Ekorren undervisningsplan Vt-2022

En undervisningsplan beskriver hur vi lägger upp den övergripande undervisningen utifrån utbildningsplanens mål och varje avdelnings valda mål i läroplanen.  

1. Arbetslagets målbild om barnens förändrade kunnande.

Vi önskar kunna se en förändring i barnens kunskaper kring matematik, förmågan att använda sig av matematik för att kunna undersöka/reflektera och pröva egna och andras problemlösningar. Få en förståelse för rum, tid, form samt se egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal och mätning.

2. Läroplansmål att arbeta mot för att möta målbilden
Vi pedagoger kommer att arbeta med uppmuntran och beröm och viljan att hjälpa och trösta varandra. Att lyssna på varandra och visa respekt när någon talar, att vänta på sin tur. Att barnen ska respektera varandras känslor genom att samtala om olikheter och likheter. Vi har samlingar bland annat för att starka samhörigheten i gruppen, där vi även uppmärksammar och tar upp dilemman som uppstår under dagarna. 

3. Organisering av miljö och material för att nå målbilden.

• Så här organiserar vi vår miljö ute för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden.

 Barnen får minst ett par timmar utevistelse under dagen, på fm delar vi upp barnen i små grupper utefter mognad och nivå för att kunna tillgodose varje barns lärande och utveckling i målstyrda processer. Vi utgår från våra projekt där barnens intressen och nyfikenhet tas tillvara och utmanas. Vi använder oss av vår när miljö/skogen för att barnen ska utvecklas motoriskt/rörelseförmåga. t ex trädkull, kurra gömma, inte nudda mark. Vi tar med oss undersökande material såsom luppar, hinkar, böcker och uppdragskort mm. Vi gör upptäckarpromenader i vårt närområde ex fågelarter, bon, årstidsväxlingar och vi benämner trädets kläder bark mm.  Vi iordningställer olika stationer ute på gården, bygg/konstruktion, läshörna, köks redskap mm Vi är närvarande pedagoger som stöttar barnen i leken.

 

• Så här organiserar vi vår miljö inne för att undervisningen ska stödja arbetet mot målbilden
• Barnen har tillgång till en till tillåtande pedagogiks miljö där vi har skapat rum i rum för att ge barnen möjlighet att komma undan och utveckla sin koncentration och uthållighet. vi har stationer i miljön som tex sand, vattenlek, bygg konstruktion och skapande mm, med närvarande pedagoger som ger barnen möjlighet att utveckla sitt eget lärande men också där det ges möjlighet till kollegialt lärande som stimulerar till språklig, matematisk och motorisk utveckling. vi byter ut materialen kontinuerligt för att utmana barnen vidare för att erövra nya färdigheter. Barnen har inflytande över miljön där vi fångar upp barnens hypoteser, ex när barnen kom på att de ville skapa ett dinoland. Vi har tecken och bild stöd  synligt för barnen i miljön. Barnen är delaktiga i sina pedagogiska dokumentationer som sitter på väggarna där dom tillsamman med varandra och pedagoger kan reflektera över sitt lärande. Barnen har tillgång till både digitalt och analogt under större del av dagen i sitt utforskande/undersökande med en stöttande pedagog närvarande.

4. Så här ska vi arbeta med vårt förhållningssätt i undervisningen.

Vi pedagoger är närvarande och stöttande som tar tillvara på det barnen visar intresse för. Vi möjlig gör att barnen ska ges tid, rum och ro till utveckling och lärande. vidare att vi utmanar barnen att få uppleva nya utmaningar som stimulerar till lusten att erövra nya färdigheter utifrån de mål vi arbetar mot.

Oftast tycker vi pedagoger att det uppstår spontan undervisning där barnen visar intresse för något då vi snabbt hakar på och tillför material för att möjliggöra till ett undersökande "spontan didaktik" som blir en del av undervisningen. 

Vi dokumenterar och följer upp varje barns utveckling kring språk, matematik mm för att kunna tillgodo se varje barns utveckling/lärande för att kunna erbjuda relevant material utifrån behov och intresse. Vi uppmuntrar barnen att leta upp fakta kring de hypoteser som barnen ställer, ex hur ser en vulkan ut, hur mycket lava kan det komma från en vulkan.

Vi delar upp barnen i små grupper under dagen för att kunna tillgodose varje enskilts barn behov i undervisningen utifrån enhetsmålen.

5. Aktiviteter/tema kopplat till målbilden

De aktiviteter och teman ni väljer att undervisa i ska stödja barnens förändrade kunnande.

