&nbsp;"Verksamheten ska utg&aring; fr&aring;n en helhetssyn p&aring; barnet och barnets behov och utformas s&aring; att omsorg, utveckling och l&auml;rande bildar en helhet." (Lpf&ouml; 18) .
Det &auml;r v&auml;ldigt tydligt uttryckt l&auml;roplanen f&ouml;r f&ouml;rskolan att hela dagen och allt vi g&ouml;r med barnen &auml;r lika viktigt. Det &auml;r precis lika viktigt att vi har tydliga pedagogiska m&aring;l n&auml;r vi &auml;ter, leker eller kl&auml;r p&aring; oss som n&auml;r vi har temasamlingar, g&ouml;r naturvetenskapliga experiment eller har r&ouml;relselek. Barn l&auml;r sig hela tiden och det vi kan p&aring;verka &auml;r vad de l&auml;r sig. Att f&aring; st&auml;rkt sj&auml;lvf&ouml;rtroende, pl&ouml;tsligt f&ouml;rst&aring; nya spr&aring;kliga, matematiska eller naturvetenskapliga begrepp eller att till&auml;gna sig en ny motorisk f&auml;rdighet kan ske precis n&auml;r som helst under dagen. F&ouml;r att g&ouml;ra detta tydligt f&ouml;r b&aring;de oss pedagoger och er v&aring;rdnadshavare, samt f&ouml;r att g&ouml;ra v&aring;rt pedagogiska arbete under hela f&ouml;rskoledagen utv&auml;rderingsbart, har vi valt att g&ouml;ra pedagogiska planeringar f&ouml;r v&aring;ra olika rutinsituationer och f&ouml;r v&aring;rt v&auml;rdegrundsarbete som verkligen p&aring;g&aring;r i alla situationer under hela dagen.
&nbsp;<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=4301671639&amp;lppId=3875822668" width="100" height="92" />
I den gr&ouml;na gruppen har rolleken tagit en central plats. Barnen leker familj, hajar, de &aring;ker p&aring; utflykt, lagar mat, simmar, &aring;ker b&aring;t och leker djur. I rolleken &ouml;var barnen bland annat p&aring; turtagning, respekt, h&auml;nsyn, empati och ledarskap. Men leken beh&ouml;ver inte alltid vara en positiv upplevelse f&ouml;r barnen. Precis som Annica L&ouml;fdahl skriver i sin bok <a href="https://www.adlibris.com/se/bok/kamratkulturer-i-forskolan-en-lek-pa-andras-villkor-9789147114528?gclid=EAIaIQobChMI3Na-qKLZ9QIVMZBoCR2_igdXEAQYASABEgJOvvD_BwE" target="_blank" rel="noopener">Kamratkulturer i f&ouml;rskolan</a> kan leken vara en sv&aring;r upplevelse f&ouml;r barn. L&ouml;fdahl skriver:&nbsp;
"S&aring; l&auml;nge barn leker och &auml;r glada s&aring; t&auml;nker vi oss ocks&aring; att leken &auml;r n&aring;got positivt och trevligt, och f&ouml;r det mesta &auml;r det naturligtvis s&aring;. Men det finns ocks&aring; en annan sida av leken, den att leken vid sidan av de positiva aspekterna ocks&aring; inneh&aring;ller inslag av makt, positionering och ledsamheter. Leken kan till och med vara en obehaglig upplevelse f&ouml;r barnen n&auml;r de k&auml;mpar med att skaffa sig en position." (L&ouml;fdahl, 2014 s. 27)&nbsp;
N&auml;r barnen leker s&aring; uppst&aring;r ibland konflikter som orsakas av exempelvis maktkamp, exkluderande, missf&ouml;rst&aring;nd och st&ouml;rande tilltr&auml;desstrategier till lek. Barnen i gr&ouml;na gruppen har starka viljor och vi &ouml;var hela tiden p&aring; att respektera, f&ouml;rst&aring; och ta h&auml;nsyn till andras viljor i leken. Det finns leksaker p&aring; avdelningen som &auml;r popul&auml;ra bland flera barn. Konflikter kan uppst&aring; n&auml;r ett barn vill ha en leksak som redan &auml;r upptagen av en annan. Ibland hotar barnen varandra genom att s&auml;ga "om jag inte f&aring;r den s&aring; f&aring;r du inte komma p&aring; mitt kalas" eller "d&aring; &auml;r du inte min b&auml;sta kompis" osv.&nbsp;
Barnen i gr&ouml;na gruppen anv&auml;nder &auml;ven strategier f&ouml;r att ta sig in i lek som inte uppskattas av kamraterna. Det kan exempelvis vara att riva ner en koja, ta en roll som st&ouml;r den p&aring;g&aring;ende leken eller att reglerna i leken inte f&ouml;ljs av kompisen som vill vara med. St&ouml;rande tilltr&auml;desstrategier kan resultera i uteslutande. Det &auml;r lika viktigt att ta h&auml;nsyn till reglerna i leken som det &auml;r att sl&auml;ppa in kompisar i leken och respektera och ta h&auml;nsyn till allas viljor.&nbsp;
