Skolbanken Logo
Skolbanken

Åldrar:

3 - 6

Björnidet Mål och utvecklingsplan Omsorg, utveckling och lärande vt-22

Sandtorps förskola, Nykvarn · Senast uppdaterad: 6 mars 2022

Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själv som lärande och skapande individer. Därför ska barnen få möjlighet att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper. De behov och intressen som barnen på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.

Avdelning

Björnidet

Prioriterat mål

Utifrån resultat på bl.a. vår gruppskattning fokuserar vi på ämnet matematik och områdena tid, form, mängd och mönster i vårt förbättringsarbetet under vårterminen 2022.

Målet är att utveckla den matematiska miljön både inne och utomhus. Varje barn ska ges förutsättningar att utveckla förståelse för tid, form, grundläggande egenskaper hos mängder, mönster och förändring, samt att resonera matematiskt om detta. Barnen ska få förutsättningar att utveckla förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Varje barn ska få förutsättningar att utveckla förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

 

Var är vi?/Nuläge

I vår analys av gruppskattningen ser vi att barngruppen har varierande men god förståelse för olika områden inom matematiken.

Analysen synliggör att när vi låter barnen vara med och själva undersöka, reflektera och pröva olika problemlösningar gynnas deras förståelse för detta. De matematiska glasögonen vi sätter på oss sätter även barnen på sig. Vi märker att våra aktiviteter då vi räknar antal och kopplar till siffra gynnar deras antals- och taluppfattning, samt mängd. Att barnen har god förståelse för ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta kan vi se som ett resultat av vår undervisning - dock ser vi att vi ska ta fram nytt material för att utveckla detta. Resultatet visar att det är gynnsamt när vi låter barnen själva få urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp.

1. Vi ser att vi fokuserat på de enklare geometriska formerna och det är de former som barnen själva uppmärksammar.

2. Vi undervisar om tid dagligen under samlingssituationer men belyser inte att det är tid vi studerar tillsammans. Det är stor variation i bargruppen när det kommer till förståelse för tid.

3. Det är stor variation i bargruppen när det kommer till förståelse för mönster. När vi pedagoger synliggör ett mönster visar några av barnen intresse och förståelse för detta. Det är enstaka barn som utforskar och skapar mönster på egen hand.

4. Vi räknar och kopplar till antal och kopplar till mängd under olika och planerade tillfällen men att koppla volym till mäng görs mer spontant i verksamheten. Det är stor variation i barngruppen när det kommer till förståelse för volym.

 

Vart ska vi?

1. Vi ska kunna visa på flera olika tillfällen då vi planerat och erbjudit barnen på olika sätt att studera och utforska geometri. Vi har en mångfald i de former vi studerar tillammans med barnen. Geometri erbjuds i den fysiska miljön och vi ser att barnen själva vill driva och utforskar vidare på egen hand. 

2. Vi ska kunna visa på flera olika tillfällen då vi planerat och erbjudit barnen på olika sätt att studera och utforska tid. Tid erbjuds i den fysiska miljön och vi ser att barnen själva vill driva och utforskar vidare på egen hand. 

3. Vi ska kunna visa på flera olika tillfällen då vi planerat och erbjudit barnen på olika sätt att studera och utforska mönster. Mönster erbjuds i den fysiska miljön och vi ser att barnen själva vill driva och utforskar vidare på egen hand. 

4. Vi ska kunna visa på flera olika tillfällen då vi planerat och erbjudit barnen på olika sätt att studera och utforska mängd kopplat till volym. Mängd och volym erbjuds i den fysiska miljön och vi ser att barnen själva vill driva och utforskar vidare på egen hand. 

 

Hur gör vi?

Vi tar fram material och olika stationer kopplat till områdena geometri, tid, mönsterinne på avdelningen där barnen själva får möjlighet att driva och utforska på egen hand 

1. 

- Vi planerar in undervisningstillfällen där geometri är i fokus kontinuerligt under en period på vårterminen.

- Vi inleder perioden med att studera formerna cirkel, oval, kvadrat, rektangel och triangel och dess egenskaper, likheter och olikheter.

- Vidare lägger vi till formerna romb, parallellogram, paralleltrapets, pentagon, hexagon, heptagon och oktagon och dess egenskaper, likheter och olikheter.

- Därefter studerar vi tillsammans med barnen olika geometriska kroppar och fokuserar på cylinder, kub, rätblock, pyramid och tetraeder. 

- Under dessa tillfällen kopplar vi ihop olika former till familjen fyrhörningar, samt ser över likheter mellan olika platta former och kroppar. Vi tar fram material som tillåter barnen att sortera former efter deras olika egenskaper.

- Vi tar fram bilder på de olika geometriska formerna och försöker hitta olika föremål som vi tillsammans med barnen kan koppla till respektive form. Tanken är sedan att skapa en station inne på avdelningen där barnen vidare kan utforska formerna på egen hand.

- Vi ser även över om vi får tag på material, typ tandpetare och ärtor, som barnen själva kan skapa egna former av och utforska själva.

