Planering för rutinsituationer, Lunden

Pedagogisk planering gällande struktur, bemötande och undervisning i rutinssituationer. Används även som underlag till LMD (lärmiljödialoger)

Diskutera och dokumentera kort hur ni på avdelningen arbetar med den fysiska miljön och skapar samsyn kring den undervisande lärmiljö i de olika rutinsituationerna. 
Under varje rubrik beskriver ni varför, vad, hur, med vem/ med vilka, när, vad, hur länge, vad göra sen. Utgå från den barngrupp ni har idag. Kom ihåg det visuella stödet. 

Lämning/hämtning: För att skapa trygghet möter vi upp varje barn och vårdnadshavare när de kommer, vi välkomnar dem, pratar med dem, frågar hur det är och visar att vi ser dem. När barnen ska hämtas möter vi upp vh och berättar något om barnets dag/vad vi gjort samt om det har hänt något särskilt. Detta är för att ge vh inblick i barnens dag samt ge dem något att starta samtal kring hemma sedan. 

Matsituationer: Vid måltiderna har barnen bestämda platser som anges med bilder. Vissa barn har behov av alltid ha samma plats, medan andra barn kan byta plats beroende på antal barn och situation. Vi anpassar vilka barn som sitter tillsammans för att skapa en så lugn och trevlig matsituation som möjligt. Vid vissa bord har vi även förutbestämt vilken pedagog som ska sitta vilken dag. Vi har kommit överens om att försöka vara klara med lunchen till kl 11.45, för att resten av planeringen med vilor/raster etc ska fungera. Vid hämtning av mera mat försöker vi hjälpas åt så att pedagoger från ett bord där det sitter mer än en pedagog går och hämta mat. Alternativt att barnen får hjälpa till att gå. Detta är något som barnen gärna hjälper till med och lär sig av/växer genom. Tillsammans med specialpedagog har vi diskuterat och har en plan att vi ska göra ett schema för matsituationen. Detta är gjort men behöver göras om lite denna termin. För de barn som har behov använder vi bildstöd/pratkarta för att de ska kunna visa vad de vill. Vi förstärker även med tecken. 

Hygien: Vi uppmuntrar till toalettbesök innan utgång/mat/vila. Vi påminner men anpassar kraven efter barnen. Alla barn ska alltid tvätta händerna när de kommer till förskolan, när de kommer in efter utevistelse, före och efter måltid och efter blöjbyte/toalettbesök. Vi finns nära barnen och stöttar de som behöver, påminner/hjälper med tvål om det behövs, visar och föregår med gott exempel och också tvättar händerna så att barnen ser. Det finns bildstöd för handtvätt vid handfaten och bildstöd för toalettbesök inne vid toaletterna. Vi släpper in barnen/släpper från matbordet i omgångar för att det ska vara lagom många barn vid toaletterna/handfaten för att minska väntetiden/trängseln. Vissa barn har mer behov än andra att det är lugnt i tvättrummet, det försöker vi anpassa oss efter. Vi har även gjort prickar bakom handfaten för att visa barnen var de kan stå i kö, för att de ska hålla lagom avstånd, så att det inte ska uppstå konflikter i onödan. Vi har ett system för vem som ansvarar för avdukning/avtrokning, och övriga har ansvarsuppgifter med barnen, dvs. t.ex. följer med och är närvarande i tvättrummet.

Vila: För vilorna efter lunchen är det alltid samma, förutbestämda personal som håller i vilan. Vi har ett schema som vi följer för detta. Bland de de yngre barnen vilar/sover en del på madrass. Den personal som vilar med dem är med dem som ligger kvar tills de barn som behöver sova har somnat (max 30 minuter) och går sedan upp med de barn som är vakna. En del av de yngre barnen sover i vagnar. Dessa kläs på av två personal, och en personal går ut och vaggar vagnar för de som behöver och är ute tills barnen har somnat. Barnen väcks sedan beroende på hur länge de får sova, som längst sover de till ca kl 14 för att hinna vakna till innan mellanmålet. De äldre barnen som är vakna får först titta i bok själva i soffan och sedan läser en personal för dem. Tre dagar i veckan går våra äldsta barn på Bornholmssamling 12-12.30. Då får övriga barn som är vakna vara kvar och lyssna på saga/polyglutt. Efter det har vi lugn lek/lugna aktiviteter.  

Påklädning/avklädning: När vi ska gå ut och in brukar vi se till att dela upp barnen så att det bara är några i hallen samtidigt som ska klä på eller av sig, för att minska trängsel, konflikter och distraktionsmoment. Vi uppmuntrar barnen att träna och klara så mycket som möjligt själva, men vissa barn behöver hjälp vissa dagar, för då är det viktigaste för dem är att komma ut med så lite konflikter som möjligt, då kan det vara viktigare än att träna på på-/avklädning. Vi sänker kraven för den som behöver det. Varje barn har en bild på ett djur vid sin hylla som de, förutom namnet, kan använda och titta på för att hitta till sin hylla. Vi har bilder i hallen som visar väder och kläder. Alltså vilket väder det är ute idag och vilka kläder vi då behöver ta på oss. Den personal som ska gå ut först hjälper bara de första barnen vid påklädning för att sedan klä på sig och gå ut, så att de barnen som blir klara först ska behöva vänta så kort tid som möjligt. Sedan tar någon annan över i hallen och fortsätter slussa ut barn till den personal som är ute. Motsvarande försöker vi göra när vi går in, och för den/de pedagoger som har samlingar är målet att de ska sätta sig vid samlingen och ta emot barnen, medan övrig personal hjälper de sista barnen med avklädning och blöjbyte/toalettbesök och handtvätt. 

