👋🏼 Var med och förbättra Skolbanken med oss på Unikum. Svara på formuläret här

Skolbanken – inspiration och utveckling från hela landet

Stora grabbar gråter inte

Skapad 2022-01-20 11:20 i Fuxernaskolan Lilla Edet
Grundskola 7 – 9 Svenska
I det här arbetsområdet kommer ni att beröra normer, och främst mansnormen, och vad den leder till. Ämnet svenska har som syfte att ni får reflektera, tänka, kommunicera och lära för att utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar samt förstå hur både ni själva och andra tänker. Som uppgifter kommer ni att få en hel del uppgifter att samtala om, att skriftligt reflektera kring, samt läsa och kritiskt granska olika texter och medier. Som slutuppgift kommer ni att få skriva en reflekterande text kring ämnet.

Innehåll

I det här arbetsområdet kommer ni att beröra normer, och främst mansnormen, och vad den leder till. Ämnet svenska har som syfte att ni får reflektera, tänka, kommunicera och lära för att utveckla sin identitet, uttrycka känslor och tankar samt förstå hur både ni själva och andra tänker. Som uppgifter kommer ni att få en hel del uppgifter att samtala om, att skriftligt reflektera kring, samt läsa och kritiskt granska olika texter och medier. Som slutuppgift kommer ni att få skriva en reflekterande text kring ämnet.

Arbetsgång:

Wake Me Up

  1. Vi börjar med att lyssna på låttexten Wake Me Up av Avicii.

Reflektera över innehållet i texten parvis och försök att formulera vad det är för budskap i låten och hur det är relevant för personen bakom orden? Skriv ner ert svar.

 

The show must go on

  1. Vem var Tim Bergling? Vi tittar på dokumentären True Stories.  Under tiden som ni tittar skriv ner de tankar eller frågor ni får. Dessa kommer ni att få dela med er av när vi sett klart filmen för att kunna reflektera över vem Tim var. Här finns några stödfrågor.

 

  1. Vi lyssnar på Sommarpratet av Molly Sandén från 28:40 till 34:30 i den förkortade versionen för att höra hennes ord om Tims mående och hennes reaktion på uttrycket ”The show must go on”.

 

Vem vill du vara?

  1. Vi läser gemensamt artikeln av Peter Svensson ”Vem vill du vara i ett rum där andras omdöme brister?” för att därefter enskilt reflektera över följande frågor:

 

a)       Vad är det Peter Svensson vill problematisera?

b)      Svensson skriver att de svar som ges om manlighet är ”prestation, inte visa känslor, fysiskt starka, psykiskt starka och femtio nyanser av våldkapacitet. Att kliva utanför boxen bestraffas direkt.”. Håller du med honom om det? Förklara.

c)       Finns det handlingar som är mer accepterat att de görs av ett kön? Finns det handlingar som kan göras av ett kön men inte av ett annat? Vad skulle behöva göras för att vidga den sk boxen? Vad händer om vi inte vidgar den?

 

 

Vad är mansnormer?

  1. Musse Hasselvall förklarar vad mansnormer är i detta avsnitt av PK-mannen. Vi tittar på det och reflekterar sedan parvis utifrån tillhörande frågor.

 

     En i laget

  1. Vi läser gemensamt novellen ”Vi spelar fotboll på vågorna” av Johanna Nilsson ur Antologin En i laget (Gilla, 2016).  Ni kommer att få reflektionsfrågor att besvara under läsningen i grupper.

 

  1. Källkritisk reflektion över sidan - En riktig man. Ta del av instruktionen i separat dokument.

 

  1. Samtal utifrån frågor i appen En riktig man.

 

     Muntlig slutuppgift - Stora grabbar gråter inte

  1. I grupper om fyra kommer ni att få olika krönikor att läsa och diskutera. Ni börjar med att enskilt läsa krönikorna och skriva frågor till dem. Därefter kommer ni att få diskutera dessa utifrån en samtalsmodell jag presenterar senare. Ni kommer att läsa alla texter men ansvarar för en varsin text under samtalet. De texter som ingår är:

 

Patricia Franzén – ”Tuffa grabbar gråter visst

Hampus Nessvold – ”Killar med självmordstankar hör av sig

Morgan Alling – ”Machokulturen dödar människor

Atilla Yoldas – ”Ett år har gått. Vad hände med engagemanget?

 

Skriftlig slutuppgift - Stora grabbar gråter inte

  1. I ett separat dokument kommer ni att få instruktioner om slutuppgiften som är en krönika. Till er hjälp har ni minnesanteckningarna från både läsuppgifter och diskussioner.

 

Typiskt för en krönika

Innehåll

En krönika handlar om något aktuellt; något som har hänt precis och som någon annan inte tagit upp till diskussion än eller en fortsättning av en diskussion. Det kan vara ett fenomen eller ett mönster. Den ska gärna väcka en tanke.

Ofta ställer man sig frågor i krönikan som man försöker besvara. Innehållet är alltså aktuellt och det kan vara ett stort ämne eller ett litet ämne; naturkatastrofer, nyttan av nationella prov eller föräldrar som ”bryr” sig för mycket.

Stilen

En krönika är personlig och är en argumenterande, reflekterande, beskrivande och berättande text. Den är alltid skriven i jag-form, dvs subjektiv.

Syftet är att berätta om något aktuellt, att skapa opinion, att påverka läsaren att tänka själv.

Språket i krönikan är personligt, lättsamt och berättande. Humor, liknelse och metaforer är vanliga och man överdriver gärna. Oftast är de ca 400 ord långa. Avslutningen är finurlig och slutar oftast med en poäng.

