Planering för rutinsituationer avdelning Trollet

Pedagogisk planering gällande struktur, bemötande och undervisning i rutinssituationer. Används även som underlag till LMD (lärmiljödialoger)

Diskutera och dokumentera kort hur ni på avdelningen arbetar med den fysiska miljön och skapar samsyn kring den undervisande lärmiljö i de olika rutinsituationerna. 
Under varje rubrik beskriver ni varför, vad, hur, med vem/ med vilka, när, hur länge, vad göra sen. Utgå från den barngrupp ni har idag. Kom ihåg det visuella stödet. 

Lämning/hämtning:

Barn som kommer innan frukost möter vi oftast upp i hallen, antingen den yttre eller när de kommer till den inre där barnen oftast är och leker med bilarna.

Vissa barn har sina särskilda rutiner vid främst lämningen på morgonen och vi pedagoger bemöter dessa för att skapa en bra start på dagen för både barn och vårdnadshavare. Om barnet behöver hjälp att komma igång med en aktivitet så ger vi dem stöttning.

Vid hämtning är vårt mål att ha något att berätta om barnets dag, detta för att vårdnadshavarna ska ha något som grund för att sedan låta barnen berätta vidare om sin dag. 

Matsituationer:

Vi har valt att sitta vid tre bord i tre olika rum när vi äter lunch samt ha bestämda platser, däremot har vi fria platser vid frukost och mellanmål som vi oftast äter vid två bord. Vi upplever att det är en trygghet för barnen att veta var de ska sitta och med vilka. Vi har då även kunnat placera barnen utifrån vilka som fungerar bra tillsammans för att skapa förutsättningar för en bra måltid. Vi pedagoger roterar så att vi får sitta med alla barn under terminen. Märker vi att det inte fungerar bra vid något bord funderar vi på om någon annan kombination skulle fungera bättre och testar den varianten.

Vi har valt att låta barnen sköta dukningen själva när de kommer in från utevistelse, det medför att alla barn får fundera vad de behöver för att äta sin måltid och det går inte åt en pedagog enkom för dukning utan den tiden kan vi ge barnen. 

När vi märker att barnen börjar bli klara vid borden samlar pedagogen ihop allting och gör en snabb avdukning för att sedan vara tillgänglig bland barnen när de börjar duka av och behöver inte gå tillbaka för att röja bordet. Två personer hjälper barnen i vagnarna, en är med barnen som ska på grupper.

Efter lunch går barnen och skrapar sin tallrik, ställer sakerna på vagnen för att sedan gå och tvätta händerna. Vi följer med de barn som behöver hjälp med tvättning och återvänder sedan till de barn som klarar en stund själva vid bordet. Barnen som ska sova blir ofta klara först och får sitta i soffan en stund med ev. napp och snutte innan de läggs i sina vagnar för att sova. Barnen som inte ska sova sätter sig och bläddrar i en bok eller ritar medan de väntar på sin samling. 

Hygien:

Blöjor

Bortsett från de självklara bytena ser vi över behov av byte på morgonen innan utgång, vid ingång före lunch och före mellanmålet. Vi uppmuntrar barnen att byta själva när de bara har kissat, de flesta har up&go så de kan ta av sig den gamla blöjan, slänga i soporna och sedan ta på sig en ny blöja. Här ser vi en stor möjlighet till lärande. Den som går in först tar blöjorna när nästa person kommer in i hallen. Vi försöker dock bemöta om barnen har önskemål om en speciell person ska byta blöjan och även hjälpa till på toaletten. Vi brukar även avvakta när det är nya vikarier tills barnen lärt känna dem.

Toalett

Vi uppmuntrar barnen att gå och prova på toaletten innan vi ska gå ut även om de hävdar att de nyligen varit, en del barn behöver påminnas under dagen i övrigt också för att inte glömma bort i leken. Vid toaletterna sitter bildstöd för att hjälpa barnen att komma ihåg de olika stegen. Vi anser att det är viktigt att respektera barnens önskemål om öppen/stängd dörr och vi har även en toalett som är låsbar som barnen har möjlighet att använda. 

