Diskutera och dokumentera kort hur ni på avdelningen arbetar med den fysiska miljön och skapar samsyn kring den undervisande lärmiljö i de olika rutinsituationerna. 
Under varje rubrik beskriver ni varför, vad, hur, med vem/ med vilka, när, vad, hur länge, vad göra sen. Utgå från den barngrupp ni har idag. Kom ihåg det visuella stödet. 

Lämning/hämtning: För att skapa trygghet möter vi upp varje barn och vårdnadshavare när de kommer, vi pratar med dem, frågar hur det är, visar att vi ser dem och att de är välkomna,. När barnen ska hämtas möter vi upp vh och berättar något om barnets dag/vad vi gjort samt om det har hänt något särskilt. Detta är för att ge vh inblick i barnens dag samt ge dem något att starta i samtal i hemma sedan. 

Matsituationer: Vid måltiderna har barnen bestämda platser som anges med bilder. Vissa barn har behov av alltid ha samma plats, medan andra barn kan byta plats beroende på antal barm och situation. Vi anpassar vilka barn som sitter tillsammans för att skapa en så lugn och trevlig matsituation som möjligt. Vid vissa bord har vi även förutbestämt vilken pedagog som ska sitta vilken dag. Vi har kommit överens om att försöka vara klara med lunchen till kl 12.45, för att resten av planeringen med vilor/raster etc ska fungera. Vid hämtning av mera mat försöker vi hjälpas åt så att pedagoger från ett bord där det sitter mer än en pedagog går och hämta mat. Alternativt att barnen får hjälpa till att gå. Tillsammans med specialpedagog har vi diskuterat och har en plan att vi ska göra ett schema för matsituationen. För de barn som har behov använder vi bildstöd vid val, t.ex. mjölk eller vatten. Vi förstärker även med tecken. 

Hygien: Vi uppmuntrar till toalettbesök innan utgång/mat/vila. Vi påminner men anpassar kraven efter barnen. Alla barn ska alltid tvätta händerna när de kommer till förskolan, när de kommer in efter utevistelse, före och efter måltid och efter blöjbyte/toalettbesök. Vi finns nära barnen och stöttar de som behöver, påminner/hjälper med tvål om det behövs, vissa  och föregår med gott exempel och också tvättar händerna så att barnen ser. Det finns bild stöd för handtvätt vid handfaten och bildstöd för toalettbesök inne vid toaletterna. Vi släpper in barnen/släpper från matbordet i omgångar för att det ska vara lagom många barn vid toaletterna/handfaten för att minska väntetiden/trängseln. Vi har även gjort prickar bakom handfaten för att visa barnen var de kan stå i kö, för att de ska hålla lagom avstånd, så att det inte ska uppstå konflikter i onödan. Vi har ett system för vem som ansvarar för avdukning/avtrokning, och övriga har ansvarsuppgifter med barnen.

Vila: För vilorna efter lunchen är det alltid samma, förutbestämda personal som håller i vilan. Vi har ett schema som vi följer för detta. De yngsta barnen vilar/sover på madrass. Personalen som är med dem som ligger kvar ca 30 minuter och går sedan upp med de barn som är vakna. Barnen väcks sedan beroende på hur länge de får sova. De äldsta barnen som senare ska gå på Bornholmssamling har avslappning och/eller rörelse mellan 12-12.30. Mellangruppen lyssnar på saga/polyglutt eller har bornholmssamling/annan språkaktivitet (olika för olika dagar). 

Påklädning/avklädning: När vi ska gå ut och in brukar vi se till att dela upp barnen så att det bara är några i hallen samtidigt som ska klä på eller av sig, för att minska trängsel, konflikter och distraktionsmoment. Vi uppmuntrar barnen att träna och klara så mycket som möjligt själva, men vissa barn vet vi att de behöver hjälp vissa dagar, för att det viktigaste för dem är att komma ut med så lite konflikter som möjligt, då kan det vara viktigare än att träna på på-/avklädning. Vi sänker kraven för den som behöver det. Varje barn har en bild på ett djur vid sin hylla som de, förutom namnet, kan använda och titta på för att hitta till sin hylla. Vi har bilder i hallen som visar väder och kläder. Alltså vilket väder det är ute idag och vilka kläder vi då behöver ta på oss. Vi har ett schema för vilken personal som har ansvar för att gå ut först vilken dag/tid. Denna personal hjälper bara de första barnen för att sedan klä på sig och gå ut, så att de barnen som blir klara först ska behöva vänta så kort tid som möjligt. Sedan tar någon annan över i hallen och fortsätter slussa ut barn till den personal som är ute. Motsvarande försöker vi göra när vi går in, och för de pedagoger som har samlingar är målet att de ska sätta sig vid sina samlingar och ta emot barnen, medan övrig personal hjälper de sista barnen med avklädning och blöjbyte/toalettbesök och handtvätt. 