Uppgifter

  • En riktig man

  • Slutuppgift – Stora grabbar gråter inte

Kopplingar till läroplanen

  • Syfte
  • formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
    Sv
  • läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften,
    Sv
  • anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
    Sv
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer, och
    Sv
  • söka information från olika källor och värdera dessa.
    Sv
  • Centralt innehåll
  • Lässtrategier för att förstå, tolka och analysera texter från olika medier. Att urskilja texters budskap, tema och motiv samt deras syften, avsändare och sammanhang.
    Sv  7-9
  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord, bild och ljud samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.
    Sv  7-9
  • Olika sätt att skapa och bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter.
    Sv  7-9
  • Språkets struktur med stavningsregler, skiljetecken, ordklasser och satsdelar.
    Sv  7-9
  • Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts.
    Sv  7-9
  • Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala medier och verktyg, för att planera och genomföra muntliga presentationer.
    Sv  7-9
  • Skönlitteratur för ungdomar och vuxna från olika tider, från Sverige, Norden och övriga världen. Skönlitteratur som belyser människors villkor och identitets- och livsfrågor. Lyrik, dramatik, sagor och myter.
    Sv  7-9
  • Beskrivande, förklarande, utredande, instruerande och argumenterande texter, till exempel tidningsartiklar, vetenskapliga texter, arbetsbeskrivningar och blogginlägg. Texternas syften, innehåll, uppbyggnad och språkliga drag.
    Sv  7-9
  • Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar.
    Sv  7-9
  • Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Ords och begrepps nyanser och värdeladdning.
    Sv  7-9
  • Språkets betydelse för att utöva inflytande och för den egna identitetsutvecklingen.
    Sv  7-9

Matriser

Sv
Kunskapskrav i svenska för år 7 - 9

Ej nått målen än
E
C
A
Läsa med flyt
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med flyt genom att, på ett i huvudsak fungerande sätt, välja använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med gott flyt genom att, på ett ändamålsenligt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med mycket gott flytgenom att, på ett ändamålsenligt och effektivt sätt, välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag.
Läsförståelse
Genom att göra enkla sammanfattningar av olika texters innehåll med viss koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven grundläggande läsförståelse.
Genom att göra utveckladesammanfattningar av olika texters innehåll med relativt god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven godläsförståelse
Genom att göra väl utvecklade sammanfattningar av olika texters innehåll med god koppling till tidsaspekter, orsakssamband och andra texter visar eleven mycket god läsförståelse.
Tolka & resonera om budskap
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om tydligt framträdande budskap i olika verk.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna i olika verk.
Dessutom kan eleven utifrån egna erfarenheter och referensramar samt olika livsfrågor och omvärldsfrågor tolka och föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om budskap som är tydligt framträdande och budskap som kan läsas mellan raderna eller är dolda i olika verk.
Verket & upphovsmannen
Eleven kan också föra enkla resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
Eleven kan också föra utvecklade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
Eleven kan också föra väl utvecklade och nyanserade resonemang om verket med kopplingar till dess upphovsman.
Historiska & kulturella sammanhang
Eleven drar då till viss delunderbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven drar då relativt välunderbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Eleven drar då väl underbyggda slutsatser om hur verket har påverkats av det historiska och kulturella sammanhang som det har tillkommit i.
Skriva texter
Eleven kan skriva olika slags texter med viss språklig variation, enkel textbindning och i huvudsak fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med relativt god språklig variation,utvecklad textbindning och relativt väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Eleven kan skriva olika slags texter med god språklig variation,välutvecklad textbindning och väl fungerande anpassning till texttyp, språkliga normer och strukturer.
Berättande texter
De berättande texter eleven skriver innehåller enkla gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med enkel uppbyggnad.
De berättande texter eleven skriver innehåller utvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med relativt komplex uppbyggnad.
De berättande texter eleven skriver innehåller välutvecklade gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med komplex uppbyggnad.
Söka, välja ut och sammanställa
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då enkla och till viss del under byggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett relativt varierat urval av källor och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett varierat urval av källor och för då välutvecklade och väl under byggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans.
Sammanställningar
Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar,enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Sammanställningarna innehåller utvecklade beskrivningar och förklaringar, utvecklat ämnesrelaterat språk samt relativt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Sammanställningarna innehåller välutvecklade och nyanserade beskrivningar och förklaringar,välutvecklat ämnesrelaterat språk samt väl fungerande struktur, citat och källhänvisningar.
Kombinera text, estetiska uttryck & medier
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett i huvudsak fungerande sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Genom att kombinera olika texttyper, estetiska uttryck och medier så att de olika delarna samspelar på ett ändamålsenligt och effektivt sätt kan eleven förtydliga, förstärka och levandegöra sina texters budskap.
Ge omdömen om & bearbeta text
Dessutom kan eleven ge enkla omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett i huvudsak fungerande sätt.
Dessutom kan eleven ge utvecklade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett relativt väl fungerande sätt.
Dessutom kan eleven ge välutvecklade och nyanserade omdömen om texters innehåll, språk och uppbyggnad och utifrån respons bearbeta texter mot ökad tydlighet, kvalitet och uttrycksfullhet på ett väl fungerande sätt.
Samtala & diskutera
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt välunderbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt.
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med välutvecklade och väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt och fördjupar eller breddar dem.
Muntliga redogörelser
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur och innehåll och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Dessutom kan eleven förbereda och genomföra välutvecklade muntliga redogörelser med väl fungerande struktur, innehåll och språk och god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
Svenska språket & närliggande språk
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt framträdande likheter och skillnader.
Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt fram¬ trädande likheter och skillnader.
Eleven kan föra välutvecklade om svenska språkets historia, ursprung och särdrag samt jämföra med närliggande språk och beskriva tydligt fram¬ trädande likheter och skillnader.