Handtvätt

Vi påminner barnen om handtvätt vid ingång, före måltider, efter pyssel eller annat som kan göra att behovet uppstår. Vid speglarna sitter bildstöd för att hjälpa barnen att komma ihåg de olika stegen.

Vila:

Barnen sover i vagnar utanför vårt köksfönster. En person följer med barnen till hallen och hjälper dem med påklädning innan de läggs i sina vagnar. Vagnarna körs fram innan vi går in så de står redo utanför dörren. Just nu behöver barnen att en person står och gungar lite på vagnarna men vi försöker fasa ut så att barnen själva kan komma till ro i sin vagn. Barnen har ofta en angiven tid där de ska väckas, en person går då ut och kör runt vagnen och lyfter in barnet till vår soffa där de får sitta och vakna till lite. 

Påklädning/avklädning:

För att skapa ett lugn och kunna ge barnen tid att klä på sig i lugn och ro tar vi med barnen ut i hallen i mindre grupper, en personal är med där som stöd. Den gruppen går sen ut och nästa personal går ut i hallen med en ny grupp barn osv. I hallen klär barnen på sig själva, vi har påklädningsschema där barnen kan titta vad som behövs och i vilken ordning barnen ska ta på kläderna, vi har även en spegel för att de ska kunna se om något plagg saknas. Vi uppmuntrar alla barn att klä på sig själva och uppmuntrar dem att be om hjälp när de behöver det. De äldsta barnen får förtroendet att gå ut en stund i väntan på oss andra för att vi inte ska bli för många i hallen och barnen blir varma. Det finns en liten pall i hallen för de barn som inte når till sin hylla. Vi uppmuntrar dem att hjälpa varandra, barnet som lyckas hjälpa kompisen blir stolt.

Vid avklädning går en personal in med en mindre grupp barn, de yngsta brukar börja som ska vidare till blöjbyte. Barnen tar av sig skor/stövlar innanför dörren med hjälp av stövelknekten och lämnar plats åt nästa barn som står utanför i en kö. Barnet säger åt kompisen som är på tur utanför. De tar av sig kläder och hänger/lägger upp på hyllan. Vi ger barnen tid att klä av sig, att bli självständig är en viktig process och vi finns och stöttar och peppar och ibland bara ger väldigt god tid. Det kan absolut vara tålamodskrävande för både barn och pedagog men vi tror att det lönar sig i längden att orka vänta ut redan från början.

Samling:

Före lunch har vi en kortare samling för att samla ihop oss medan en personal hämtar maten. Vi pratar om vad som aktuellt för dagen och Knacka på. Vi har valt att dela in barnen i två grupper utefter hur mycket de orkar med på en samling. Den lite större samlingen med flera barn pratar om vilken dag det är och vilka aktiviteter vi har gjort eller kommer att göra. Här finns också möjlighet att följa barnen om de startar något intressant ämne. Vi sjunger sånger tillsammans eller gör ramsor och avslutar med att sjunga sången om maten i köket så att den person som dukat vet att den ska komma in och presentera maten. Vi har även en lite mindre samling med bara några barn som behöver det lilla sammanhanget, där berättar vi också vad det är för dag men fokuserar sen på att sjunga så att tiden man väntar på maten inte ska kännas så evighetslång.

Undervisning ute:

På gården kan vi fånga upp barnens intressen och övar oss dessutom väldigt mycket på det sociala samspelet, konflikthantering, hantera alla sorters känslor och övar vår motorik. Vi är aktiva pedagoger ute. Vi turas om att ha aktiviteter ute på gården.

Barninitierad lek ("fri lek)

I dagsläget håller vi på att lära känna varandra och utefter barnens visade intresse bygga upp innehållet på vår avdelning, vad är det för material som behövs för att våra barn ska kunna hitta på kreativa lekar tillsammans. Vår roll är att finnas där när vi ser att de behöver stöttning, det kan vara alltifrån att medla i en konflikt till att hjälpa till att räkna pärlor så det blir rätt enligt mönstret. Ibland blir vi bjudna på en kopp kaffe eller te i hemvrån eller så hjälper vi till att hitta rätt bitar till tågbanan för att få den att gå ihop. Många barn älskar också att höra bok så när vi slår oss ned i soffan för att kolla in billeken som pågår strax bredvid brukar det komma något barn med en bok och krypa upp bredvid. De äldre barnen börjar söka sig till vrår där de får vara lite i fred från de yngre (och oss pedagoger) vi försöker erbjuda dem det men har också öronen lite extra vaksamma för att höra vad som pågår. 