- Vi går på geometriakt tillsammans med barnen då barnen får i uppdrag att hitta en specifik form. 

- I utemiljön förnyar vi och utökar bilderna som vi har på geometriska former. När vädret tillåter lyfter vi ut material som tillåter barnen att undersöka och studera formerna. 

- Vi skapar "Formmonster" som barnen får "mata" med "rätt" form - detta för att se sambanden mellan formerna.

- I mindre grupper arbetar vi tillsammans med appen Formmonstret och samtalar samtidigt om formens egenskap.

- Vi tittar på Miniräknarna (UR-play) och avsnittet "Smörgåsens alla former".

 

2.

- Vi planerar in undervisningstillfällen där tid är i fokus kontinuerligt under en period på vårterminen.

- Vi mäter tid med hjälp av timglas och timer på mobilen, almanacka, månadsburkar (visualiserar dagar som gått på året och vad som återstår), veckodagarna på tavlan, månaderna med olika högtider, julkalender.

- För att främja barnens tidsuppfattning undersöker vi tillsammans exempelvis hur många gånger kan vi hoppa på 30 sek, hur känns det att stå stilla i 30 sek... Barnen får uppleva tiden med hjälp av kroppen - känns tiden länge/kortare beroende på vad man gör?

- Vi tar fram bilder på klockslag som när vi har frukost, samling, lunch, vila och mellanmål och sätter intill klockan, samt tar fram bildstöd för hur dagen kommer se ut kronologiskt.

- Vi ser dagligen över vilken dag och datum det är.

- Vi visualiserar årets årstider och samtalar om vilken årstid som kommer efter.

- Vi benämner tid med hjälp av idag, igår, imorgon, i övermorgon, senare, om en stund, nu, förut, sen, yngre, äldre... för att främja barnens begrepp.

- Vi samtalar om vad klockan är och hur vi hälsar på varandra vid olika tider på dygnet morgon - god morgon, dag - hej, kväll - go kväll.

- Vi tar fram en tallinje för att visualisera olika åldrar för att visualisera tiden mellan åldrarna - ung/gamal. 

 

3.

- Vi planerar in undervisningstillfällen där mönster är i fokus kontinuerligt under en period på vårterminen.

- Vi synliggör olika mönster i vår omgivning och skapar egna både inne och ute (t.ex. kotte, kotte, pinne, kotte, kotte, pinne... eller liten, stor, liten, stor sandkaka... eller blå, röd, röd, blå, röd, röd pärla...)

- Vi använder kroppen och gör olika rörelsemönster (t.ex. klapp, klapp, stamp, klapp, klapp, stamp). På detta sätt får barnen tillfällen som visar att mönster kan te sig på olika sätt.

- Barnen erbjuds själva att rita mönsterföljden innan de t.ex. pärlar ett armband och följer ritningen när de pärlar.

- Om mönstret är blå, röd, röd sätter vi ord på att en sekvens är blå, röd, röd och att vi gör en loop (alltså att samma sekvens kommer igen). Detta för att tydliggöra att ett mönster handlar om upprepning och går hand i hand med programmering.

- Vi erbjuder olika aktiviteter där barnen får göra mandalatavlor med olika material och studera vilket mönster som kommer härnäst.

- Vi serverar papper med förritade linjer i form av t.ex. snäcka och sicksack för att barnen vidare får lägga ett mönster på linjerna med hjälp av färgade stenar.

Vi tittar på Miniräknarna och avsnittet "Pärlor i ett mönster".

4.

- Vi planerar in undervisningstillfällen där volym kopplat till mängd är i fokus kontinuerligt under en period på vårterminen.

- Barnen erbjuds aktiviteter där de får ösa och hälla - vi benämner full, tom, halvfull, hälften... Vi ser över om vi kan skapa en station inomhus som tillåter barnen att utforska volym på egenhand.

- Vi undersöker volym och studerar hur mycket som får plats i olika behållare - vi tar hjälp av olika mått som dl-mått. När det finns snö ute fyller vi en behållare med snö och benämner att den är full och vi studerar tillsammans med barnen vad som sker med volymen när snön smälter.

- Vi lyfter in olika flaskor i miljön - dessa är fyllda med olika mängd vatten eller annat innehåll. Dessa kan vi tillsammans med barnen studera och sätta ord på mängden.

 

Hur blev det?

- Vad har vi gjort?

- Vad ser vi för mönster/resultat?

- Vad tar vi med oss och utvecklar framåt?

Detta synliggörs i lärloggar och i pedagogernas reflektioner och analyser. 

 


Läroplanskopplingar

förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta,

förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,

förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp,

förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen,

förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,

förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,

Matriser i planeringen

Innehåller inga matriser

Uppgifter

Innehåller inga uppgifter

Varför Skolbanken?

Alla delar med alla

Planeringar i Unikum

Vem driver Skolbanken och varför?

Vem äger materialet?

Hjälp och support

Academy

FAQ

Ge oss feedback