Denna termin kommer vi att arbeta med matematik

-taluppfattning, mönster, mätning/rumsuppfattning och sortering/klassificering.

Syfte – varför?

Målstyrda processer för att
barnen ska få en kunskap om de olika matematiska begrepp och utveckla sina matematiska förmågor.

Vi kommer att fortsätta denna vårtermin med att utveckla barnens matematiska förmågor samt fördjupa oss och utmana barnen vidare intresse för matematik.

Matematik:  uppfatta antal, räkna ramsor, parbildning men även längd, volym dela upp hela och dela tex: vi kommer att använda oss av ris, vatten och sand samt bygg material så som lego, klossar och geometriska former.

Språk: Genom projektet kommer vi att använda oss av begreppsbildning, minst, mest, stor, liten, tjock och smal mm Jämförelseord, större, mindre, längre och kortare, som stärker språket ytterligare och de matematiska begreppen i projektet. Vi kommer även att använda oss av rim, dans sånger och ringlekar kopplat till projektet för att utmana barnen i sin språkliga utveckling.

Det första syftet är att barnen ska stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling att använda matematik i meningsfulla sammanhang.

• Att stimulera till aktivitet och kunskapsskapande.

• Att ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga att kommunicera,
dokumentera, använda sig av tidigare erfarenheter och nya idéer och tankegångar
med hjälp av ord, konkret material och bild samt estetiska och andra uttrycksformer.

Målet med projektet, Var ska vi? mål, förmågor vad vill vi se för förändrat kunnande när vi arbetat med området?

Väcka lusten till matematik, lyfta fram matematiskt innehåll i tex sagor vad är räkna? "fem barn", "Åtta kaniner". Få en förståelse för rumsuppfattning, kan du ställa dig bakom stolen, lägg klossen bredvid bilen mm att kunna jämföra, en kort pinne en lång pinne, ett litet hus ett stort hus för att kunna utveckla uppfattningar om föremåls läge, riktning, avstånd och att saker ser olika ut beroende på perspektiv. Att kunna räkna antalet 1-10 och få en förståelse för antal tex när vi delar frukt, spel och i sagor, men även genom att para ihop siffran med antal. Använda sig av olika artefakter att mäta med linjal, måttband, den röda klossen är 10 cm men den blå var 15 cm vilken är längst. Sortera olika material se likheter och olikheter tex sortera pärlor efter färg, sortera pärlor efter form. Avbilda olika mönster genom att bygga randiga, prickiga pärlplattor, måla rutigt, prickigt och få konstruera egna mönster. 

Det största målet är att alla barn visar intresse, nyfikenhet och glädje för vår undervisning och vågar prova sig fram utifrån sin förmåga med det material vi erbjuder. Att få barnen att känna glädje och lust till eget lärande och ta del av det egna pedagogiska dokumenterande. Att vi tillsammans med barnen gör en återblick genom att stanna upp och reflektera över sitt lärande ex vad har vi gjort vad har vi lärt oss och hur går vi vidare. 

6. Det här ska vi fokusera på i våra observationer utifrån målbilden.

Att utmana barnen vidare, dela upp barnen i mindre grupper utifrån mognad och intresse och vad vi kan se att barnen behöver kunskap i för att komma vidare i sin utveckling. Introducera nytt material. Vi gör individuella observationer kring varje enskiltbarn där vi utgår från våra observationer, dokumentationer och reflektioner.

 

7. Vad behöver vi för nya kunskaper och kompetenser för att utmana oss själva och barnen i vårt arbete.

Ta reda på hur man kan arbeta med matematik i förskolan. Hur utmanar man barnen vidare matematiskt, språkligt mm leta reda på fakta kring projekt matematik på nätet, läsa fakta litteratur. Hur får man in naturvetenskap i projektet? vilka enkla kemiska processer lämpar sig utifrån temat? 

lära oss enklare matematiska räknesagor/rim och ramsor och leta upp relevant litteratur att erbjuda barnen, komma på olika problemlösningar att utmana barnen med.

8. Vilken litteratur kan vi och barnen behöva?

• Russin hissen: Hans Persson, enkla experiment i fysik och kemi
• Små barns matematik: Elisabet Doverborg
• Hur blir man matematisk?:  Anna Palmer 
• S A G O K I S T A N
• Förskoleburken: Räkneramsor (forskoleburken.com)
• Hem | Förskoleforum (forskoleforum.se)
• Faktaböcker kring dinosaurier.

Läroplanskopplingar

Läroplan

• nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
• förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
• förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
• förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik,