👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Ped. planering lärområden Estetiska läroprocesser & Rörelse samt Teknik, Vt/22, Svampen

Skapad 2022-01-17 11:58 i Bosgårdens förskola/Toralla Mölndals Stad
På Bosgårdens pedagogiska enhet arbetar vi utifrån Läroplanen för förskolan, Lpfö 18. För att kvalitetssäkra detta arbete har vi delat in läsåret i olika fokusområden.
Förskola
På Bosgårdens pedagogiska enhet syns det att vi främjar Lärande, Lust och Framtidstro. Med temat som inspirerande grund fokuserar vi nu på läsårets åtta olika lärområden utifrån vår läroplan. Nu kommer vi att fokusera på lärområdena Estetika läroprocesser & Rörelse samt Teknik

Innehåll

Varför?

Flera barn på Svampen visar stort intresse för skapande aktiviteter och rörelse samt för olika teknik i vardagen. Vi använder detta dels genom att sträva mot estetiska läroprocesser som mål och även som metod för att utveckla barnens intresse och förståelse för teknik.  Enligt läroplan för förskolan, Lpfö18 ska förskolan:

  • ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
  • ge varje barn förutsättningar att utveckla motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
  • Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
  • ge varje barn förutsättningar att utveckla förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. (Skolverket, 2018). 

 

Vad?

De flesta av barnen intresserar sig för skapande, konstruktion och rörelse. Detta tar vi tillvara på för att ge barnen inflytande i vår verksamhet samt möjlighet att ge gynnsamma förutsättningar till lärande. Syftet med lärområdena är att fördjupa oss i olika uttrycksformer samt vardagsteknik som barnen möter i sin vardag på förskolan. 

 

I deras lek och skapande har vi observerat att flera barn visar sig nyfikna och intresse för teknik. Vi vill vidareutveckla detta genom att skapa möjligheter för de att testa olika tekniker både i skapande och den fria leken. Vi vill synliggöra den befintliga kunskap för dem, exempelvis den teknik som de använder redan nu när de bygger med olika föremål samt skapa möjligheter för dem att vidareutveckla detta genom till ex. att testa nya material, strategier, osv. 

 

Vi skapar en stimulerande och lärorik miljö tillsammans och är lyhörda för barnens önskemål och behov. Vi strävar efter ett arbete där barnen ges möjligheter till inflytande över vilka aktiviteter de väljer, vad de vill utforska och lära sig mer om. Det är viktigt att vi har material tillgängligt för barnen samt att vi frågar och observerar vad barnen är intresserade av gällande estetiska lärprocesser, rörelse och teknik. 

 

I samband med vårt arbete på enheten med digitalisering i förskolan, kommer vi under dessa lärområdena att fortsätta ge barnen möjlighet att undersöka och använda digitala material som redskap för lärande. 

Hur?

Genom skapande, lek, dans och rörelser undersöker vi teknik som finns omkring oss och dess funktioner. Barnen har visat ett stort intresse för vår temasaga och för karaktärerna. Detta vill vi utveckla vidare och barnen kommer exempelvis möta rörelse och teknik utifrån temasagan i olika miljöer och tillfällen. 

Vi vill väcka lust och nyfikenhet kring olika processer i skapande genom att till exempel undersöka och utforska det både genom analoga och digitala redskap. ’Estetiska lärprocesser och rörelse’ blir även en metod för att nå målen i teknik. Barnen kommer få prova olika skapande tekniker såsom att arbeta med lera, färger och naturmaterial som de själva får utforska. Vi startar upp lärområdena med Kurrans besök med en ”magiska låda” full av material och ledtrådar för aktiviteter inom lärområdena. Barnen kommer att få möjlighet att gissa vad det är vi ska arbeta med under perioden, vad de vill lära sig och vilka aktiviteter de helst vill prova på. Exempelvis vilka rörelseaktiviteter eller skapande de är mest nyfikna och intresserade av.

”Genom att skapa stämningar med hjälp av teknik kan utbildningen få fler dimensioner som utmanar till lek, skapande, berättande och utforskande…Miljöer förstärks med digitala resurser och lockar till fantasi och föreställningsförmåga. Detta kan bidra till en inkluderande lekmiljö där fler barn får möjlighet att förstå lekens sammanhang och kan delta på sina villkor” (Skolförvaltningen, 2020). Miljöerna på förskolan ser vi pedagoger som en viktig faktor för barnens trygghet och lust att lära sig nya saker. Lewis (2020) skriver att det är viktigt att ha rum på förskolan som kan förvandlas och bjuda in till olika upplever och typer av möten beroende på var barngruppen befinner sig i sitt undersökande. Under perioden kommer vi att se över våra miljöer och med hjälp av digitala verktyg skapa rum med stämningar som väcker barnens nyfikenhet och kreativitet. 

Pedagogerna gör till exempel en inventering av Flugsvampens ateljé, för att den miljön ska vara kontinuerligt levande och inspirerande för barnen. Vi vill väcka deras intresse för olika material och att det ska finnas möjlighet för spontant skapande och utforskning lättillgängligt. Samtidigt uppmärksammar vi dem om hur vi kan förhålla oss till materialet på ett respektfullt och medvetet sätt. 

Kurran är med oss under undervisning/utbildning och kommer med olika uppdrag, både digitala och analoga. Hen går även runt på avdelningen och uppmanar barnen att till exempel genom bild/film dokumentera deras skapelse i den fria leken eller deras rörelser i utemiljön. Deras dokumentation blir utgångspunkten för nästa steg, exempelvis gör en animation av en byggnad med magneterna eller måla en teckning som projiceras på vägg, där flera kan måla tillsammans. För olika undervisning kommer det att skapas enskilda pedagogiska planeringar. Undervisningarna sker i både stora och mindre grupper, utomhus och inomhus.

 

Litteratur:

  • Lewis, E. (2020). När det omöjliga blir möjligt. I (Seger, E) (red.) Digitalt meningsskapande i förskolan.
  • Skolförvaltningen. (2020). Digitalitet i förskolan. Mölndals Stad.
  • Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.


Dokumentation

  • Med barnens samtycke kommer vi ta foton, filma och anteckna det som händer i undervisningssituationer och under utbildningen. Här strävar vi efter att möjliggöra inflytande och delaktighet i dokumentationen tillsammans med barnen.
  • Vi pedagoger använder dokumentationen som beprövad erfarenhet och underlag för analys och utvärdering inom lärområdet.
  • Vi dokumenterar barnens tankar, kommentarer, resonemang samt observationer av barnen. Tillsammans med barnen tittar vi på dokumentationen och reflekterar kring det.
  • Vi lägger ut det vi gjort på unikum för att få vårdnadshavarna delaktiga i det vi gör, samt ge dem möjligheten att samtala hemma kring dokumentationen tillsammans med sina barn.

Kopplingar till läroplanen

  • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
    Lpfö 18
  • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans,
    Lpfö 18
  • förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,
    Lpfö 18
  • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen och,
    Lpfö 18
  • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
    Lpfö 18
  • fantasi och föreställningsförmåga,
    Lpfö 18