Samling: Vi har barngruppen uppdelad i två samlingar före lunch. Lisa ansvarar för samlingen med de äldre barnen i stora rummet. Frida ansvarar för samlingen med de yngre barnen i lilla rummet. Separata planeringar finns för dessa samlingar, som vi jobbar efter. Båda grupperna arbetar, utöver annat med veckans tecken. Alla barn har bestämda platser på samlingen, utmärkta med prickar där det står barnens namn, de yngre barnen har även sina djurbilder (lika som i hallen) för att lära sig att känna igen var de ska sitta. Vi kan då t.ex. säga "sätt dig på pandan". 

Undervisning ute: Varje avdelning ansvarar för någon planerad aktivitet ute en gång i veckan (vår dag är tisdagar). Denna planeras och genomförs av eller flera pedagoger på avdelningen. Lunden har bland annat erbjudit hinderbana, cykelbana, gatukonst, målning med vattenfärg, spika mm. Spontan undervisning ute sker när vi leker med barnen, antingen i en regellek (t.ex. under hökens vingar kom, eller kom alla förskolebarn) eller barnens spontana lek, eller att vi hjälper barnen att hitta en "spontan" lek. Vi är nära barnen och är aktiva med dem, sätter ord på det de gör, hjälper och stöttar dem när det behövs, stöttar i konfliktlösning, upptäcker tillsammans med barnen. Ibland går vi iväg i mindre grupper och upptäcker, utforskar och leker i närmiljön utanför förskolegården, det kan vara både i skogen, till en lekpark eller annat. Utomhus har vi även tillgång till våra språklådor som vi kan ta fram och leka med i lekstugan på lilla gården. 

Barninitierad lek ("fri lek): Vi ser att den fria/barninitierade leken är viktig för barnen, samtidigt som vi är nära barnen, stöttar dem med idéer, material och stöttar vid konfliktlösning. Vissa barn har större behov av stöttning i sin fria lek, och detta är vi medvetna om och har gjort en fördelning om vem som har lite extra ansvar för att finnas nära. 

Vuxeninitierad lek: Efter Bornholmssamlingen för de äldre brukar vi vuxna göra tre stationer som de får välja mellan när de kommer tillbaka. Det kan vara t.ex. bygga med lego, rita, baka med deg, skapa. I dessa aktiviteter brukar vi vuxna finnas med nära och vara delaktiga. Att vi har bestämt vissa, lugnare aktiviteter denna stund är för att hjälpa dem att hitta något att göra samt att det ska bli ett lugn i gruppen. Vid dessa stationer brukar bara ett visst antal barn få vara, för att det inte ska bli för trångt/för många vid samma aktivitet. Med vissa barn som har extra behov av att träna på rollek och samspel brukar vi använda oss av hemvrån där vi leker t.ex. affär eller laga/äta mat. Annan vuxeninitierad lek kan vara när vi t.ex. går ut i lekhallen och leker något bestämt. 

Planerad undervisning: Planerad undervisning sker i våra grupper och samlingar. Grupperna har vi på bestämda dagar, en bestämd pedagog med en viss grupp som följer den planering vi gjort för terminen. Detta har vi schema för när det sker. Utöver dessa tillfällen tar vi ofta till vara på stunder när det finns möjlighet att vara i små grupper med barn som vi har planer för vad och hur de behöver träna på olika saker, t.ex. samspel, lek, finmotorik. Vi har ju t.e.x också haft vissa riktade planeringar om att t.ex. jobba med veckans tecken, barns integritet, och det kommer ev att komma en planering om berättarpåse. Detta är också planerad undervisning. 





Spontan undervisning: När vi delar gruppen och går iväg och t.ex. spelar spel, leker någon regellek eller gör spontant planerad rörelselek. Spontan undervisning sker också när vi fångar upp barnens intressen, ser vad barnen göra och spinner vidare på det, t.e.x  vad händer med snön när vi tar in den? När det har regnat kan vi använda mått och mäta volym. Vad blir skillnaden på att bygga med mörk (blöt) sand eller ljus (torr sand). Spontan undervisning sker även t.e.x i hallen, vid matbordet, när samtal uppstår och vi samtalar med barnen om saker som intresserar dem, eller som vi vill att barnen ska få upp intresse för. 

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

  Lpfö 18
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,

  Lpfö 18
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,

  Lpfö 18
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Helhetssyn

  Lpfö 18