Samling: På förmiddagen innan vi går ut har vi en samling för hela gruppen där vi med bilder går igenom vilka barn som är på förskolan (och vilka som är hemma). Vi pratar om vad det är för dag och vilken årstid och vilket väder det är ute och vilka kläder vi behöver ha på oss när vi går ut. Vi har även bildschema för vilka kläder som behövs. Vi äter frukt tillsammans och sjunger någon sång/ramsa.

Så här vi jobbat: Vi har barngruppen uppdelad i två samlingar före lunch. En personal ansvarar för samlingen med de äldre barnen i stora rummet. En annan personal ansvarar för samlingen med de yngre barnen i lilla rummet. Separata planeringar finns för dessa samlingar, som vi jobbar efter. Båda grupperna arbetar, utöver annat med veckans tecken. Alla barn har bestämda platser på samlingen, utmärkta med prickar där det står barnens namn, de yngre barnen har även sina djurbilder (lika som i hallen) för att lära sig att känna igen var de ska sitta. Vi kan då t.ex. säga "sätt dig på pandan". 

Fundering: Följa ett barn/kontinuitet i samlingar. Vem vilka ansvarar för vad?

Undervisning ute: Varje avdelning ansvarar för en planerad lek en vecka i taget (var fjärde vecka). Denna planeras och genomförs av pedagogerna på den ansvariga avdelningen. Men då alla barn kanske inte vill delta är det också viktigt att någon/några pedagoger är med övriga barn. Vår första lek som vi erbjöd var Kom alla mina kycklingar. En enkel lek med få regler att lära sig, men ändå med utmaningar. Spontan undervisning ute sker när vi leker med barnen, antingen i en regellek (t.ex. under hökens vingar kom, eller kom alla förskolebarn) eller barnens spontana lek, eller att vi hjälper barnen att hitta en "spontan" lek. Vi är nära barnen och är aktiva med dem, sätter ord på det de gör, hjälper och stöttar dem när det behövs, stöttar i konfliktlösning, upptäcker tillsammans med barnen. Ibland går vi iväg i mindre grupper och upptäcker, utforskar och leker i närmiljön utanför förskolegården, det kan vara både i skogen, till en lekpark eller annat. Utomhus har vi även tillgång till våra språklådor som vi kan ta fram och leka med i lekstugan på lilla gården. 

Barninitierad lek ("fri lek): Vi ser att den fria/barninitierade leken är viktig för barnen, samtidigt som vi är nära barnen, stöttar dem med idéer, material och stöttar vid konfliktlösning. Vissa barn har större behov av stöttning i sin fria lek, och detta är vi medvetna om och har gjort ser till att någon har lite extra ansvar för att finnas nära. Detta att finnas med i den barninitierade leken och hjälpa barnen att driva/utveckla den är något som förhoppningsvis kommer att utvecklas mer i.o.m vårt arbete/tema kring lek.

Vuxeninitierad lek: Vid vuxeninitierad lek kan vi t.ex. plocka in/fram våra rollekslådor, leka i hemvrån där vi leker t.ex. affär eller laga/äta mat. Annan vuxeninitierad lek kan vara när vi t.ex. går ut i lekhallen och leker styrda lekar t.e.x. på eftermiddagen. Vi kommer även att använda våra gruppaktiviteter (i mindre grupper), där mycket fokus kommer att ligga på lek, där vuxen styr vad vi ska leka och finns nära i lekarna och stöttar barnen med att utveckla lekarna. 

Planerad undervisning: Planerad undervisning sker i våra grupper och samlingar. Grupperna har vi på bestämda dagar, en bestämd pedagog med en viss grupp som följer den planering vi gjort för terminen. Detta har vi schema för när det sker. Utöver dessa tillfällen tar vi ofta till vara på stunder när det finns möjlighet att vara i små grupper med barn som vi har planer för vad och hur de behöver träna på olika saker, t.ex. samspel, lek, finmotorik. Vi har ju t.e.x också haft vissa riktade planeringar om att t.ex. jobba med veckans tecken, barns integritet, och det kommer ev att komma en planering om berättarpåse. Detta är också planerad undervisning. 





Spontan undervisning: När vi delar gruppen och går iväg och t.ex. spelar spel, leker någon regellek eller gör spontant planerad rörelselek. Spontan undervisning sker också när vi fångar upp barnens intressen, ser vad barnen gör och spinner vidare på det, t.e.x  vad händer med snön när vi tar in den? När det har regnat kan vi använda mått och mäta volym. Vad blir skillnaden på att bygga med mörk (blöt) sand eller ljus (torr sand). Spontan undervisning sker även t.e.x i hallen, vid matbordet, när samtal uppstår och vi samtalar med barnen om saker som intresserar dem, eller som vi vill att barnen ska få upp intresse för. 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Helhetssyn