&nbsp;
<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=4301672808&amp;lppId=3875822668" width="100" height="90" />
Vi ser att det finns ett behov av att utveckla f&ouml;rm&aring;gan att:
<ul>
<li>Lyssna aktivt p&aring; varandra</li>
<li>Anv&auml;nda spr&aring;ket f&ouml;r att hantera konflikter</li>
<li>S&auml;ga stopp</li>
<li>Lyssna p&aring; ett stopp</li>
<li>Inkludera kamrater i leken</li>
<li>Tr&auml;na p&aring; strategier f&ouml;r att ta sig in i lek</li>
<li>Respektera regler i leken</li>
<li>F&ouml;rhandla i leken</li>
<li>Se allas lika v&auml;rde vad g&auml;ller &aring;sikter och viljor</li>
<li>F&ouml;rst&aring; demokratiska principer</li>
<li>Dela med sig av leksaker</li>
<li>Respektera att n&aring;gon annan har en leksak som jag vill ha</li>
</ul>
<div class="tags pull-right">
<div class="tag-group"> </div>
</div>
<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=4301674545&amp;lppId=3875822668" width="100" height="92" />
<h2 style="font-family: 'Helvetica Neue', Helvetica, Arial, sans-serif; color: #444444;">Hur g&ouml;r vi?</h2>
Genom att vara n&auml;rvarande med barnen har vi m&ouml;jlighet att st&ouml;tta dem i konflikthantering samt samtala om olika etiska dilemman som uppst&aring;r i vardagen. Samtal uppkommer under hela dagen och det handlar m&aring;nga g&aring;nger om k&auml;nslor kring olika saker samt om barnens relationer till varandra och till oss vuxna. Barnen blir i samtalen medvetna om sina egna och andras k&auml;nslor. De f&aring;r &auml;ven m&ouml;jlighet att sj&auml;lva t&auml;nka ut s&auml;tt att be om f&ouml;rl&aring;telse. Exempel p&aring; olika s&auml;tt att be om f&ouml;rl&aring;telse &auml;r att s&auml;ga f&ouml;rl&aring;t eller g&ouml;ra f&ouml;rl&aring;t genom att f&ouml;resl&aring; lek tillsammans, klappa/krama eller att g&ouml;ra n&aring;gonting annat som kan g&ouml;ra den andre glad igen.&nbsp;
Vi l&auml;ser b&ouml;cker, genomf&ouml;r rollspel och ser p&aring; filmer som ber&ouml;r v&auml;rdegrund, som barnen kan reflektera &ouml;ver samt ge egna f&ouml;rslag p&aring; olika l&ouml;sningar i konflikter som uppst&aring;r.&nbsp;
Trygghetsvandring handlar om att synligg&ouml;ra barnens k&auml;nslor inf&ouml;r olika milj&ouml;er p&aring; f&ouml;rskolan som t.ex. p&aring; toaletter, lekutrymmen, matbord, utomhusg&aring;rden osv. Det anv&auml;nds ocks&aring; i syfte att f&ouml;r&auml;ndra milj&ouml;n eller vidta andra &aring;tg&auml;rder f&ouml;r att &ouml;ka tryggheten hos barnen. Att inte f&aring; vara med i lek, att det uppst&aring;r mycket konflikt i en viss milj&ouml;, att inte bli h&ouml;rd eller sedd &auml;r olika saker som kan minska barnens k&auml;nsla av trygghet. En trygghetsvandring i f&ouml;rskolans olika milj&ouml;er tillsammans med observation av barnens lek kommer genomf&ouml;ras f&ouml;r att &ouml;ka barnens trygghet p&aring; f&ouml;rskolan.&nbsp;
I v&aring;rt v&auml;rdegrundsarbete utg&aring;r vi fr&aring;n ett arbetss&auml;tt som inneb&auml;r att st&auml;rka b&aring;da barnen i en konflikt och ge dem strategier f&ouml;r att &ouml;ka deras kompetens att l&ouml;sa konflikter och att samarbeta med varandra.&nbsp;
Vi arbetar ocks&aring; med att ge barnen bra strategier f&ouml;r att ta sig in i lek. Att fr&aring;ga "f&aring;r jag vara med?" eller "vad kan jag vara i leken?" &auml;r en b&auml;ttre strategi &auml;n att springa in i en koja s&aring; att den g&aring;r s&ouml;nder. Att riva ner en koja kan vara ett s&auml;tt f&ouml;r ett barn att uttrycka sin vilja att vara med men att barnet saknar en fungerande strategi f&ouml;r att uttrycka det. Att riva ner eller f&ouml;rst&ouml;ra i lek kan resultera i att barnen blir uteslutna av kamrater. Det &auml;r v&aring;r uppgift som pedagoger att st&ouml;tta barnen att hitta en b&auml;ttre strategi f&ouml;r att f&aring; vara med i lek.&nbsp;
