Ämnen:
Svenska
·
Årskurs:
7 - 9
Stora grabbar gråter inte
Fuxernaskolan 7-9, Lilla Edet · Senast uppdaterad: 2 mars 2022
I det här arbetsområdet kommer ni att beröra normer, och främst mansnormen, och vad den leder till. Ämnet svenska har som syfte att ni får reflektera, tänka, kommunicera och lära för att utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar samt förstå hur både ni själva och andra tänker. Som uppgifter kommer ni att få en hel del uppgifter att samtala om, att skriftligt reflektera kring, samt läsa och kritiskt granska olika texter och medier. Som slutuppgift kommer ni att få skriva en reflekterande text kring ämnet.
I det här arbetsområdet kommer ni att beröra normer, och främst mansnormen, och vad den leder till. Ämnet svenska har som syfte att ni får reflektera, tänka, kommunicera och lära för att utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar samt förstå hur både ni själva och andra tänker. Som uppgifter kommer ni att få en hel del uppgifter att samtala om, att skriftligt reflektera kring, samt läsa och kritiskt granska olika texter och medier. Som slutuppgift kommer ni att få skriva en reflekterande text kring ämnet.
Arbetsgång:
Wake Me Up
- Vi börjar med att lyssna på låttexten Wake Me Up av Avicii.
Reflektera över innehållet i texten parvis och försök att formulera vad det är för budskap i låten och hur det är relevant för personen bakom orden? Skriv ner ert svar.
The show must go on
- Vem var Tim Bergling? Vi tittar på dokumentären True Stories. Under tiden som ni tittar skriv ner de tankar eller frågor ni får. Dessa kommer ni att få dela med er av när vi sett klart filmen för att kunna reflektera över vem Tim var. Här finns några stödfrågor.
- Vi lyssnar på Sommarpratet av Molly Sandén från 28:40 till 34:30 i den förkortade versionen för att höra hennes ord om Tims mående och hennes reaktion på uttrycket ”The show must go on”.
Vem vill du vara?
- Vi läser gemensamt artikeln av Peter Svensson ”Vem vill du vara i ett rum där andras omdöme brister?” för att därefter enskilt reflektera över följande frågor:
a) Vad är det Peter Svensson vill problematisera?
b) Svensson skriver att de svar som ges om manlighet är ”prestation, inte visa känslor, fysiskt starka, psykiskt starka och femtio nyanser av våldkapacitet. Att kliva utanför boxen bestraffas direkt.”. Håller du med honom om det? Förklara.
c) Finns det handlingar som är mer accepterat att de görs av ett kön? Finns det handlingar som kan göras av ett kön men inte av ett annat? Vad skulle behöva göras för att vidga den sk boxen? Vad händer om vi inte vidgar den?
Vad är mansnormer?
- Musse Hasselvall förklarar vad mansnormer är i detta avsnitt av PK-mannen. Vi tittar på det och reflekterar sedan parvis utifrån tillhörande frågor.
En i laget
- Vi läser gemensamt novellen ”Vi spelar fotboll på vågorna” av Johanna Nilsson ur Antologin En i laget (Gilla, 2016). Ni kommer att få reflektionsfrågor att besvara under läsningen i grupper.
- Källkritisk reflektion över sidan - En riktig man. Ta del av instruktionen i separat dokument.
- Samtal utifrån frågor i appen En riktig man.
Muntlig slutuppgift - Stora grabbar gråter inte
- I grupper om fyra kommer ni att få olika krönikor att läsa och diskutera. Ni börjar med att enskilt läsa krönikorna och skriva frågor till dem. Därefter kommer ni att få diskutera dessa utifrån en samtalsmodell jag presenterar senare. Ni kommer att läsa alla texter men ansvarar för en varsin text under samtalet. De texter som ingår är:
Patricia Franzén – ”Tuffa grabbar gråter visst”
Hampus Nessvold – ”Killar med självmordstankar hör av sig”
Morgan Alling – ”Machokulturen dödar människor”
Atilla Yoldas – ”Ett år har gått. Vad hände med engagemanget?”
Skriftlig slutuppgift - Stora grabbar gråter inte
- I ett separat dokument kommer ni att få instruktioner om slutuppgiften som är en krönika. Till er hjälp har ni minnesanteckningarna från både läsuppgifter och diskussioner.
Typiskt för en krönika
Innehåll
En krönika handlar om något aktuellt; något som har hänt precis och som någon annan inte tagit upp till diskussion än eller en fortsättning av en diskussion. Det kan vara ett fenomen eller ett mönster. Den ska gärna väcka en tanke.
Ofta ställer man sig frågor i krönikan som man försöker besvara. Innehållet är alltså aktuellt och det kan vara ett stort ämne eller ett litet ämne; naturkatastrofer, nyttan av nationella prov eller föräldrar som ”bryr” sig för mycket.
Stilen
En krönika är personlig och är en argumenterande, reflekterande, beskrivande och berättande text. Den är alltid skriven i jag-form, dvs subjektiv.
Syftet är att berätta om något aktuellt, att skapa opinion, att påverka läsaren att tänka själv.
Språket i krönikan är personligt, lättsamt och berättande. Humor, liknelse och metaforer är vanliga och man överdriver gärna. Oftast är de ca 400 ord långa. Avslutningen är finurlig och slutar oftast med en poäng.
Läroplanskopplingar
Syfte (5)
formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
söka information från olika källor och värdera dessa.
Centralt innehåll (11)
Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
