet. 

Intresset för Kulturskolan och Magnus håller i sig, de större barnen längtar till att få gå ner och träffa honom, flera föräldrar har sagt att barnen berättar om honom och hans sånger hemma. 

Vi ser att mötesplatserna för barnen måste vara föränderliga, vi ser också att bara en uppsatt teckning eller rimord kan skapa en mötesplats för barnen. Dokumentationen på vår vägg är inte en självklart mötesplats, vi får fundera på hur mycket placeringen har för betydelse. 

Återkommande reflektioner är populärt hos barnen men vi pedagoger har inte hittat  bra rutiner för att sortera och ta  bilder vilket gör att reflektionerna blir lite oregelbundna 

Skogen med de äldre barn. Det tar fortfarande tid att komma iväg men när vi väl kommer i väg vet barnen vad de skall göra, barnen vet vad vi  samlas och stannar där tills alla har kommit fram. vi har uppmanat till samarbete i skogen och vi ser att nu pratar även barnen att de skall samarbeta när ex. grenarna är för tunga eller någon behöver hjälp. Vi har arbetat med begrepp som ex. mjuk/hård, läng/kort, liten/stor, före/efter mm.

På vilket sätt har pedagogernas förhållningssätt och undervisning bidragit till att skapa en miljö där utforskande nyfikenhet och lust att lära står i fokus? 

Vi har lagt mycket fokus på att få sammanhållning i gruppen som blivit bättre och att alla barnen skall känna sig trygga. 

Vi har anpassat vår undervisning/miljö ett antal gånger så att de skall passa barnen  kunskapsmässigt och intresse. Det vi ser som lockar ex lekar, sånger, böcker har vi lagd mer kraft på. Vi har skapat mötesplatser med de material vi arbetar med.

Vilket inflytande och delaktighet har barnen haft på arbetssätt och verksamhetens innehåll? 

Vilka reflektioner får vi pedagoger? Vilka nya tankar har väckts? 

Vi ser att samanhållningen i gruppen är viktigt, konflikterna blir mindre, det har blivit bättre men den spretar fortfarande många starka individer. Det vi ser är att när vi hittar något som verkligen fångar de flestas intresse är de  fokuserade.  Lekar, sång, rimord,  flanosaga/objekt, . är något som vi ser tydligt ger framgång barnen. de tycker det är roligt och efterfrågar det. Tydligt är också att hitta rätt niva på det man gör, många barn har svenska som andraspråk och en del har svårt att koncentrera sig vilket gör att de  har svår att hänga med och tappar intresset vilket i sin tur gör att det blir oroligt i gruppen. Att arbeta i små grupper ostört och få tid för barnen är viktigt men här gäller också rätt nivå på det du gör, för stora utmaningar tröttnar barnen.

Repetition, repetition, repetition när du börjat tröttna skall du försätta ett par gånger till ger framgång. Även ord/begrepp måste repeteras många gånger så att alla barnen har möjlighet att få de till godo.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,