Vi uppmuntrar barnen att s&auml;ga &rdquo;Nej&rdquo; eller &rdquo;Stopp&rdquo; och att respektera kompisarnas &rdquo;Nej&rdquo; &nbsp;eller &rdquo;Stopp&rdquo; genom att bem&ouml;ta barnen positivt: &rdquo;Vad bra att du sa nej!&rdquo; och &rdquo;Vad bra att du lyssnade!&rdquo;
Det positiva bem&ouml;tandet n&auml;r barnen lyssnar p&aring; kompisen &auml;r oerh&ouml;rt viktigt. Det m&aring;ste finnas en tydlig "vinst" med att l&auml;mna tillbaka saken man tagit eller tr&ouml;sta en kompis man r&aring;kat s&auml;ga n&aring;got dumt till eller gjort ledsen p&aring; n&aring;got annat s&auml;tt.&nbsp;<span style="box-sizing: border-box; font-variant: inherit; margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; font-style: inherit; font-weight: bold; font-stretch: inherit; font-size: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline;">Det m&aring;ste k&auml;nnas bra att g&ouml;ra saker bra igen om n&aring;got blivit fel! Det positiva bem&ouml;tandet &auml;r ocks&aring; viktigt f&ouml;r att st&ouml;dja barnens sj&auml;lvk&auml;nsla och deras k&auml;nsla av att "jag kan&nbsp;<span style="box-sizing: border-box; font-variant: inherit; margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; font-style: inherit; font-weight: bold; font-stretch: inherit; font-size: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline;">g&ouml;ra&nbsp;fel men jag&nbsp;<span style="box-sizing: border-box; font-variant: inherit; margin: 0px; padding: 0px; border: 0px; font-style: inherit; font-weight: bold; font-stretch: inherit; font-size: inherit; line-height: inherit; font-family: inherit; vertical-align: baseline;">&auml;r aldrig fel". Vi uppmuntrar barnen att fr&aring;ga innan de tar saker och att respektera den andre om den s&auml;ger nej. Det &auml;r viktigt att kunna v&auml;nta p&aring; sin tur. Lika viktigt &auml;r det att dela med sig till sina v&auml;nner av olika saker och d&auml;rf&ouml;r kan vi ibland f&aring; f&ouml;rhandla om sakerna p&aring; f&ouml;rskolan.&nbsp;
Vi uppmuntrar barnen att hj&auml;lpa varandra innan vi pedagoger hj&auml;lper barnen. Vi uppmuntrar barnen n&auml;r de hj&auml;lper varandra och vi ber&auml;ttar f&ouml;r dem vilka bra kompisar de &auml;r! Det g&ouml;r vi f&ouml;r att barnen ska uppleva det som positivt att hj&auml;lpa andra men &auml;ven f&ouml;r att de ska k&auml;nna sig trygga i att be andra om hj&auml;lp.&nbsp;
&nbsp;
<img src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=4301676747&amp;lppId=3875822668" width="100" height="91" />
<h2>Hur blev det? </h2>
Hj&auml;lpfr&aring;gor: Hur blev det gentemot&nbsp;fokusomr&aring;den/lokala m&aring;l/styrkort och&nbsp;den genomf&ouml;rda undervisningen?
&nbsp;<img style="margin-right: auto; margin-left: auto; display: block;" src="https://start.unikum.net/unikum/planering/image.ajax?id=4301649633&amp;lppId=3875822668" width="319" height="282" />

öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande,

förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra,

förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen,

respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och

sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,

nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,

självständighet och tillit till sin egen förmåga,

förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler,

förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar,

intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation,

förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och

förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Värdegrundsarbete i gröna gruppen

Matriser i planeringen

Uppgifter