Vuxeninitierad lek; 

Det här är vårt utvecklingsområde på Trollet, eftersom barnen leker så bra tillsammans så är vi lite klena på att dra igång lekar under den tiden på dagen som inte är planerade samlingar. Ibland åker högtalaren fram och det blir favoritmusik på gården, då dansas det loss rejält och en stor del av barngruppen är med och dansar. Det blir också en del sandlådebakning eller balansgång på sandlådekanten. Vi tänker att vi ska bli bättre på att dra igång lite regellekar när vi är ute, under hökens vingar kom, kom alla mina barn osv. Många barn behöver träna på instruktioner och det är ett perfekt tillfälle för det samt lära känna de andra barnen på gården, kanske hitta en ny kompis. 

Planerad undervisning:

Just nu har vi flera olika planerade undervisningssituationer under en vecka; Bornholm, språkgympa, femårsstunder, skogen, Mulle, femårsgrupp, drama & sagostund. Varje grupp har en bestämd pedagog som planerar & leder tillfället. Barnen är indelade i mindre grupper för att kunna lägga nivån rätt och för att ge barnen mer taltid jämfört med att arbeta i större grupper. Är pedagogen borta är tanken att någon annan ska kunna ta del av planering och gå in och ta gruppen istället, men ibland byter vi ut innehållet mot en bokläsning eller lekar som ändå hänger ihop med temat för gruppen. Är det Bornholm så är det viktigaste att barnen får möta språket, inte att det är exakt den veckans ramsa. Den här terminen har vi förlagt Bornholm efter lunch och de flesta andra grupper på förmiddagarna någon gång mellan 9-11 då vi har de flesta barn närvarande. Vi samarbetar med vår grannavdelning och har flera av grupperna tillsammans, detta gör att vi är fler pedagoger och därför blir det fler och mindre grupper. Våra grupper har alltid samma platser som de träffas på, detta gör att barnen vet precis var de ska ta vägen samt vänjer sig med rummet så att de kan ha fokus på själva undervisningssituationen. Längden på de olika grupperna varierar efter barnens behov, uthållighet och intresse, det ska vara roligt att lära sig, börjar det bli tråkigt är det kanske dags att avsluta och strukturera om till nästa träff. 

Spontan undervisning; 

Just nu skulle jag säga att den största delen av den spontana undervisningen sker genom samtal. Barnen har mycket frågor och funderingar som brukar dyka upp kring måltider till exempel när vi sitter stilla tillsammans. Som pedagog kan man hjälpa till att söka reda på svar med hjälp av plattan eller kanske med egna kunskaper. Det kan också dyka upp helt andra saker än vad vi planerat när vi går till skogen, eller återvinningen som vi pedagoger kan fånga upp och antingen återkoppla till vid annat tillfälle eller prata om där och då. Vi kan börja träna på vår balans när vi ska ta oss fram i skogen, prata om färger när det är dags att plocka undan i sandlådan, prata om vänskap, empati och vad är man när man är snäll egentligen när olika konflikter uppstår under en dag. Det mesta kan omvandlas till undervisning när vi är närvarande pedagoger som verkligen lyssnar på vad barnen säger både med ord och kroppsspråk. Den spontana undervisningen har inte riktigt några gränser när det kommer till när, var, hur, vad eller med vilka. Ska vi svara på frågan varför så är det ju för att visa barnen att vi är intresserade av deras funderingar och vi vill visa dem att deras tankar och funderingar är viktiga, fortsätt vara nyfiken genom livet! 

Läroplanskopplingar

Läroplan

• sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
• självständighet och tillit till sin egen förmåga,
• verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande,
• Kap 1. FÖRSKOLANS UPPDRAG Helhetssyn